Franciacorta DOCG / Terre di Franciacorta DOC.
[ Franciacorta: 1 646 ha, 90 385 hl/år  (2005) ]
[ Terri di Franciacorta: 194 ha, 27 598 hl/år  (2005) ]

Franciacorta omfattar två appellationer, dels Franciacorta DOCG, omfattande mousserande viner, och dels Terre di Franciacorta som omfattar både röda (Rosso) och vita (Bianco).  De bästa vinerna, oavsett vintyp, håller världsklass! 

Själva namnet Franciacorta lär komma från "franchae curtes" och betyder ungefär "fritagna gårdar" från det tiden då klosterväsendets egendomar var "fritagna" från skatt.

Av Franciacortas totalt 1840 ha (år 2005), var alltså;  1646 ha Franciacorta DOCG och 194 ha Terre di Franciacorta DOC.

Franciacorta DOCG.  Franciacortas mousserande (spumante-) viner producerade med méthode traditionelle och "sur lie" lagring (se nedan), är utmärkta och upphöjdes välförtjänt till DOCG status 1995.  Vinerna, som finns både som vita och rosé, är utmärkta substitut för Champagne.

Druvor som används är;  Chardonnay, Pinot Blanc, och Pinot Nero (Pinot Noir),  Guido Berlucchi, Italiens största producent av mousserande vin, var först med att lansera ett mousserande Franciacorta vin (1960-talet).

Vinerna är Champagnelika, men de är i regel fruktigare och mindre syrliga.  Dofter/smaker som bl.a. förekommer är;  bröd (rostat), äpple, citrus, mm.

Lagringskraven - mogningen på jästfällningen efter den andra jäsningen på butelj - är högre än i Champagne.  För vanlig Franciacorta så är kraven minst 18 månaders mogning, medan den är 30 månader för årgångsvin.  De bästa vinerna är dock lagrade betydligt längre tid.

Sur lie - lagrat på/med sin jästfällning.  Vinet får på så sätt en fruktigare smak.  Vanligt för Muscadetviner, se Loiredalen, Frankrike.  Se även Champagne, Frankrike.

Exempel på bra producenter är;  (Franciacorta);  Barboglio de Gaiocelli, Bellavista, Berlucchi, Cà del Bosco, Cavalleri, Cornaleto, Ricci Curbastro, Faccoli, Longhi de Carli, Villa Mazzucchelli, Monte Rossa, Uberti, m fl.

Terre di Franciacorta DOC.  Övriga viner, de utomordentliga röda (Rosso) och de torra vita (Bianco), har behållit sin DOC-status, men döptes om till Terre di Franciacorta DOC.  Vissa producenter började då beteckna sina viner med Curtefranca, vilket är ett gammalt namn på området.

De röda vinerna, Rosso, som produceras på branta sluttningar nordöst om Milano (nära Iseosjön), görs på blandingar av dels bordeauxdruvorna Cabernet Franc och Cabernet Sauvignon (ibland Merlot), och dels Piemontedruvorna Barbera och Nebbiolo.  Resultatet av denna ovanliga blandning är smakrika och fruktiga viner med viss finess.  Krav på 24 månaders lagringstid för viner med lägesangivelse.

De vita halmfärgade vinerna, Bianco, är allt från torra och lätta till "fetare" och fylliga (om fatlagrade).  Druvorna som använts är;  Chardonnay, Pinot Bianco (Pinot Blanc), och/eller Pinot Nero (Pinot Noir).  Obs! att röda druvan Pinot Nero får ingå (måste dock vinifieras som vitt vin).  Krav på 11 månaders lagringstid för viner med lägesangivelse.

Här görs även en hel del oklassificerade viner av hög kvalitet från exempelvis druvorna Cabernet Sauvignon och Chardonnay.

Exempel på bra producenter är;  (Terre di Franciacorta);  Bellavista, Berlucchi, Cà del Bosco, Enrico Gatti, Longhi de Carli, Cavalleri, Ragnoli, m fl.

Cà del Bosco är Franciacortas i särklass bästa producent och gör lysande viner, oavsett om det rör sig om mousserande Franciacorta eller stilla Terre di Franciacorta.  Vinerna, inklusive Cà del Bosco's Chardonnay, håller världsklass!

Bellavista är tillsammans med Cà del Bosco (ovan) ledante i Franciacorta och Lombardiet.  Bellavista Gran Cuvée Brut håller bästa "Champagne klass".

Valtellina DOC / Valtellina Superiore DOCG /
Sfursat di Valtellina DOCG.
[ Valtelina: 105 ha, 3 642 hl/år  (2005) ]
[ Valtelina Superiore: 262 ha, 19 380 hl/år  (2005) ]
[ Sfursat di Valterina: 86 ha, 2 444 hl/år  (2005) ]

Från Valtellina, vid alpgränsen, kommer högklassiga rödviner.  De bästa heter Valtellina superiore eller Sfursat di Valtellina.  Det finns således både ett Valtellina DOC, som är en standardappellation som omfattar 19 kommuner och innefattar enklare viner, och appellationerna Valtellina Superiore DOCG och Sfursat di Valtellina som omfattar ett mindre antal kommuner och så gott som alla de riktigt bra vinerna. 

Valtellina fick sin DOC klassificering redan 1968 och Valtellina Superiore uppgraderades till högsta kvaliteten DOCG 1998.  Sfursat blev egen appellation och upphöjt till DOCG status så sent som 2003, och omfattar samma regionala begränsning som Valtellina Superiore.

Vinodlingarna ligger på floden Addas högra (eller norra) strand, bestående små lotter planterade på branta sluttningar, täckande en remsa på över 100 km mellan städerna Talamona och Tirano (i provinsen Sondrino).  Vissa av odlingarna är så branta att skörden bara kan hämtas med helikopter.  Medan enklare Valtellina kan göras i hela distriktet (inklusive söder om Adda) så kan Valtellina Superiore endast komma från bättre (mer kuperade lägen), eg fem underzoner (kommuner).

För att få ett grepp om storleken på de olika appellationerna så producerades det år 2006;  Valtellina DOC 6 668 hl;  Valtellina Superiore DOCG 31 514 hl (613 ha);  Sfursat di Vantellina DOCG 6 612 hl;  Lantvin (IGT) 3 000 hl.
[källa:  Politikens bog om Italiensk vin 2008]

För den ordinära Valtellina appellationen gäller följande enligt appellationsreglerna;  minst 90% Chiavennasca ("Piemontes" Nebbiolo), uppblandad med upp till 10% av andra lokala druvsorter (Pignola, Rossola, Pinot nero, Brugnola).  Lagringskrav på 9 månader gäller också.

Valtellina Superiore DOCG.

Valtellina Superiores bästa viner kommer alla från en smal remsa vinfält på norra stranden till floden Adda nära gränsen till Schweiz, som är uppdelad på de 5 underdistrikten (från väster till öster);  Maroggia, Sassela, Grumello, Inferno, och Valgella.  Sassela ("klippa") gör de bästa vinerna. 

Dominerande druvan är Nebbiolo (Chiavennasca, minst 90%, eg en Nebbioloklon), men upp till tio procent av några andra druvsorter får ingå, Pinot Noir, Merlot, Rossola, Brugnola och Pignola.  Vinerna, när dom är som bäst, är kraftiga, eleganta och har en vacker rubinröd färg.

Superiore varianten har en högre minsta alkoholhalt på 12%, mot 11% för den enklare appellationen, och en längre reglerad lagringstid, 2 år (varav 1 år på fat).  Riserva däremot måste lagras i 3 år innan den släpps ut.

Sfurzat di Valtellina DOCG. 

Sfurzat- (eller Sfursat, Sforzato) är viner gjorda av passitodruvor (alltså torkade russinlika druvor) från Valtellina Superiore.  Sfurzat är ett torrt (likt Amarone, se Venetien - Valpolicella) rött vin med en alkoholhalt på minst 14 %.  Sfurzat betyder "tvingat".  Lagras i minst 20 månader (varav 12 månader på fat) innan det släpps.

Ingick tidigare i Valtellina appellationen som en vintyp, men blev alltså en egen DOCG appellation 2003.

Exempel på bra producenter är;  (Sandro) Fay, Enologica Valtellinese, Fondazione Fojanini, Mamete Prevostini, Nino Negri, Aldo Rainoldi, Sertoli Salis, Fratelli Triacca, m fl.

Lambrusco Mantovano DOC.
[ 284 ha, 16 985 hl/år  (2005) ]

All Lambrusco kommer inte från Emilia-Romagna.  Lambrusco Mantovano (284 ha, 2005) är Lombardiets motsvarighet och gränsar till Emilia-Romagna och ligger alltså längst i sydöst på den bördiga Po-slätten.  Hur som helst så är Lambrusco Mantovano liknande dom från Emilia-Romagna, dvs rött och pärlande, lite läskedrycks liknande.  Det finns både torra och söta varianter.  Främst används druvan Lambrusco Viadanese.

Lambrusco Mantovano var tidigare ett bordsvin och upphöjdes till DOC 1987.  Finns både som rött och rosévin.  Ett flertal olika Lambrusco kloner får ingå, men även upp till 15% av druvsorterna;  Grasparossa, Ancelotta, och/eller Fortuna.  Bästa vinerna har lägesangivelse, men då gäller också krav på lägre skördeuttag och en något högre alkoholhalt.

Exempel på bra producenter är;  CS di Quistello, och Lebovitz.

Lugana DOC.
[ 543 ha, 42 583 hl/år  (2005) ]

Lugana är en liten appellation på ungefär 540 ha (vid Gardasjöns södra strand).  I likhet med appellationen San Martino della Battaglia, som delvis omfattar samma område, så ligger delar av appellationerna i Venetien.

Här tillverkas enkla vita, blommiga och fruktiga, viner av Trebbiano di Lugana, som är en bättre klon av Trebbiano.  (vissa säger att den istället är släkt med Marches Verdicchio).  Upp till 10% av andra gröna duvsorter får ingå.  Lugana finns både som mousserande (Spumante) och som Superiore, med en högre alkoholhalt och med 12 månaders lagringskrav.  Räknas som Italiens bästa Trebbiano viner.

Exempel på bra producenter är;  Ca' dei Frati, Ca' Lojera, Marangona, Premiovini, Provenza, Sergio Zenato, m.fl.

Ca' dei Frati är den i särklass bästa producenten och visar att både appellationen och druvsorten kan göra bra ifrån sig.  En hel serie viner görs från standardvinet Lugana I Frati till Lugana II Brolettino Grande Annata som får ligga hela 15 månader på ekfat.  Ett höjdarvin!!!

Oltrepò Pavese Metodo Classico DOCG /
Oltrepò Pavese DOC.
[ 8 805 ha, 930 496 hl/år  (2005) ]

Oltrepò Pavese (8 805 ha, 2005) är ett storproducerande område, söder om Po-floden i södra Lombardiet, med många olika vintyper.  Produktionsmässigt är Oltrepò Italiens näst största appellation efter Toscanas Chianti.  Mycket vin säljs dock i bulk till vinproducenter i Piemonte där det används vid tillverkning av oklassificerade mousserande viner.  Men mer och mer så dyker här upp intressanta viner.

Sedan 2007 finns här en egen DOCG för mousserande viner, nämnligen Oltrepò Pavese Metodo Classico, så med tanke på potentialen så lär här snart komma intressanta viner härifrån.  Vinerna skall, i likhet med Franciacorta ovan, vara gjorda med méthode traditionelle och "sur lie" lagring.  För druvorna gäller att vinerna skall vara gjorda på minst 70% Pinot Nero med inblandning av upp till 30% av Chardonnay, Pinot Bianco och/eller Pinot Grigio.  Även en variant Oltrepò Pavese Metodo Classico Pinot Nero är specificerad och då måste vinet vara gjort på minimum 85% Pinot Nero.

Appellationen innhåller annars mängder med vinyper (17 st), både blandviner, röda (Rosso) och rosé (Rosato), och druvrena viner på druvorna;  röda;  Barbera, Bonarda, Pinot Nero, och Cabernet Sauvignon;  vita;  Chardonnay, Cortese, Malvasia, Moscato, Pinot Grigio, Riesling (både Italico och Renano), Sauvignon.  De flesta av vinerna görs både som stilla viner och som pärlande (Frizzante).

När det gäller röda viner så finns det dessutom två underzoner, Buttafuoco och Sangue di Guida.  För dessa gäller samma krav på druvsammansättning som för Rosso och Rosato, nämligen;  25-65% vardera av Barbera och Croatina, och upp till 45% av Uva Rara, Ughetta och/eller Pinot Nero.  När det gäller de druvrena vinerna ovan så får dom innehålla upp till 15% av andra gröna respektive blå druvsorter (gäller lite olika för olika av dom druvrena vinerna).

Många av vinerna är (som redan antytts ovan) naturligt pärlande röda viner, vilka inte direkt eftersöks av resten av vinvärlden, men som kan vara utmärkta.  Oltrepò Pavese Buttafuoco ("gnista") är t.ex. ett mörkt, fruktigt, torrt el. halvsött pärlande rödvin, medan Oltrepò Pavese Sangue di Giuda ("Judas blod") är ett mjukt, sött mousserande rödvin.  Båda dessa är roliga viner att prova och dricka.

Hur som helst så görs här mängder med olika viner och en hel del av dom är både torra och stilla, och av god kvalitet.  Leta efter druvrena viner både från italienska druvor såsom; Bonarda, Barbera, Cortese, Moscato, m.fl. och från internationella (franska) druvsorter såsom; Pinot Nero (även vita viner), Chardonnay, Riesling, Pinot Grigio, Cabernet Sauvignon, m.fl.  Eller vad sägs om en pärlande vin Pinot Nero?

Exempel på bra producenter är;  Fratelli Agnes, Riccardo Albani, Bruno Verdi, Caseo, Tenuta la Costaiola, Doria, Ca' di Frara, Frecciarossa, Isimbarda, Tenuta Mazzolino, Montelio, Monsupello, Tenuta Pegazzera, Riccardo Albani, Ruiz de Cardenas, CS la Versa, m.fl.

Valcalepio DOC.
[ 221 ha, 11 403 hl/år  (2005) ]

Valcalepio är en appellation där man gör både röda (Rosso) och vita (Bianco) blandviner av "franska" drusorter. 

De röda vinerna, Valcalepio Rosso, görs av;  40-75% Merlot blandat med 25-60% Cabernet Sauvignon, och de vita, Valcalepio Bianco, av;  55-80% Pinot Bianco och/eller Chardonnay, uppblandat med 20-45% Pinot Grigio.  Dessutom görs här ett Moscato vin gjort på torkade Moscato di Scanzo druvor, Moscato Passito.