Vinområden  (Frankrike).
[  Allmänt / Historia /  Vinlagar, klassindelning / Klassiska områden (karta)  ]

Frankrike är ovan huvudsakligen indelat i de s.k. klassiska vinregionerna.  Det är med dessa vinområden, och de ingående klassiska vintyperna, som resten av vinvärlden jämför sig med.

Allmänt.
[  Allmänt / Historia /  Vinlagar, klassindelning / Klassiska områden (karta)  ]

Frankrike har alltid räknats som kvalitetsvinernas hemland, och originalen till så gott som alla klassiska vintyper kommer från Frankrike.  Visst finns det värdiga utmanare, som många gånger till och med är bättre, men tittar man generellt på utbudet av kvalitetsvin, och tar med både kvantitet och kvalitet i bedömningen, så står Frankrike på en obestridd tätplats.

Frankrikes producerar mycket vin, närmare bestämt runt 46,7 miljoner hektoliter (hl) per år (gäller 2020), och är världens näst största vinproducent efter Italien (49,1 milj).  Därefter (efter Italien och Frankrike) kommer Spanien (40,7 milj), USA (22,8 milj), och Australien (10,9 milj).  Frankrike och Italien har dom senaste åren/årtionden turats om att vara "störst".  Frankrikes vinproducerande areal var 789 000 ha år 2020.
[ källa: OIV – Organisation Internationale de la Vigne et du Vin ]

Druvor.

När det gäller druvsorter så kommer de flesta av de sk klassiska druvsornterna härifrån.  Druvor som Merlot, Cabernet Sauvignon, Syrah, Cabernet Franc, Gamay, Pinot Noir, Chardonnay, Sémillon, Sauvignon Blanc, Sémillon och Chenin Blanc, har alla faktiskt alla sina ursprung i Frankrike.

Bara för ett tiotal år sedan så var den högavkastande Carignan den mest odlade druvsorten och det med råge, men arealen sjunker hela tiden och både Merlot, Grenache, Syrah och Cabernet Sauvignon har gått förbi.  Sedan i slutet på 1970-talet så har nämnligen stora förändringar skett.  Den totala arealen uppodlad vingårdsmark har minskat från 1 miljon hektar till dagens runt 785 tusen hektar.  Vingårdar har lagts ner, druvsorter har rykts upp, samtidigt som andra vingårdar och druvsorter nyplanterats.  Bl.a. har odlingarna av Carignan, Cinsault, Ugni Blanc och Semillion minskat med mellan 30-70 %, samtidigt som druvsorter som Syrah, Merlot, Cabernet Sauvignon, Chardonnay och Sauvignon Blanc alla har ökat med över 200 %.  Syrah har exempelvis ökat med hela 560 %.

De mest odlade druvsorterna i Frankrike 2019/2020: [ källa: ONIVINS - Office National Interprofessionnel des Vins]
Blå druvsorter:			Gröna druvsorter:
Merlot  Grenache  Syrah  Cabernet Sauvignon  Cabernet Franc  Carignan  Gamay  Pinot Noir  Cinsault  Mourvedré  Cot (Malbec)  Marselan, m.fl.	14,6 % 10,8 % 8,5 % 6,0 % 4,1 % 4,0 % 3,0 % 2,6 % 2,5 % 1,2 % 1,1 %		Ugni Blanc  Chardonnay  Sauvignon Blanc  Colombard  Chenin Blanc  Sémillon  Melon de Bourgogne  Muscat Petits Grains  Vermentino  Viognier  Grenache Blanc  Gros Manseng  Riesling, m.fl.	12,2 % 5,6 % 4,0 % 1,5 % 1,3 % 1,3 % 1,1 % 0,9 % 0,9 % 0,9 %

De mest odlade druvsorterna i Frankrike 1979:
Blå druvsorter:			Gröna druvsorter:
Carignan  Grenache  Aramon  Cinsault  Merlot  Gamay  Cabernet Sauvignon  Cabernet Franc  Pinot Noir  Syrah	20.7 % 7.8 % 6.4 % 5.2 % 3.8 % 3.4 % 2.3 % 2.3 % 1.7 % 1.2 %		Ugni Blanc  Sémillon  Grenache Blanc  Chardonnay  Baco  Chenin Blanc  Melon de Bourgogne  Terret  Macabeu  Sauvignon Blanc	12.8 % 2.3 % 1.6 % 1.3 % 1.1 % 1.0 %

Vinområden/vinregioner.

Frankrike består av ett flertal vinregioner där Bordeaux, när det gäller AOP/AOC viner, är i särklass störst följt närmast av Languedoc och Rhône.  Värt att notera att Bordeaux hade klassificerat sig som världens nionde vinland till uppodlad areal om regionen varit ett eget land.  Siffrorna som gäller år 2019 kommer från FranceAgriMer.  Genom att klicka på kartan ovan eller på regionerna i listan nedan så kommer ni till sidor om respektive vinregion...

Vinregion:	Areal AOP:	Prod. AOP:
Bordeaux	112 700 ha	5,024 milj hl/år
Rhône	71 200 ha	2,896 milj hl/år
Champagne	30 600 ha	2,014 milj hl/år
Loire	43 500 ha	1,850 milj hl/år
Borgogne	45 600 ha	1,833 milj hl/år
Languedoc-Roussillon	49 400 ha	1,690 milj hl/år
Provence	29 200 ha	1,333 milj hl/år
Alsace	15 600 ha	1,035 milj hl/år
Sydvästra Frankrike	23 900 ha	1,021 milj hl/år
Korsika	3 000 ha	0,111 milj hl/år
Savoie	1 700 ha	0,094 milj hl/år
Jura	2 000 ha	0,052 milj hl/år
Övriga	7 500 ha	0,137 milj hl/år

Tittar man istället på den totala vinproduktionen, alltså inkluderat lantvin och bordsvin, så ser tabellen helt annorlunda ut.  Fortfarande gäller att siffrorna är för år 2019.

Vinregion:	Areal tot:	Produktion tot:
Languedoc-Roussillon	166 400 ha	9,052 milj hl/år
Rhône	125 800 ha	5,999 milj hl/år
Bordeaux	115 300 ha	5,184 milj hl/år
Sydvästra Frankrike	52 900 ha	3,297 milj hl/år
Loire	54 300 ha	2,220 milj hl/år
Champagne	30 600 ha	2,014 milj hl/år
Provence	38 700 ha	1,865 milj hl/år
Bourgogne	47 900 ha	1,856 milj hl/år
Alsace	15 700 ha	1,038 milj hl/år
Korsika	6 000 ha	0,307 milj hl/ha
Savoie	1 800 ha	0,103 milj hl/ha
Jura	2 000 ha	0,053 milj hl/ha
Övriga	7 500 ha	0,305 milj hl/år
Poitou-Charentes Vins*	77 900 ha	7,688 milj hl/år

*Poitou-Charentes är en region i Frankrike som utgörs av 4 departement vars viner huvudsakligen utgör råvara till Cognac och Armangac.

Obs!  Här, i statistiken ovan, finns ett inbyggt fel i att franska jordbruksstatistiken från FranceAgriMer bygger på inrapporterad data från respektive departement där vissa ursprungsområden kan tillhöra en vinregion medan andra en annan.  Detta gäller framförallt vinregionerna Languedoc-Roussillon, Rhône och Provence där departement delas mellan vinregionerna.

Historia.
[  Allmänt / Historia /  Vinlagar, klassindelning / Klassiska områden (karta)  ]

Även om det odlades vin i Frankrike innan, var det romarna som skapade alla de berömda franska vinregionerna (Alsace, Champagne, Bordeaux, Bourgogne, Loire och Rhône) mellan 200 f.Kr. och 400 e.Kr.

Efter romarrikets fall hände inte mycket innan kyrkan med sina kloster, under medeltiden, började utveckla vinodlingen.  De välutbildade munkarna utvecklade vinodlingen, vinifikationen och inte minst så klassificerade de många av dagens berömda vingårdar.

Under 1152-1453 bl.a. genom engelsmännens "kolonisation" av Bordeaux utvecklades vinhandeln i Frankrike, samtidigt som Bordeaux blev centrum för den internationella vinhandeln.  Handeln fortsatte att blomstra och var mycket omfattande fram till 1800-talet.  Främst utvecklades de vinregioner som låg utefter de stora vattenvägarna.

Under den franska revolutionen nationaliserades de flesta av kyrkans egendomar och vingårdarna delades ut till fria bönder.  På så sätt skapades många av dagens egendomar i början på 1800-talet. 

Nu följde en svår tid för vinindustrin.  På 1850-talet angreps Bordeaux av mjöldagg, för att inte tala om vinlusens (Phylloxera Vastatrix) härjningar genom Frankrike mellan 1863-1900.  I princip gick inte en enda vinstock fri.  Botemedlet låg i att ympa de europeiska druvsorterna på resistenta amerikanska rotstockar, något som man gör än idag.  Hur som helst ledde detta till en mödosam tid av nyplanteringar.

Ökande efterfrågan och låg produktion gjorde att priserna gick i taket.  Detta drev på en överproduktion av dåliga viner, bl.a. såldes många viner under falska etiketter.  Detta ledde till att myndigheterna reagerade.  1905 skapades "Service de la Repression des Fraudes et du Contrôle de la Qualité" som såg över lagstiftningen, och lade grunden till appellations systemet som slutligen skapades 1935, genom grundandet av "Institut National des Appellations d'Origine".  Sedan dess har en ständig kvalitetsutveckling pågått.

Vinlagar (klassindelning).
[  Allmänt / Historia /  Vinlagar, klassindelning / Klassiska områden (karta)  ]

Frankrikes vinlagstiftning följer EU's övergipande regelverk som är rejält modifierat 2008 (men gäller från augusti 2009).  Vinodlingen och produktionen regleras genom lagar och förordningar, och kontrolleras huvudsakligen av Institut National des Appellations d'Origine (INAO).

Franskt vin indelas i tre klasser (fyra klasser t.o.m. 2012), uppdelade på skyddat ursprungsbetecknat område (Appellation d'Origine Protégée), skyddad geografisk beteckning (Indication Géographique Protégée) och bordsvin.  Dessa klasser garanterar i första hand ursprung och produktionsmetoder, men går ofta hand i hand med kvalitet.

Skyddat ursprungsbetecknat område:
 »  AOP  Appellation di Origine Protégée
     AOC  Appellation di Origine Contrôlée
Skyddad geografisk beteckning:
 »  IGP  Indication Géographique Protégée  (franskt lantvin)
Bordsvin:
 »  VdF  Vin de France  (bordsvin, den lägsta klassen)

AOP - Appellation d’Origine Protégée.

Skyddat ursprungsbetecknat område, Appellation d'Origine Protégée (AOP) ersätter (eller snarare kompletterar) från 2012 Appellation d'Origine Contrôlée (AOC), vilket innebär att dessa blir mer som två namn på samma sak.  Regioner, vindistrikt, eller t.o.m. vinproducenter, bestämmer själv vilken beteckning man vill använda.  INAO listar nu områdena som "AOC-AOP"... 

Appellation d'Origine Protégée (AOP) är den högsta av de tre (fyra) klasserna, men för de allra finaste vinerna, framförallt i Bordeaux och Bourgogne, så har man även andra beteckningar (klassificeringar) som anses vara mer direkt kvalitetsinriktade.  Dessa beteckningar kan vara lite olika i olika vinområden, men vanligen så rör det sig om beteckningar såsom Premier Cru, Grand Cru, etc.  Mer om dessa kvalitetsbeteckningar (indelningar) finns under respektive vinområde.

När det gäller AOP-klassen så garanterar beteckningen i första hand vinets ursprung genom reglering av; gränser (för odling), druvsorter, hur själva vinodlingen skall gå till, skördeuttag (avkastningen), alkoholhalt och mognadsperiod.  Även tillverkningsmetoder och i vissa fall även buteljering kontrolleras.  Det finns 363 olika AOP-appellationer (enl. INAO 2022), och de kontrolleras alla av det statliga Appellationsinstitutet, INAO - Institut National des Appellations d'Origine, genom bland annat analyser och provsmakningar.

De 363 AOP/AOC områdena är koncentrerade på de tolv vinproducerande regionerna (klickbara på kartan, ovan); Alsace, Champagne, Loire, Bourgogne (inkl.  Beaujolais), Bordeaux, Rhône, Jura, Savoi, Sydvästra Frankrike, Provence, Langeudoc-Roussillon och Korsika.

IGP - Indication Géographique Protégée - Franskt lantvin.

Skyddad geografisk beteckning, Indication Géographique Protégée (IGP), som fr.o.m. augusti 2009 ersätter Vin de Pays (VdP), är oftast enklare viner, men är liksom de högre klasserna s.k. ursprungsbetecknade viner, dvs. de kommer från ett angivet begränsat område.  Även för dessa viner gäller en hel del föreskrifter, typ reglering av druvsorter, avkastning, alkoholhalt, etc.  Viner i denna klass behöver inte vara sämre än de i AOP-klass, och de är oftast mycket prisvärda.  Ursprungsklassen, Vin de Pays, tillkom 1979.

Det finns idag 75 st IGP-viner/regioner.  Ursprungligen fanns det 152 Vin de Pays där alltså hälften fick stryka på foten vid införandet av nya "begreppet".  Dessa 75 IGP-regioner uppdelas på 6 regionala, IGP régionales, 28 departement'ala, IGP départematales, och slutligen 41 zonala, IGP de petites zones.  Som exempel så delas regionala IGP Pays d'Oc in i de fyra departement'ala IGP Gard, IGP Pays d'Hérault, IGP Aude och IGP Côtes Catalanes, där exempelvis IGP Gard innehåller ytterligare fyra zonala småregioner. Totalt omfattar regionala IGP Pays d'Oc (med sig själv inräknat) 24 st lantvinsregioner.

Konfederationen franska lantviner (Confédération de vins IGP de France) delar upp de 74* IGP-appellationerna i 6 regioner.  Dessa är;  Aquitaine-Charentes, Nord Est, Sud Est, Languedoc Roussillon, Val de Loire och Sud Ouest.  *Lite förvillande, dels uppdelningen och att de hävdar 74, då uppdelningen ovan på 75 kommer från franska jordbruksdepartementet.

I denna klass, Indication Géographique Protégée, kan du faktiskt hitta toppviner såsom Mas de Daumas Gassac, IGP Saint-Guilhem-Le-Desert, från Languedoc.  Producenten Aimé Guilbert behöver inte bry sig om AOP-status, då han redan tillverkar viner som både har bättre rykte, och betingar högre pris, än många dyrare AOP-viner. (Se mer Mas de Daumas Gassac.)

Ett annat exempel är viner från Dom. de Trévallon, från Provence.  Vinerna IGP Alpilles (fd Pays du Bouches-du-Rhône) (både röda och vita) räknas, trots sin blygsamma klassificering, som några av Frankrikes bästa.  Man blev nekat till att använda den lokala appellationen Les Baux-de-Provence AOP/AOC pga sin blandning av Cabernet Sauvignon och Syrah.  Trévallons "Coteaux d'Aix-en-Provence AOP" är ett annat av producentens utomordentliga viner.

VSIG - Vins Sans Indication Géographique - Franskt bordsvin.

Nu har vi kommit till den lägsta klassen, enkla bordsviner, vin utan geografisk beteckning (VSIG - Vins Sans Indication Géographique).  Här är det Vin de France som fr.o.m. 2012 ersatt Vin de Table.  Här finns några (om än få) restriktioner.  Står det druva och/eller årgång på etiketten så måste minst 85% av viner vara av sådant slag.  Står det flera druvsorter nämnda så måste 100% av vinet vara av sådant slag.  Det får dock inte stå någon ursprungsbeteckning annat än att vinet kommer från Frankrike.  Sedan måste ju vinet i helhet ändå följa EU's vinlag vilket innebär användande av godkända druvsorter, en alkoholhalt på minst 8.5%, mm.