© Lars Jonsson, larsvinsida.vininfo.nu
 

Vinområden  (Frankrike).
Allmänt / Historia /  Vinlagar, klassindelning / Klassiska områden (karta)  ]

[   Bordeaux  /  Borgogne  /  Champagne  /  Alsace  /  Rhône  / 
Loire  /  Languedoc-Roussillon  /  Provence  /  Jura  / 
Savoi  /  Sydvästra Frankrike  /  Korsika  ]

Frankrike är ovan huvudsakligen indelat i de s.k. klassiska vinregionerna.  Det är med dessa vinområden, och de ingående klassiska vintyperna, som resten av vinvärlden jämför sig med.


Allmänt.
Allmänt / Historia /  Vinlagar, klassindelning / Klassiska områden (karta)  ]

Frankrike har alltid räknats som kvalitetsvinernas hemland, och originalen till så gott som alla klassiska vintyper kommer från Frankrike.  Visst finns det värdiga utmanare, som många gånger till och med är bättre, men tittar man generellt på utbudet av kvalitetsvin, och tar med både kvantitet och kvalitet i bedömningen, så står Frankrike på en obestridd tätplats.

Frankrikes producerar mycket vin, närmare bestämt runt 45,2 miljoner hektoliter (hl) per år (gäller 2016), och är världens näst största vinproducent efter Italien (50,9 milj).  Därefter (efter Italien och Frankrike) kommer Spanien (39,3 milj), USA (23,6 milj), och Australien (13,1 milj).  Frankrike och Italien har dom senaste åren/årtionden turats om att vara "störst".  Frankrikes vinproducerande areal var 785 000 ha år 2016.
[ källa: OIV – Organisation Internationale de la Vigne et du Vin ]

Druvor.

När det gäller druvsorter så kommer de flesta av de sk klassiska druvsornterna härifrån.  Druvor som Merlot, Cabernet Sauvignon, Syrah, Cabernet Franc, Gamay, Pinot Noir, Chardonnay, Sémillon, Sauvignon Blanc, Sémillon och Chenin Blanc, har alla faktiskt alla sina ursprung i Frankrike.

Bara för ett tiotal år sedan så var den högavkastande Carignan den mest odlade druvsorten och det med råge, men arealen sjunker hela tiden och både Merlot, Grenache, Syrah och Cabernet Sauvignon har gått förbi.  Sedan i slutet på 1970-talet så har nämnligen stora förändringar skett.  Den totala arealen uppodlad vingårdsmark har minskat från 1 miljon hektar till dagens runt 785 tusen hektar.  Vingårdar har lagts ner, druvsorter har rykts upp, samtidigt som andra vingårdar och druvsorter nyplanterats.  Bl.a. har odlingarna av Carignan, Cinsault, Ugni Blanc och Semillion minskat med mellan 30-70 %, samtidigt som druvsorter som Syrah, Merlot, Cabernet Sauvignon, Chardonnay och Sauvignon Blanc alla har ökat med över 200 %.  Syrah har exempelvis ökat med hela 560 %.

De mest odlade druvsorterna i Frankrike 2015/16:
[ källa: ONIVINS - Office National Interprofessionnel des Vins]
Blå druvsorter: Gröna druvsorter:
 Merlot
 Grenache
 Syrah
 Cabernet Sauvignon
 Carignan
 Cabernet Franc
 Gamay
 Pinot Noir
 Cinsault
 Mourvedré
 Cot (Malbec)
 Marselan, m.fl.
14,4 %
10,9 %
8,4 %
6,3 %
4,7 %
4,2 %
3,3 %
2,9 %
2,6 %
1,2 %
0,9 %
 Ugni Blanc
 Chardonnay
 Sauvignon Blanc
 Colombard
 Sémillon
 Chenin Blanc
 Melon de Bourgogne
 Muscat Petits Grains
 Viognier
 Grenache Blanc
 Vermentino
 Riesling, m.fl.
10,9 %
5,4 %
3,9 %
1,4 %
1,4 %
1,3 %
1,2 %
1,0 %

De mest odlade druvsorterna i Frankrike 1979:
Blå druvsorter: Gröna druvsorter:
 Carignan
 Grenache
 Aramon
 Cinsault
 Merlot
 Gamay
 Cabernet Sauvignon
 Cabernet Franc
 Pinot Noir
 Syrah
20.7 %
7.8 %
6.4 %
5.2 %
3.8 %
3.4 %
2.3 %
2.3 %
1.7 %
1.2 %
 Ugni Blanc
 Sémillon
 Grenache Blanc
 Chardonnay
 Baco
 Chenin Blanc
 Melon de Bourgogne
 Terret
 Macabeu
 Sauvignon Blanc
12.8 %
2.3 %
1.6 %
1.3 %
1.1 %
1.0 %

Vinområden/vinregioner.

Frankrike består av ett flertal vinregioner där Bordeaux, när det gäller AOP/AOC viner, är i särklass störst följt närmast av Languedoc och Rhône.  Siffrorna som gäller år 2016 kommer från FranceAgriMer.  Genom att klicka på kartan ovan eller på regionerna i listan nedan så kommer ni till sidor om respektive vinregion...

Vinregion: Areal: Prod. AOP/AOC:
Bordeaux 114 100 ha 6,035 milj hl/år
Languedoc-Roussillon 223 700 ha 2,577 milj hl/år
Rhône 79 200 ha 2,341 milj hl/år
Borgogne 48 200 ha 2,039 milj hl/år
Champagne 33 000 ha 1,928 milj hl/år
Loire 52 300 ha 1,843 milj hl/år
Provence 38 200 ha 1,400 milj hl/år
Sydvästra Frankrike 52 500 ha 1,316 milj hl/år
Alsace 15 500 ha 1,184 milj hl/år
Korsika 5 800 ha 0,114 milj hl/år
Savoie 1 900 ha 0,106 milj hl/år
Jura 3 400 ha 0,087 milj hl/år
Övriga 2 800 ha 0,040 milj hl/år
Poitou-Charentes Vins* 80 100 ha 0,148 milj hl/år

Tittar man istället på den totala vinproduktionen, alltså inkluderat lantvin och bordsvin, så ser tabellen helt annorlunda ut.  Fortfarande gäller att siffrorna är för år 2016.

Vinregion: Areal tot: Produktion tot:
Languedoc-Roussillon 223 700 ha 12,105 milj hl/år
Bordeaux 114 100 ha 6,340 milj hl/år
Sydvästra Frankrike 52 500 ha 3,994 milj hl/år
Rhône 79 200 ha 3,748 milj hl/år
Loire 52 300 ha 2,176 milj hl/år
Bourgogne 48 200 ha 2.31 milj hl/år
Provence 38 200 ha 2,077 milj hl/år
Champagne 33 000 ha 1,929 milj hl/år
Alsace 15 500 ha 1,186 milj hl/år
Korsika 5 800 ha 0,379 milj hl/ha
Savoie 1 900 ha 0,117 milj hl/ha
Jura 3 400 ha 0,093 milj hl/ha
Övriga 2 800 ha 0,060 milj hl/år
Poitou-Charentes Vins* 80 100 ha 7,920 milj hl/år

*Poitou-Charentes är en region i Frankrike som utgörs av 4 departement vars viner huvudsakligen utgör råvara till Cognac och Armangac.


Historia.
Allmänt / Historia /  Vinlagar, klassindelning / Klassiska områden (karta)  ]

Även om det odlades vin i Frankrike innan, var det romarna som skapade alla de berömda franska vinregionerna (Alsace, Champagne, Bordeaux, Bourgogne, Loire och Rhône) mellan 200 f Kr och 400 e Kr.

Efter romarrikets fall hände inte mycket innan kyrkan med sina kloster, under medeltiden, började utveckla vinodlingen.  De välutbildade munkarna utvecklade vinodlingen, vinifikationen och inte minst så klassificerade de många av dagens berömda vingårdar.

Under 1152-1453 bl.a. genom engelsmännens "kolonisation" av Bordeaux utvecklades vinhandeln i Frankrike, samtidigt som Bordeaux blev centrum för den internationella vinhandeln.  Handeln fortsatte att blomstra och var mycket omfattande fram till 1800-talet.  Främst utvecklades de vinregioner som låg utefter de stora vattenvägarna.

Under den franska revolutionen nationaliserades de flesta av kyrkans egendomar och vingårdarna delades ut till fria bönder.  På så sätt skapades många av dagens egendomar i början på 1800-talet. 

Nu följde en svår tid för vinindustrin.  På 1850-talet angreps Bordeaux av mjöldagg, för att inte tala om vinlusens (Phylloxera Vastatrix) härjningar genom Frankrike mellan 1863-1900.  I princip gick inte en enda vinstock fri.  Botemedlet låg i att ympa de europeiska druvsorterna på resistenta amerikanska rotstockar, något som man gör än idag.  Hur som helst ledde detta till en mödosam tid av nyplanteringar.

Ökande efterfrågan och låg produktion gjorde att priserna gick i taket.  Detta drev på en överproduktion av dåliga viner, bl.a. såldes många viner under falska etiketter.  Detta ledde till att myndigheterna reagerade.  1905 skapades "Service de la Repression des Fraudes et du Contrôle de la Qualité" som såg över lagstiftningen, och lade grunden till appellations systemet som slutligen skapades 1935, genom grundandet av "Institut National des Appellations d'Origine".  Sedan dess har en ständig kvalitetsutveckling pågått.


Vinlagar (klassindelning).
Allmänt / Historia /  Vinlagar, klassindelning / Klassiska områden (karta)  ]

Frankrikes vinlagstiftning följer EU's övergipande regelverk som är rejält modifierat 2008 (men gäller från augusti 2009).  Vinodlingen och produktionen regleras genom lagar och förordningar, och kontrolleras huvudsakligen av Institut National des Appellations d'Origine (INAO).

Franskt vin indelas i tre klasser (fyra klasser t.o.m. 2012), uppdelade på skyddat ursprungsbetecknat område (Appellation d'Origine Protégée), skyddad geografisk beteckning (Indication Géographique Protégée) och bordsvin.  Dessa klasser garanterar i första hand ursprung och produktionsmetoder, men går ofta hand i hand med kvalitet.

Skyddat ursprungsbetecknat område:
 »  AOP  Appellation di Origine Protégée
     AOC  Appellation di Origine Contrôlée
Skyddad geografisk beteckning:
 »  IGP  Indication Géographique Protégée  (franskt lantvin)
Bordsvin:
 »  VdF  Vin de France  (bordsvin, den lägsta klassen)

AOP - Appellation d’Origine Protégée.

Skyddat ursprungsbetecknat område, Appellation d'Origine Protégée (AOP) ersätter (eller snarare komplementerar) från 2012 Appellation d'Origine Contrôlée (AOC), vilket innebär att dessa blir mer som två namn på samma sak.  Regioner, vindistrikt, eller t.o.m. vinproducenter, bestämmer själv vilken beteckning man vill använda.  INAO listar nu områdena som "AOC-AOP"... 

Appellation d'Origine Protégée (AOP) är den högsta av de tre (fyra) klasserna, men för de allra finaste vinerna, framförallt i Bordeaux och Bourgogne, så har man även andra beteckningar (klassificeringar) som anses vara mer direkt kvalitetsinriktade.  Dessa beteckningar kan vara lite olika i olika vinområden, men vanligen så rör det sig om beteckningar såsom Premier Cru, Grand Cru, etc.  Mer om dessa kvalitetsbeteckningar (indelningar) finns under respektive vinområde.

När det gäller AOP-klassen så garanterar beteckningen i första hand vinets ursprung genom reglering av; gränser (för odling), druvsorter, hur själva vinodlingen skall gå till, skördeuttag (avkastningen), alkoholhalt och mognadsperiod.  Även tillverkningsmetoder och i vissa fall även buteljering kontrolleras.  Det finns ungefär 360 olika AOP-appellationer, och de kontrolleras alla av det statliga Appellationsinstitutet, INAO - Institut National des Appellations d'Origine, genom bland annat analyser och provsmakningar.

De runt 360 AOP/AOC områdena är koncentrerade på de tolv vinproducerande regionerna (klickbara på kartan, ovan); Alsace, Champagne, Loire, Bourgogne (inkl.  Beaujolais), Bordeaux, Rhône, Jura, Savoi, Sydvästra Frankrike, Provence, Langeudoc-Roussillon och Korsika.

IGP - Indication Géographique Protégée - Franskt lantvin.

Skyddad geografisk beteckning, Indication Géographique Protégée (IGP), som fr.o.m. augusti 2009 ersätter Vin de Pays (VdP), är oftast enklare viner, men är liksom de högre klasserna s.k. ursprungsbetecknade viner, dvs. de kommer från ett angivet begränsat område.  Även för dessa viner gäller en hel del föreskrifter, typ reglering av druvsorter, avkastning, alkoholhalt, etc.  Viner i denna klass behöver inte vara sämre än de i AOP-klass, och de är oftast mycket prisvärda.  Ursprungsklassen, Vin de Pays, tillkom 1979.

Det finns idag 74 st IGP-viner/appellationer.  Ursprungligen fanns det 152 Vin de Pays där alltså hälften fick stryka på foten vid införandet av nya "begreppet".  Förr fanns det också en indelning på regionala, departemantala och zonala, men detta är borta.  Dock så finns det IGP appellationer som ligger i en större appellation.  Ett exempel på detta är IGP Pays d'Oc som inom sin geografiska utsträckning rymmer en mängd egna IGP-appellationer (närmare bestämt 24 st).

Konfederationen franska lantviner (Confédération Francaise des Vins de Pays) delar upp IGP-appellationerna i 8 regioner.  Dessa är;  Aquitaine-Charentes, Nord Est, Sud Est, Languedoc Roussillon, Val de Loire och Sud Ouest.

I denna klass, Indication Géographique Protégée, kan du faktiskt hitta toppviner såsom Mas de Daumas Gassac, IGP Pays d'Hérault, från Languedoc.  Producenten Aimé Guilbert behöver inte bry sig om AOP-status, då han redan tillverkar viner som både har bättre rykte, och betingar högre pris, än många dyra AOP-viner. (Se mer Mas de Daumas Gassac.)

Ett annat exempel är viner från Dom. de Trévallon, från Provence.  Vinerna IGP Alpilles (fd Pays du Bouches-du-Rhône) (både röda och vita) räknas, trots sin blygsamma klassificering, som några av Frankrikes bästa.  Man blev nekat till att använda den lokala appellationen Les Baux-de-Provence AOP/AOC pga sin blandning av Cabernet Sauvignon och Syrah.  Trévallons "Coteaux d'Aix-en-Provence AOP" är ett annat av producentens utomordentliga viner.

VSIG - Vins Sans Indication Géographique - Franskt bordsvin.

Nu har vi kommit till den lägsta klassen, enkla bordsviner, vin utan geografisk beteckning (VSIG - Vins Sans Indication Géographique).  Här är det Vin de France som fr.o.m. 2012 ersatt Vin de Table.  Här finns några (om än få) restriktioner.  Står det druva och/eller årgång på etiketten så måste minst 85% av viner vara av sådant slag.  Står det flera druvsorter nämnda så måste 100% av vinet vara av sådant slag.  Det får dock inte stå någon ursprungsbeteckning annat än att vinet kommer från Frankrike.  Sedan måste ju vinet i helhet ändå följa EU's vinlag vilket innebär användande av godkända druvsorter, en alkoholhalt på minst 8.5%, mm.

 
 

 
2018-10-01
© Lars Jonsson