[ Allmänt / Kvalitetsindelning / Områden (inkl. karta) ]
Valle d'Aosta, som är Italiens minsta vindistrikt, omfattar endast appellationen Valle d'Aosta DOC. Denna appellation består i sin tur av 25 olika vinstilar, och sju underappellaioner.
Allmänt (Valle d'Aosta).
I Aostadalen (Valle d'Aosta), som är Italiens minsta och bergigaste vindistrikt, har man ända sedan det erövrades av romarna sysslat med vinproduktion. Valle d'Aosta, som fått sitt namn efter centralorten Aosta, ligger med sina pittoreska vingårdar högt uppe i alperna, gränsande till både Frankrike och Schweiz, med Mont Blanc och Matterhorn i bakgrunden. Själva vinodlingarna ligger uthuggna i terasser, väl skyddade mot alltför kalla vindar, följande floden Dora Balteas dalgång, i princip hela vägen från Savoien i Frankrike till Piemonte längre österut. Vidare så växer vinrankorna (uppbundna) oftast på/över pergolas.
Det kan tyckas att klimatet, högt uppe i alperna, borde omöjligöra vinodling, men somrarna är i regel både varma och långa vilket, tillsammans med vinodlingarnas skyddade lägen, gör att det oftast går att skörda mogna druvor.
Valle d'Aosta är väldigt Frankrike inspirerat. Detta gäller både vinerna, som är lite av Savoie-typ, och det faktum att franska är det officiella andra språket. Vinnamnen och etiketterna kan vara antingen på italienska eller franska. Valle d'Aosta är också där Frankrike och Italien är "ihopsatta", dels genom Mont Blanc tunneln och dels genom de sk St Bernard passen. Detta gäller även vinerna då Savoien och Piemonte här "möts" genom druvor såsom Petit Rouge, Gamay, Nebbiolo och Barbera.
Många druvor odlas såsom de italienska Nebbiolo (lokalt även kallad Picoutener), Dolcetto och Moscato, och de franska Chardonnay, Pinot Nero (Pinot Noir), Pinot Grigio (Pinot Gris, Malvoisie) och Gamay. Bäst (åtminstone mest spännande) är dock de inhemska druvorna Petit Rouge (Enfer d'Arvier och Torrette), Blanc de Valdigne (Morgex et la Salle), Petite Arvine (eg en Schweizisk druvsort från Valais), och Vien de Nus.
Produktionsdata
Produktionen är på blygsamma 18 000 hl/år (att jmf. med 41 miljoner hl för hela Italien), vilket gör att vinerna sällan letar sig utanför regionen. 61% är röda (eller rosé viner) och alltså 39% är vita viner. Vingårdsarelen är på 540 ha. (Siffrorna gäller år 2007)
Hur som helst så görs här en del trevliga viner, dels de från de sju underappellationerna, men också från några av de andra sk vinstilarna (se mer under områden nedan). Det mesta är dock lättdruckna "turistviner".
Andra bra producenter värda att nämna är; Anselmet, Constantino Charrčre, Les Crétes, Fratelli Grosjean, Institut Agricole Régional, La Grotta di Vegneron och Lo Triolet.
Områden.
Valle d'Aosta DOC är en omfattande appellation inkluderande 66% av regionens vin, däribland 25 olika vinstilar, och sju underappellationer; Morgex et La Salle, Enfer d'Arvier, Torrette, Nus, Chambave, Arnad-Montjovat, och Donnaz. Enfer d'Arvier och Donnas var förr självständiga appellationer (DOC).
Förutom de nämnda underappellationerna så görs här både blandviner (Bianco/Blanc, Rosato/Rosé, Rosso/Rouge) och druvrena viner. De druvrena vinerna görs från druvorna; Chardonnay, Fumin, Gamay, Mûller-Thurgau, Petit Rouge, Petite Arvine, Pinot Grigio (Pinot Gris), Pinot Nero (Pinot Noir), Premetta, och Torrette. Valle d'Aosta appellationen inrättades 1986.
Chambave.
Chambave är kanske den intressantaste underappellationen till Valle d'Aosta. Här tillverkas nämligen både trevliga rödviner, och delikata torra, till söta, Moscato-viner.
Rödvinerna, Chambave Rosso (Rouge), som är friska och väldoftande, är baserade på mestadels Petit Rouge (70-100%), med inblandning av andra druvsorter såsom Gamay, Pinot Noir och Dolcetto.
De vita vinerna görs på den "vanliga" Muscat-druvan, Muscat Bianco, Muscat Blanc ā Petit Grains (se mer Alsace, Frankrike). Chambave Moscato (Muscat) är torrt, till halvtorrt, och uppvisar (på typiskt Muscat-maner) en druvbouquet utöver det vanliga. Chambave Moscato Passito (Muscat Fletri) är däremot det halvsöta, till söta, gyllene vinet gjort med den sk. passitometoden (se ovan - Nus). Vinet är ett parfymerat och kryddigt dessertvin som är värt att leta efter.
Exempel på bra producenter är; La Crotta di Vegneron (spec. Chambave Moscato Passito) och Ezio Voyat.
När det gäller producenter så dominerar Constantino Charrčre stort när det gäller kvalitet. Förutom att man gör viner under eget namn, exempelvis utmärkta bordsvinet Vin de La Sabla, så äger man vingården Les Cretes som gör Valle d'Aostas i särklass bästa viner. Valle d'Aosta Chardonnay Cuvée Frisonničres Les Crętes Cuvée Bois är exempelvis ett av Italiens bästa Chardonnayviner. Coteau La Tour är ett riktigt bra rödvin på Syrah. Utmärkta viner görs även på Grenache (Les Fourches), Petit Arvine, Pinot Noir, Prëmetta och Torrette. Nämnda Vin de La Sabla är ett rött bordsvin (VdT) gjort på druvorna Petit Rouge, Fumin och Barbera.
Byarna Morgex och La Salle ståtar med att ha europas högst belägna klassificerade vinodlingar. (Endast Schweiz har högre liggande odlingar, men då utan klassning.) Vinodlingarna når upp till 1300 meter, även om de flesta ligger under 1000 meter.
Lars Jonsson