© Lars Jonsson, larsvinsida.vininfo.nu
 

Vinområden  (Italien).
Allmänt /  Historia /  Vinlagar /  Druvor /  Områden (inkl. karta)  ]

Valle d'Aosta /  Piemonte /  Ligurien /  Lombardiet / 
Trentino Alto Aldige /  Friuli-Venezia Giulia /  Veneto / 
Emilia-Romagna /  Toscana /  Markerna /  Umbrien /  Latium / 
Abruzzerna /  Molise /  Apulien /  Kampanien / 
Basilicata (Lukanien) /  Kalabrien /  Sardinien /  Sicilien  ]


Allmänt.
Allmänt /  Historia /  Vinlagar /  Druvor /  Områden (inkl. karta)  ]

I Italien odlas det vin över hela landet, och inte avgränsat till speciella distrikt, som vi är vana vid från t ex Frankrike, Tyskland, och Spanien.  Detta, tillsammans med att det produceras mängder med olika typer av viner, gör att det är svårt att presentera Italien överskådligt.  Hur som helst så kan man ändå presentera Italien, och dess viner, utifrån landets 20 administrativa regioner vilket görs under respektive "hemsida" (klicka på kartan ovan!!!).

Italien är världens näst största vinproducent, och producerade runt 41.1 miljoner hektoliter år 2012 (att jämföra med Frankrikes 41.4 miljoner och Spaniens 34.2 miljoner (OIV - Organisation Internationale de la Vigne et du Vin).  Italien och Frankrike brukar turas om att vara "störst".  Samtidigt ståtar man med fler vintyper än något annat land, vilket delvis beror på landets varierande klimat, alltifrån alpsluttningarnas svalka i norr, till värmen och torkan i söder.  Även jordmånen varierar kraftigt. 

Venetien, Apulien, Emilia-Romagna och Sicilien är Italiens kvantitativt största vinregioner.  Sedan år 2000 så har stora arealer försvunnit och då främst i Sicilien, Apulien och Latium, där närmare 70 000 ha har "upprotats".  Sedan år 2000 har den uppodlade arealen med druvor minskat från närmare 800 000 ha till dagens 650 000 ha.

Vinregion: Areal (2012): Produktion (2012):
Veneto 76 798 ha 8.225 miljoner hl/år
Apulien 87 592 ha 7.878 milj hl/år
Emilia-Romagna 51 652 ha 7.741 milj hl/år
Sicilien 108 595 ha 4.738 milj hl/år
Abruzzerna 31 748 ha 3.203 milj hl/år
Piemonte 48 073 ha 2.767 milj hl/år
Toscana 59 444 ha 2.172 milj hl/år
Trentino Alto Aldige 15 380 ha 1.281 milj hl/år
Latium 23 971 ha 1.256 milj hl/år
Lombardiet 22 993 ha 1.244 milj hl/år
Friuli-Venezia Giulia 21 932 ha 1.139 milj hl/år
Markerna 17 847 ha 0.871 milj hl/år
Kampanien 23 975 ha 0.662 milj hl/år
Sardinien 28 786 ha 0.504 milj hl/år
Umbrien 12 932 ha 0.365 milj hl/år
Molise 5 613 ha 0.182 milj hl/år
Kalabrien 11 500 ha 0.106 milj hl/år
Basilicata (Lukanien) 4 019 ha 0.067 milj hl/år
Ligurien 1 545 ha 0.035 milj hl/år
Valle d'Aosta 429 ha 0.014 milj hl/år
Totalt: 654 823 ha 44.451 milj hl/år
   [Källa produktion:  ISTAT - Istituto Natzionale di Statistica.]

Vinerna då?  Ja hälften av dom är faktiskt vita även om de flesta förknippar Italien med dess röda viner.  Här görs nämligen många viner i världsklass, från Piemonte med Nebbiolodruvans Barolo och Barbaresco viner, från Venetien med sina Valpolicella viner, till Toscanas Chianti, plus många många fler...  (2011: 50.2% vita viner mot 49.8% röda och rosé)

Men här finns alltså även många vita viner.  Visserligen är en större andel av dom mediokra, men ändå...  Från norra Italiens friska vita viner i Alsace stil och Soave vinerna från Venetien, över östkustens krispiga Verdiccho, Toscanas Vermentino, Kampaniens häftiga Fiano och Greco viner, till Siciliens smöriga Chardonnay'er.  Ja här finns faktiskt sannerligen mycket för en vinentusiast att hugga tag i.  Så glöm inte bort de vita vinerna...

De kvantitativt 12 största Dop-erna (DOCG/DOC) är (2011):
 
Appellation Produktion
[hl]
Areal
[ha]
1. Prosecco 1 480 513 12 565
2. Asti / Moscato d'Asti 818 048 9 680
3. Montepulciano d'Abruzzo 795 553 9 179
4. Chianti 782 693 14 626
5. Valpolicella 569 143 6 890
6. Trentino 563 596 6 827
7. Conegliano Valdobbiadene 527 615 5 750
8. Soave 412 370 4 566
9. Alto Adige 322 533 4 788
10. Chianti Classico 287 010 6 753
11. Bardolino 249 910 2 937
12. Barbara d'Asti 233 066 4 394
     [ Källa produktion:  ISMEA - Istituto di Servizi per il Mercato Agricolo Alimentare. ]

Historia.
Allmänt /  Historia /  Vinlagar /  Druvor /  Områden (inkl. karta)  ]

Italien som land blev till först år 1861 då staterna på fastlandet och de på Sicilien enades under kung Victor Emmanuel II (Savoy dynastin).  Förutom i modern tid så har Italien endast varit enat under en del av "romartiden".  Så i beskrivningen nedan så menas det landområde som idag begränsas av staten Italien.

Man vet att det odlades vin i södra Italien redan innan handelsfolket Fenicerna anlände till Apulien runt 2000 f.kr.  Fenicerna var ett handelsfolk som under många århundraden dominerade handeln kring Medelhavet.  I Italien så koloniserades framförallt Sicilien och Sardinen.  En annan av kolonnierna man grundade var Kartago (814 f.kr), som senare blev en egen maktfaktor som utmanade själva romarna (bl.a. genom sin krigarkung Hanibal och de sk. Puniska krigen).

Före romarna (800 f.kr) så ockuperades mycket av vad som idag är norra Italien av Etruskerna.  Detta folkslag blev så småningom uppblandat med romarna (nja delvis så byggdes faktiskt romerska staten upp av just etruskerna) och "försvann" under några hundra års tid.  Blev exempelvis romerska medborgare 70 f.kr.  Etruskerna var kulturellt högstående, grundade många autonoma städer, och praktiserade bl.a. vinodling och produktion.  De bidrog till att hitta och tämja de i Appenninerna vildväxande Vitis Vinifera varianter som man anser är förfäder till några av dagens druvsorter såsom Sangiovese, Montepulciano, Lambrusco och Trebbiano.

Ungefär vid samma tid (800 f.kr.) så koloniserade grekerna stora delar av vad som idag är södra Italien.  Grekiska kolonin blev slutligen besegrad av romarna 168 f.kr. men även här så kom den grekiska kulturen att mer eller mindre övergå i romersk.  Hur som helst så introducerade grekerna många druvsorter i sina kolonier och ses väl lite som dom som introducerade vinodling här.

Romarriket (753 f.kr.- 476 e.kr) utvecklade både vinodling och tillverkningstekniker.  Man vet att man redan då delade in odlingar i lägen och att man även pratade om "bra årgångar".  Plinius har i sitt historieverk noterat att vin var särledes bra året (121 f.kr.) då Opimius var konsul (Opimian vin).  Det är skapandet av städer och aristokratin, med efterföljande efterfrågan på exempelvis vin, som utgör grunden till att jordbruket, däribland vinodling, kom att utvecklas.  Framförallt utvecklades vinodlingen i områden som var lättåtkomliga för den romerska eliten, i närheten av Rom eller där de hade sina lantegendomar.  Ett av de populäraste vinerna var Falernian, som fortfarande lever kvar, åtminstone till namnet.  Andra var Caecubum och Surrentinum...  Romarnas största insats var att dom "exporterade" både druvsorter och sin teknik till kolonier, vilket på sin tid utvecklade vinodlingen och produktionen i hela Europa.  Det var även under romartiden som träfaten började ersätta de annars förhärskande amforerna.

Går man tillbaka ännu längre i tiden så befolkades Italien av en mängd olika stammar, där de mest framträdande var Ligurierna i norra Italien, Sicanierna på Sicilien, och Italierna i från dagens Kalabrien (från vilka namnet Italien kommer ifrån).  Förutom dessa så fanns här Terramer, Villanover och Venetier, för att bara nämna några.

Efter Romarrikets fall så stannade också utvecklingen av, förrutom det arbete som bedrevs inom klosterväsendet.  Vinodling och produktion fortsatte naturligtvis då vin var en del av medelhavskosten på samma sätt då som nu, men vinerna föll in i anonymitet och konsumerades enbart lokalt.  Vid den här tidpunkten bestod landområdet, som idag utgörs av Italien, av en mängd olika stater och mycket liten information finns om vinerna.

1000-talet var medeltidens vändpunkt.  Handeln började ta fart, speciellt på haven.  Fyra Italienska statsbildningar kristalliserades ut, nämligen Amalfi, Pisa, Genova och Venice (venetiska republiken), som alla blev viktiga maktfaktorer vid sidan av påvestaten. Venetiska republiken kom faktiskt att mer eller mindre "härska" över medelhavet under 1200-1500-talen.  Åtminstone så kontrollerade man exporten av söta viner från bl.a. Sicilien och Cypern till norra Europa.  Glasflaskor började dyka upp, men det dröjer ända till 1700-talet innan de blir vanliga.

Vi har nu kommit till Renässansen, 1300-talet.  Italien bestod av en mängd olika statsbildningar, där de viktigaste var de nordliga som tillhörde europas rikaste medan centrala och södra Italien var fattigt.  Självaste Rom låg faktiskt tom delvis i ruiner under hela 1300-talet. Detta och det kaos som rådde i den dåligt administrerade påvestaten ledde till den förflyttning av ämbetet till Avignon som skedde under århundradets första hälft. Hur som helst så präglades århundradet av rikedom, konst och vetenskap.  Namn som Machiavelli, Michelangelo, Leonardo da Vinci är exempel på vad Italien och renässansen hade att erbjuda.

Det utländska inflytandet har varit stort och Frankrike, Tysk-romerska riket och framförallt Spanien har under historiens gång kontrollerat stora delar av det som idag är Italien.  Från 1550 till 1714 så var Spanien den dominerande maktfaktorn.

Under 1700-talet så var det åtminstone tre intressanta händelser som är viktiga ur vinsynpunkt.  - Dels så drabbades Europa 1709 av årtusendets strängaste vinter.  Vinodlingar i stora delar av Frankrike, Tyskland och norra Italien drabbades hårt.  Mängder med odlingar förstördes och som en följd planterades många nya mer härdiga druvsorter druvsorter såsom Trebbiano och Verduzzo.  - Sedan så blev världens kanske första vinlag till 1716 genom att storhertig Cosimo (III) (av Toscana) utfärdade ett dekret som definierade fyra "chianti" vindistrikt.  Även hur handeln med dessa viner skulle gå till definierades.  - Slutligen så skapades Marsala 1773 av engelsmannen John Woodhouse som ett substitut för Sherry.
Nja, det sägs att han mer eller mindre upptäckte vinets likheter då en storm tvingade hans skepp att söka skydd.  Tillsatts av alkohol för att öka hållbarheten och Marsala var skapat.  Woodhouse satte upp ett handelshus på ön (Sicilien).

Italiens enande började faktiskt med Frankrikes (Napoleons) anspråk på Italien (invasion 1796).  Napoleon besegrades 1814, och vid kongressen i Vienna så delades visserligen landet upp motsvarande dom gränser som varit innan Frankrikes invasion, men tankarna kring den franska revolutionen och ett enande hade spridits...

Enandet som kallas för Risorgimento ("återupståndelse"), skedde genom att Sardinska kungadömet gradvis erövrade den italienska halvön, inkluderande Siclianska kungadömet, hertigdömena Modena, Toscana, Parma och Påvestaten.  Hur som helst så är det hela en en spännande historia, med vinnare, förlorare, stora tänkare, och hjältedåd.  Giuseppe Garibaldi är kanske den som mest förknippas med enandet, och vars stordåd inkluderar erövring av Siclilien och kungadömet Neapel, riken som han sedan överlämnade till kung Victor Emmanuel II (Savoy dynastin).  1861 var året och Florens var det enade Italiens första huvudstad.

Phylloxera (vinlusen) slog till i Italien i slutet av 1800-talet.  I de nordligare provinserna Venetien, Friulien och Trentino så var den enda möjligheten för producenterna att importera färdigympade plantor från Frankrike (om man ville "överleva").  Detta är huvudskälet till att det just i dessa distrikt odlas så pass mycket av de sk. internationella (franska) druvsorterna.

1900-talet domineras av höga skördeuttag och stor produktion av lågkvalitativa viner.  Exporten av viner såsom Chianti, Soave, Frascati, Orvieto och Lambrusco har varit betydande.  Det är först på 1980-talet som trenden vände.  Sedan dess har nämligen produktionen minskat och en större andel av vinerna blivet avsevärt bättre, inkluderande nämnda Chianti och Soave.  Italien är numera ett land att räkna med även när det gäller kvalitetsviner, och vinerna blir bara bättre och bättre.

Den moderna Italienska vinlagen instiftades 1963 efter inspiration från den franska.  Två kvalitetsklasser definerades DOC och DOCG (se mer nedan).  Lagen genomgick en stor revidering 1992 då lantvinklassen (IGT) infördes.


Vinlagar (klassindelning).
Allmänt /  Historia /  Vinlagar /  Druvor /  Områden (inkl. karta)  ]

Italienska vinlagen tillkom 1963 med den franska som förebild.  Den har reviderats flera gånger (däribland en större revision 1992) och inte minst den revision som gjordes 2010 som en följd av att EU fick en ny vinlag 2008 (gäller från augusti 2009).

Det är Italiens jordbruksministerium (MIPAAF - Ministere delle politiche agricole alimentari e forestali) som ansvarar för vinlagen, och klassningen, och som regelbundet också publicerar uppdateringar.

Italienskt vin indelas i tre* klasser, uppdelade på skyddat ursprungsbetecknat område (Denominazione di Origine Protetta), skyddad geografisk beteckning (Indicazione Gegrafica Protetta) och bordsvin (Vini).  Dessa klasser garanterar i första hand ursprung och produktionsmetoder, men går ofta hand i hand med kvalitet.
(* 3-5 klasser beroende på hur man räknar, men delar man in i enlighet med EU’s vinlag så blir det tre klasser med underkategorier)

Skyddat ursprungsbetecknat område (DOP, Denominazione di Origine Protetta):
 »  DOCG   Denominazione di Origine Controllata e Garantita
 »  DOC   Denominazione di Origine Controllata
Skyddad geografisk beteckning (IGP, Indicazione Gegrafica Protetta):
 »  IGT   Indicazioni Geografiche Tipiche  (italienskt lantvin)
Bordsvin:
 »  Vini   (bordsvin)
 »  Vini Varietale   (bordsvin med druvbeteckning)

DOCG - Denominazione di Origine Controllata e Garantita.

Detta är högsta klassen som tillkom redan 1963, men började tillämpas först 1980 (efter att vinlagen ändrats), då också de första fyra vinerna fick DOCG-status nämligen;  Barolo, Barbaresco, Brunello di Montalcino, och Vino Nobile di Montepulciano.  1984 så uppgraderades sedan Chianti och Chianti Classico.  Första vita vinet, Albana di Romagna, fick sin DOCG-klassning 1986.  Sedan dess har en mängd viner (appellationer) uppgraderats till dagens 73 DOCG.  (Faktum är att det har skett lite av en explosion då antalet var 41 st så sent som 2008.)
[Se komplett lista nedan.]

Kraven för ett DOCG-vin är oftast högre än jämfört med dem för DOC.  Bl a så måste vinet godkännas av en provningsgrupp som garanaterar att det är ursprungstypiskt, att det är en av regionens klassiker och ett vin som nått både nationellt och internationellt erkännande.

1993 blev det möjligt för mindre områden än tidigare, tom enskilda vingårdar, att bli upphöjda till DOCG-status.  Dels vill man med detta undvika att att kvalitetsviner måste säljas som bordsvin (Vini), och dels vill man undvika att vinerna från ett och samma DOCG-område varierar för mycket när det gäller karaktären.  För närvarande finns det alltså 73 olika DOCG-distrikt.

DOCG-distrikten är;
Aglianico del Taburno, Aglianico del Vulture Superiore, Alta Langa, Amarone della Valpolicella, Asti, Bagnoli Friularo I Friularo di Bagnoli, Barbaresco, Barbera d' Asti, Barbera del Monferrato Superiore, Bardolino Superiore, Barolo, Brachetto d' Acqui I Acqui, Brunello di Montalcino, Cannellino di Frascati, Carmignano, Castel del Monte Bombino Nero, Castel del Monte Nero di Troia Riserva, Castel del Monte Rosso Riserva, Castelli di Jesi Verdicchio Riserva, Cerasuolo di Vittoria, Cesanese del Piglio I Piglio, Chianti, Chianti Classico, Colli Asolani Prosecco / Asolo Prosecco, Colli Bolognesi Classico, Colli di Conegliano, Colli Euganei Fior d' Arancio / Fior, Colli Orientali del Friuli Picolit, Conegliano Valdobbiadene - Prosecco, Conero, Dogliani, Dolcetto di Diano d' Alba / Diano d' Alba, Dolcetto di Ovada Superiore / Ovada, Elba Aleatico Passito I Aleatico Passito, Erbaluce di Caluso / Caluso, Fiano di Avellino, Franciacorta, Frascati Superiore, Gattinara, Gavi / Cortese di Gavi, Ghemme, Greco di Tufo, Lison, Montecucco Sangiovese, Montefalco Sagrantino, Montello Rosso/ Montello, Montepulciano d' Abruzzo Colline Teramane, Morellino di Scansano, Offida, Oltrepo Pavese metodo classico, Piave Malartotte I Malanotte del Piave, Primitivo di Manduria Dolce Naturale, Ramandolo, Recioto della Valpolicella, Recioto di Gambellara, Recioto di Soave, Roero, Romagna Albana, Rosazzo, Rosso della Val di Cornia I Val di Cornia, Ruche di Castagnole Monferrato, Scanzo I Moscato di Scanzo, Sforzato di Valtellina I Sfursat di Valtellina, Soave Superiore, Suvereto, Taurasi, Torgiano Rosso Riserva, Val di Cornia Rosso, Valtellina Superiore, Verdicchio di Matelica Riserva, Vermentino di Gallura, Vernaccia di San Gimignano, Vernaccia di Serrapetrona, och Vino Nobile di Montepulciano.
[ 73 st, juli 2014 ]

DOC - Denominazione di Origine Controllata.

Vin med kontrollerat ursprung, motsvarande Frankrikes AOC (Appellation d'Origine Contrôlée).  Nogranna krav ställs på (bl a);  ursprung, druvsorter, avkastning, alkoholhalt och framställningsteknik.  Det finns numera mer än 300 olika DOC-distrikt (332 st,  juli 2014).

IGT - Indicazioni Geografiche Tipiche.

Lantviner från vissa bestämda områden.  Denna mellanklass tillkom 1992 och skall fungera som en befordringsklass, motsvarande Frankrikes VDQS eller Vin de Pays, för att stimulera vinproducenter att göra bättre vin.  118 vindistrikt är idag IGT-klassificerade.

Vini / Vini Varietale - Italienskt bordsvin.

Vi har nu kommit till den enklaste klassen med mycket begränsade föreskrifter och utan några officiella garantier.  Varken geografiskt ursprung, druvinnehåll, eller årgångsangivelse är tillåtet på etiketterna.  Undantaget är underkategorin Vini Varietale (Vino con indicazione della varieta) där både dominerande druva (>85%) och årgång får anges.  Detta gäller enbart druvsorterna: Cabernet Franc, Cabernet Sauvignon, Cabernet, Chardonnay, Merlot, Sauvignon och Syrah.

Obs!  I både IGP och Vini klassen så återfinns några av Italiens finaste och dyraste viner.  Orsaken till detta är bl.a. producenternas intresse av att experimentera, t.ex. med olika druvblandningar, vilket det inte finns utrymme för under vinlagen med sin detaljreglering.

Övrigt.

Med DOC-systemet följer en hel del terminologi såsom;
Classico - Vinet kommer från det urprungliga kärnområdet i distriktet och håller därför ofta högre klass än vinet "utanför".
Superiore - Vinet motsvarar högre krav beträffande faktorer såsom alkoholhalt, lagring, produktionsfaktorer etc.
Vecchio, Riserva och Riserva Speciale - Betecknar olika grad av lagring (varierar dock för olika distrikt).
Frizzante - Betecknar lätt mousserande viner.
Spumante - Betecknar mousserande viner.

Talento / Talento Metodo Classico.

Talento, egentligen Istituto Talento Italiano, är en organisation, bestående av producenter från norra Italien, som har skapat ett regelverk för att styra upp kvaliteten på mousserande viner gjorda med den sk metodo classico (traditionella metoden, champagnemetoden).  Symbolen är en "pupitre" - den speciella träställning som används för/vid "reumagen" - bortagande av den andra jäsningens jästfällning enligt framställningsmetoden.

Endast druvorna - Chardonnay, Pinot Bianco och Pinot Nero - från kullriga DOC-zoner i någon av regionerna - Piemont, Lombardiet (eg Oltrepo Pavese), Trentino (Trento Classico), Alto Adige (Atesino), Veneto och Friuli - får användas i den i övrigt strikta produktionen.  Mogning på jästfällning ("sur lie" lagring) i minst 15 månader, vilket är längre än vad som gäller för champagne.  Restsockerhalten skall vara under 12 gram per liter så alla vinerna är torra (Brut).

Talento bildades 1996 ur en annan organisation, Istituto Italiano Spumante Metodo Classico, med samma inriktning som i sin tur skapades 1972 av Antonio Carpenè Jr. (Carpenè Malvolti, Veneto) - tillsammans med nio andra producenter av mousserande vin.  Observera att Talento alltså inte är en appellation, utan en intresseorganisation.  Se mer www.talento.to.


Druvor.
Allmänt /  Historia /  Vinlagar /  Druvor /  Områden (inkl. karta)  ]

Här odlas mängder med olika druvsorter.  Man man känner idag till långt över 1000, men räknar med att det finns över 2000 olika druvor.  Av dessa är knappt 400 rekommenderade/godkända.  De många druvsorterna bidrar naturligtvis till Italiens många olika vintyper.  De festa av dessa druvsorter är inhemska, lokala och tämligen okända, men här odlas även en hel den internationella druvsorter också. 

Tabellen nedan visar bara de mest odlade (och några av de viktigaste) druvsorterna.  Siffrorna som är från 2010 kommer från EUROSTAT och härrör från den senaste stora undersökning av lantbruksarealerna som gjorts.

Blå druvsorter: Gröna druvsorter:
 Sangiovese
 Montepulciano
 Merlot
 Barbera
 Nero d'Avola
 Cabernet Sauvignon
 Primitivo (Tribidrag)
 Negro Amaro
 Aglianico
 Corvina Veronese
 Syrah
 Cannonao (Garnacha)
 Cabernet Franc
 Dolcetto
 Croatina
 Nebbiolo
 Pinot Nero
 Lambrusco Salomino
 ...
11.4 %
5.6 %
4.5 %
3.3 %
2.7 %
2.2 %
2.0 %
1.8 %
1.6 %
1.2 %
1.1 %
1.0 %
1.0 %
1.0 %
0.9 %
0.9 %
0.8 %
0.8 %
 Cataratto Bianco
 Trebbiano Toscano
 Chardonnay
 Glera (Prosecco)
 Pinot Grigio
 Trebbiano Romagnolo
 Garganega
 Moscato Bianco
 Trebbiano Giallo
 Malvasia di Candia
 Grillo
 Insolia
 Trebbiano Abruzzese
 Vermentino
 ...
5.6 %
3.4 %
3.1 %
2.9 %
2.8 %
2.5 %
2.5 %
1.8 %
1.7 %
1.5 %
1.0 %
1.0 %
0.8 %
0.8 %
[ Källa: EUROSTAT, Kym Anderson – Which Winegrape Varieties are Grown Where? ISBN (paperback) 978-1-922064-67-7 ]
Flera av de mest odlade druvsorterna är unika för Italien och odlas inte någon annanstans, däribland Nero d'Avola och Negroamaro, medan andra druvsorter såsom Sangiovese, Montepulciano och Nebbiolo visserligen går att hitta utanför landets gränser men man ståtar här ändå med över 90% av världsarealen. 

 

2014-07-15
Lars Jonsson