© Lars Jonsson, larsvinsida.vininfo.nu
 
Trentino-Alto Adige (Sydtyrolen).
[   Allmänt  /  Kvalitetsindelning  /  Områden (inkl. karta)  ]

Trentino-Alto Adige omfattar områdena/appellationerna;

  • Alto Adige (or Südtiroler) DOC.
       Geografiska underappellationer:
      - Colli di Bolzano DOC.
      - Meranese di Collina DOC.
      - Santa Maddalena DOC.
      - Terlano DOC.
      - Valle Isarco DOC.
  • Caldaro (Lago di Caldaro or Kalterersee) DOC.
  • Casteller DOC.
  • Sorni DOC.
  • Teroldego Rotaliano DOC.
  • Trentino DOC.
  • Trento DOC.
  • Valdadige (Etschtaler) DOC.


    Allmänt (Trentino-Alto Adige).

    Trentino-Alto Adige är italiens nordligaste område och består av de två relativt olika delarna Alto Adige i norr och Trentino i söder.  Vingårdsarealen uppgår till 14 900 ha och produktionen till 1.22 miljoner hl/år (år 2007).  Produktionen är fördelad så att ungefär 30% kommer från provinsen Bolzano-Bozen (Alto Adige) och 70% från Trento (Trentino).

    Alto Adige, eller Sydtyrolen som det också kallas, är ett naturskönt "alpint" område som tills 1919 tillhörde Österike-Ungern.  Forfarande talar de flesta tyska och vinerna har ofta både tyska namn och en QbA-beteckning (tysk kvalitetsbeteckning).  Man kan även höra producenter prata om "export" till Italien.  Här ligger även några av världens mest "häftigaste" vingårdar.  Trentino, som alltså är regionens sydliga "italienska" del, följer flodalen och vinodlingarna ligger på kullar längst, och på båda sidor om floden, Adige.

    Här görs mestadels vitt vin (55% mot 45% för rött och rosé), och andelen DOC(G) viner är hela 83%.  Det mesta av produktionen (nästan 80%) görs av kooperativ som därför är mycket betydelsefulla (se mer nedan).  Generellt är vinerna druvrena med bra arom och frisk syra, och håller hög kvalitet.

    Som på många andra håll i nordöstra Italien så håller den traditionella uppbindningen på Pergola på att ersättas av vertikala uppbindningssysem så som Guyot.

    Kooperativen är en maktfaktor i Trentino-Alto Adige och det även när det gäller kvalitet.  Det finns idag 32 kooperativ som tillsammans står för ungefär 80% av produktionen, och till skillnad ifrån övriga regioner, så räknas det här borga för hög kvalitet om vinet kommer från en "cantina".  Att kooperativen har en sådan stark ställning beror bl.a. på tillskomsten då dom i början på 1900-talet bildades av odlarna själva för att komma till rätta med den då låga prissättningen på druvor.  Dessa kooperativ är idag välorganisserade och sammarbeter tätt med vinbönderna när det gäller vitikultur (dvs planteringstäthet, uppbindningssystem, använda druvsorter, etc).  Vi pratar alltså inte om kooperativ som bara köper in mer eller mindre "sekunda" druvor...

    Huvudsakligen är det de vita vinerna som är kända, även om de röda vinerna - på såväl lokala som internationella druvsorter - är på frammarsch och också produceras i en större mängd.  Dock beror detta på den stora produktionen av enklare röda viner gjorda på den blå Shiava druvan (i Alto Adige).

    I stort sett så är Trentino-Alto Adige faktiskt ett enda sammanhängande långsträckt vinområde där vindistriken avlöser varandra, om dom inte istället överlappar.  Låter enkelt men appellationerna och underzonerna, som omfattar enskilda kommuner och druvrena viner, gör att här ändå blir ett litet "virrvarr"...

    Valdadige DOC heter den väldiga och övergripande appellation som omfattar både Alto Adige och Trentino tillsammans med en mängd underappellationer.  Valdadige, som även sträcker sig långt in i Venetien, anses dock vara den sämsta DOC.  Satsa med andra ord på någon av de andra appellationerna.

    Alto Adige domineras av den blå druvan Schiava (betyder ungefär "kvinnlig slav"), men det är dom druvspecifika vita vinerna på gröna internationella druvsorter som är dom bästa, och dom som distriket är känt för.  Här finns dessutom en mängd med underzoner.  Dessutom så omsluter Alto Adighe appellationen Caldaro som är em appellation som enbart omfattar Schiava baserade viner.

    Trentino däremot omsluter appellationerna Casteller, Teroldego Rotaliano, och Trento.  Trentinos viktigaste viner är de mousserande vinerna, framförallt baserade på Chardonnay, som görs i Trento DOC, följt av druvspecifika viner från Trentino DOC.  Speciellt bra viner görs på dom internationella druvsorterna Chardonnay, Müller-Thurgau, Cabernet Sauvignon och Cabernet Franc.

    Som nästan redan nämnts så domineras dom vita vinerna av internationella (franska) druvsorter.  När det gäller dom röda vinerna så är dom i stora drag istället baserade på lokala blå druvsorter, såsom;  nämnda Schiava, Lagrein, Teroldego och Marzemino.

    Tittar man på appellationernas storlek så ser man att de två överväldigande appellationerna Alto Adige och Trentino dominerar stort, och står för nämare 65% av Trentino Alto Adiges uppodlade areal som är på 14 921 ha.  De 5 största appellationerna (kvantitet) är (år 2007):

    Appellation Produktion
    [hl]
    Areal
    [ha]
    1. Trentino DOC 423 075 5 528
    2. Alto Adige DOC 254 369 4 139
    3. Trento DOC 63 797 910
    4. Caldaro DOC 61 664 800
    5. Valdadige DOC 51 926 638
     [ Källa:  ISMEA - Istituto di Servizi per il Mercato Agricolo Alimentare. ]

    Geografi och klimat

    Trentino-Alto Adige är alpint område och hela 99% av regionen präglas av berglandskap. I norr och väst dominerar Alperna och i öst Dolomiterna. Söderut så avlöses bergen av kullar och lite platt land. 

    Generellt så råder här tempererat fastlandsklimat med stora skillnader mellan sommar och viner, men även med stora temperaturskillnader mellan dag och natt.  Något som försenar druvmognaden och anses ge en kombination av god aromutveckling och bibehållen syra.

    Klimatet är egentligen för kallt för vinodling, men längs de dalar som följer floderna Adige och Isarco finns dom makroklimat som inte bara möjliggör vinodling, utan också vinodling och vinproduktion av kvalitetsviner. Trots att här finns områden som är snöbelagda året om så återfinns här faktiskt också områden med några av Italiens varmaste sommardagar.

    Här finns vinodlingar på det lägsta plattlandet, på sluttningar och på berg upp till 1000 möh.


    Områden.

     

    Alto Adige DOC (Südtyroler Qba).
    [ 4 139 ha, 254 369 hl/år  (2005) ]

    Alto Adige appellationen följer Adige- och Isarcoflodernas lopp, från Merano alternativt Bressanone, när dom som ett Y förenas (som Adige), söder om Bolzano, och rinner vidare söderut mot gränsen till Trentino.  Appellationen täcker hela dalarna och sluttningarna upp till 600-800 möh.

    Här på sluttningarna ovanför floderna så så odlas många klassiska druvsorter.  Blå druvor som;  Shiava, Cabernet Franc, Cabernet Sauvignon, Merlot, Pinot Nero, Lagrein, m fl, och gröna såsom;  Moscato Giallo (Muscat), Pinot Bianco, Pinot Grigio, Chardonnay, Traminer, Sauvignon Blanc m fl.  (Gewurz)traminer har faktiskt sitt ursprung här, i den lilla orten Tramin strax söder om Bolzano.  Med andra ord så produceras här många olika typer av viner, t ex förekommer inte mindre än sju druvspecifika rödviner, och tio druvspecifika vita viner.

    Den blå druvan Schiava (Vernatsch) dominerar dock stort och står för 1/3 av produktionen och utgör huvuddruva i underappellationerna;  Colli di Bolzano, Meranese, och Santa Maddalena.  Schiava ger lätta till medelfylliga fruktiga röda viner med doft/smak av bl a viol och mandel.

    Cabernet Sauvignon och Cabernet Franc ger här fruktiga viner med doft av örter, paprika och mörka bär.  Även Merlot är fruktigare här än på annat håll, även lättare.  Lagrein Scuro, gjort på den lokala underskattade druvan Lagrein, ger fruktiga viner i beaujolais-stil.  Chardonnay görs här både lätt och neutral till fruktig, ja t.o.m spritsig.  Moscato Giallo ger delikata desserviner.  Pinot Bianco, som är den mest odlade gröna druvan, ger de mesta av Alto Adiges finaste viner.  Sauvignon Blanc ger här efterfrågade torra, livliga och druvtypiska viner.  Gerwurztraminer (Traminer Aromatico) ger här ett lättare vin än det ifrån Alsace (Frankrike), men ändå inte utan charm. 

    Som geografiska underappellationer till Alto Adige finns; Colli di Bolzano, Meranese di Collina, Santa Maddalena, Terlano och Valle Isarco.
    Dessa fem fd självständiga DOC-appellationer införlivades 1994 med Alto Adige.  Colli di Bolzano, Meranese och Santa Maddalena är alla mjuka och fruktiga rödviner gjorda på druvan Schiava.

    Terlano, som eg är ett gammalt druvnamn, är idag en vitvinsappellation som gör huvudsakligen druvspecifika viner på druvorna;  Chardonnay, Müller-Thurgau, Pinot Bianco, Riesling, Sauvignon Blanc eller Silvaner.  Förutom ovanstående druvspecifika viner så ingår även ett blandvin (Terlano/Terlaner utan druvnamn) och ett mousserande vin i appellationen.

    Exempel på bra producenter är; Giorgio Gray, Josef Hofstätter, Kettmeir, Alois Lageder, Santa Margherita, Niedermayr, Tiefenbrunner, m fl.

     

    Caldaro (Lago di Caldaro/Kalterersee) DOC.
    [ 800 ha, 61 664 hl/år  (2005) ]

    Caldaro, som ligger centralt i Alto Adige, är ett gammalt rödvinsområde baserat på druvan Schiava, ev med inblandning av Pinot Noir och Lagrein. 

    Vinerna är lätta, mjuka och fruktiga med mandel doft/smak.  Eftersmaken domineras av en viss bitterhet.  Druvan Schiava är för övrigt synonymt med den tyska Trollinger.

    Exempel på bra producenter är; Ca'vit (Cantina Viticoltori Trento), Hofstätter, Karl Martini, Casten Rametz, Rottensteiner, Tiefenbrunner, m fl.

     

    Trentino DOC.
    [ Trentino:  5 528 ha, 423 075 hl/år  (2005) ]
    [ Trentino Superiore:  183 ha, 10 830 hl/år  (2005) ]

    Även här finns det en förvillande mängd druvspecifika viner, nämligen sju röda och nio vita (totalt över 20 vintyper).  Druvorna som används är i princip samma som för Alto Adige, dock så är vinerna generellt mjukare och mindre livliga.  De mousserande vinerna ingår numera i den nya appellationen Trento DOC (se nedan). Även Vin Santo och sent söta skördade viner görs av ett flertal olika druvsorter.

    Druvorna då?  De vita som används är;  Chardonnay, Müller-Thurgau, Pinot Grigio, Pinot Bianco, Moscato, Riesling, Sauvignon Blanc, Nosiola och (Gewurtz)traminer.  De röda är;  Cabernet Sauvignon, Cabernet Franc, Merlot, Lagrein, Marzemino och Pinot Nero (Pinot Noir).

    Exempel på bra producenter är;  Ca'Vit, Barone de Cles, Conti Martini, Pojer & Sandri, Armando Simoncelli, Roberto Zeni, m fl

     

    Trento DOC.
    [ 910 ha, 63 797 hl/år  (2005) ]

    Trento (741 ha, 2001) är en relativt ny appellation för mousserande viner.  Appellationen skapades 1993 och dessförinnan ingick vinerna i Trentino DOC.  Konkurrerar med Franciacorta (i Lombardiet) om att göra italiens bästa mousserande viner.

    Två typer finns, vita (bianco) och rosé (rosato).  Druvor som används är Chardonnay med/eller Pinot Bianco, Pinot Nero, och Pinot Meunier.  Vinerna görs enligt "méthode traditionelle" (champagnemetoden), jäses på flaska och lagras på jästfällningen i minst 18 månader.  Minst 28 månader lagring gäller fär årgångsbetecknade viner (millesimato) och minst 38 månader för riserva.

    Exempel på bra producenter är;  Ca'Vit, Concilio, Endrizzi, Ferrari, Cantine Mezzacorona, Abate Nero, Fratelli Pisoni, Armando Simoncelli, m fl.

     

    Övriga områden.

    Valdadige (Etschtaler) DOC heter den väldiga och övergripande appellation som omfattar både Alto Adige, och Trentino tillsammans med en mängd underappellationer.  Valdadige, som även sträcker sig långt in i Venetien, anses dock vara den sämsta DOC.  Satsa med andra ord på någon av de andra appellationerna.

    I Sorni DOC produceras röda lätta viner på Schiava, ibland utblandade med Teroldego och Lagrein, och vita friska på huvudsakligen Nosiola.  I Teroldego Rotaliano DOC produceras fylliga rödvin med violton på druvan Teroldego.

  • [  Tillbaka till kartan.  ]
     

    2009-01-11
    Lars Jonsson