© Lars Jonsson, larsvinsida.vininfo.nu
 
Provence   (Vinområde i södra Frankrike)
Allmänt (Frankrike) /  Vinlagar, klassindelning /  Klassiska områden (karta) ]

Les Baux-de-Provence Coteaux d'Aix-en-Provence Palette Cassis Bandol Coteaux Varois Côtes de Provence Bellet

Allmänt.

Provence är för många synonymt med rivieran och dess roséviner.  Men här finns så mycket mer att upptäcka, både i form av intressant historia, underbara naturupplevelser och kryddstarka spännande viner.

Provence sträcker sig från Rhônes mynning och nationalparken Camargue, förbi Marseille och Cannes, fram till Italiens gräns.  Landskapet är vackert och har ett klimat, med milda vintrar och långa varma somrar, som gör det utmärkt för vinodling.

Historiskt så har tiden delvis stått stilla...  Här återfinns nämligen "rester" från grekisk kolonisation, romersk överhöghet, tiden i det tyskromerska riket, mm.  Och detta blandat med moderna städer och semesterparadis.

Naturupplevelserna är många, alltifrån alplandskap, bergsmassiv, skogsbeklädda kullar, vackra dalar, pittoreska byar/städer, till rivierans långa vackra kust.  Helt enkelt ett av de få ställen som det helt enkelt inte går att tröttna på!

Även vinmässigt så befinner man sig också (faktiskt!) i ett paradis.  Här finns visserligen mycket av dom mediokra roséviner som ofta sätts liktydigt med provencevin.  Men då har man borsett från den växande mängd framförallt röda kvalitetsviner gjorda på exempelvis traditionella Mourvèdre eller "importerade" Cabernet Sauvignon, båda oftast utblandade med andra sydfranska druvor såsom Syrah, Grenache, Cinsault och Carignan.  Dessa viner är inte svåra att hitta och återfinns både hos bättre producenter och i vinlistor på bra restauranger.

När det gäller de fåtaligare vita vinerna så görs även dom, liksom de röda och rosé, oftast på flera olika druvsorter.  De bättre vinerna görs på druvor såsom Rolle (Vermentino), Sémillon och Sauvignon Blanc, ofta i blandning med varandra eller med andra druvsorter såsom Clairette och Bourboulenc.  De sämre vita vinerna är ofta baserade på en större andel av lågkvalitetsdruvan Ugni Blanc.

Rosévinerna utgör hela 2/3 delar av produktionen och består oftast också av de tidigare nämnda sämre vinerna.  Men även här görs bra viner av vissa bättre producenter och med inblanding av kvalitetsdruvor såsom Cinsault och Mourvédre till de annars så vanliga druvorna Grenache och Carignan.

Det som hänt (och fortfarande händer) är att allt bättre druvsorter används, från allt bättre lägen, samtidigt som skördeuttagen sjunker och modern vintillverkningsteknik sprider sig.  Helt enkelt en vinrevolution!!!

Stora appellationer, många olika vintyper, och stora kvalitetsskillnader, gör att det här är extra viktigt att hålla koll på sina producenter.  Typiskt är att en och samma producent gör flera serier av viner (innehållande såväl röda , vita och roséviner), från lågprisviner gjorda på enklare druvsorter till eklagrade prestigeviner.

Ända fram till mitten av 70-talet fanns det endast fyra appellationer i hela Provence.  Dessa fyra, som nedan kallas för Provences traditionella, är Cassis, Bandol, Palette och Bellet, och var länge de enda områdena som producerade kvalitetsviner.

Klimat och Jordmån.

Utpräglat medelhavsklimat med milda vintrar/vårar, varma somrar och långa soliga höstar.  (3000 soltimmar/år mot 1200 som är gränsen för att vindruvorna skall mogna)  Mistralen, den aggressiva fönvinden som blåser från alperna nedför Rhônedalen, "kyler" vinerna och skyddar dem mot röta, men är också så kraftig att den kan förstöra plantorna.  Detta gör att de bästa vingårdarna ofta därför ligger på skyddade lägen, ofta mot söder och mot medelhavet.

Våldsamma stormar och skyfall är vanliga, men som tur är så brukar dom infalla efter skördeperioden.  Hur som helst så är regionen generellt svårbrukad med många berg och magra jordar.

Stora varianter i jordmån, men generellt så kan man dela in regionen i kustens utposter av kalksten, skiffer och kvarts, och inlandets mera inslag av lera och mager stenig jord. 

Druvsorter.

Totalt så förekommer här mängder med druvsorter, de vanligaste röda är;  den stadigt minskande Carignan (27 %), Grenache (18 %), Cinsault (16 %), Syrah (5 %), Mourvèdre, Tibouren, Cabernet Sauvignon, m.fl.  De fåtaligare vita druvorna är;  Ugni Blanc (1 %), Clairette, Rolle (Vermentino), Sémillon, Roussanne, Sauvignon Blanc, m.fl.  De viktigaste druvorna presenteras lite närmare nedan.

Mourvèdre (Spaniens Monastrell, Mataro i nya världen) är - även om den härrör från Spanien - en traditionell Provencedruva.  Innan vinlusen slog till mot slutet av 1800-talet så var det en av Provence kvantitativt viktigaste druvsorter.  Hur som helst så är Mourvèdre på frammarsh, både när det gäller kvantitet och kvalitet.  Även om det enbart är i Bandol som denna varmklimatsdruva varje år uppnår optimal mognad, så ger den idag kvalitetsviner i hela Provence.  Oftast är den utblandad med någon eller några andra av druvsorterna nedan.  Mourvèdre är en tannin och färgrik (tjockskalig) druva som ger mycket lagringsdugliga viner med mycket mörka bär, kryddor, örter, föra att inte tala om animaliska toner, i smaken. 

Grenache (Spaniens Garnacha) är en vanlig blandningskomponent i provinsens otaliga roséviner, men denna kvalitetsdruva förekommer också i de flesta av rödvinerna.  Grenache är en högavkastande och oxidationskänslig druva med tunt skal som ger rosévinerna härifrån deras karaktäristiska orangeton.  En rolig druva som ger alltifrån några av världens bästa viner, om låga skördeutag och varsam vinifiering, till några av de sämsta.  De bästa vinerna har också en bra mörk färg.  Kan ge viner på egen hand med alkoholhalter på upp mot 18 %. 

Syrah är Rhônedalens stora kvalitetsdruva och står bakom norra Rhônes alla stora röda viner.  Här ingår den som blandingskomponent i framförallt röda kvalitetsviner.  Ger mycket mörka och kryddiga viner.  Syrah och Mourvèdre är så aromrika att dom ofta används som just smak/doft förstärkare - cépages améliorateurs.

Cinsault (Cinsaut) är en Grenacheliknande druvsort som används i blandningar för att mjuka upp och ge parfym och frukt åt framförallt roséviner.  Används också på egen hand i framförallt roséviner.

Carignan är en högavkastande (upp till 200 hl/ha) varmklimatsdruva som är dominerande blandningskomponent i framförallt de billigare (och sämre) rosé- och rödvinerna.  Ger bra viner enbart från exceptionella lägen, annars så kräver druvan inblandning av andra druvor såsom Grenache, Syrah och Cinsault.  Fortfarande - trots omfattande uppryckningar - Frankrikes (och Provences) mest odlade druvsort.

Cabernet Sauvignon, som räknas av många som världens främsta rödvinsdruva, förekommer här som blandningskomponent i några av de bästa vinerna.  Förekommer dock endast i undantagsfall som huvuddruva.  Ger vinerna en svartvinbärston, dock i mer nya världen stil, än bordeauxstil.

Rolle (Italienska Vermentino) är en aromatisk vit druvsort som ingår i många av Provence bästa vita viner.  Används både på egen hand och i blandning med druvor såsom Sémillion och Ugni Blanc.  Förekommer i både oekade och ekade viner.  I Bellet är den dominerande för de vita vinerna och blandas där med andra lokala druvsorter och/eller Chardonnay.

Clairette är en av södra Frankrikes stora vita druvor.  Ingår dels i "vinikonens" Château Simone's (Palette) legendariska vita vin och dels i de vita vinerna från Cassis.  Ger friska och fruktiga vita viner med smak/doft av kryddor, örter och tropiska frukter.  Blandas med bl a Marsanne i Cassis.

Ugni Blanc (Italiens Trebbiano) är Carignans motsvarighet bland de vita druvorna.  Är huvuddruva i alla de billigaste och sämsta vita vinerna.  Främsta egenskapen är just att den är högavkastande.  Förutom i Provence och i Languedoc-Rossillon så är Ugni Blanc huvuddruvan i destillationsprodukterna Cognac och Armagnac.


Områden.

Provence, som täcker de två departementen Bouches-du-Rhône och Var, sträcker sig från deltalandskapet kring Rhôneflodens mynning (och nationalparken Camargue) i väster, förbi Marseille och Cannes, fram till Nice och Italiens gräns i öster.  I norr (och öster) utgörs gränsen av alperna medan medelhavet utgör den naturliga södergränsen.

Provence består av appellationerna (från väster till öster); Les Baux de Provence, Coteaux d'Aix en Provence, Palette, Cassis, Bandol, Côtes de Provence, Coteaux Varois och Bellet. (Alla AOC)

Förutom dessa så är stora lantvinsappellationen (Vin de Pays) Bouches-du-Rhône, som i princip sammanfaller med Coteaux d'Aix en Provence, väl värd att nämnas.

 

Les Baux de Provence AOC

Les Baux de Provence (300 ha) är Provence mest västliga appellation och var tidigare (före 1995) en underappellation till Coteaux d'Aix en Provence.  Ett något mer inlandsbetonat klimat (varmare och fuktigare), och striktare appellationsregler, gör att potentialen för att göra bättre viner är högre.

Vingårdarna/vinfälten ligger runt den historiska och vackra förstärkta bergtopps byn Les Baux, som bl a hyser en borg (som var residens för ätten Baux) från 900-talet.  Les Baux som gett namn till appellationen är förresten också fyndort för mineralen Bauxit som används vid aluminiumframställning.  Ytterliggare 5 byar ingår i appellationen.

Här tillverkas utmärkta viner, både röda och rosé.  De röda rhôneliknande vinerna (4/5 delar av produktionen) är mörka, kraftiga och kryddiga, och gjorda på minst 60 % av druvorna;  Grenache, Mourvèdre och/eller Syrah, utblandat med Cinsault, Counoise, Carignan och/eller Cabernet Sauvignon.  Cabernet Sauvignon får ingå med högst 20 % vilket är lite paradoxalt då det utesluter områdets bästa producent - Domaine de Trévallon - från appellationen. (se mer nedan).

Rosévinerna görs på samma druvor som dom röda med den skillnaden att Cinsault "tar" Mouvédres "plats" i kraven på druvsammansättning.  Vinerna, både röda och rosé, anses generellt vara bättre än dom från Coteaux d'Aix en Provence.

Exempel på bra producenter är;  Mas de la Dame, Mas de Gourgonnier, Dom. Hauvette, Mas Sainte-Berthe, Dom. des Terres Blanches, Dom. de Trévallon, Dom. de la Vallongue (Rosé), m.fl.

Domaine des Terres Blanches är en av Frankrikes stora förespråkare för organisk vinodling/vintillverkning.  Noël Michelin - ägaren - började med organisk odling redan 1968.  Bästa vinet heter Cuvée Aurélia och görs på Syrah, Crenache och Cabernet Sauvignon.  Provence, speciellt Les Baux de Provence och Coteaux d'Aix en Provence, är klimatmässigt, med sitt torra medelhavsklimat och mistralens "fönande", väl lämpat för organisk odling.

Domaine de Trévallon är utan tvekan områdets (ja kanske hela Provence) bästa producent.  Det hela började när arkitekten Eloi Durrbach tog över egendomen 1974.  Eloi planterade sina favoritdruvor Cabernet Sauvignon och Syrah i lika proportioner, och skapade vinegendomen Domaine de Trévallon.  Genom att använda naturliga metoder och extremt låga skördeuttag, så gjorde vinerna sensation internationellt, samtidigt som dom orsakade irritation på hemmaplan. 

Orsaken till irritationen sägs vara den höga andelen Cabernet Sauvignon, men här luktar avundsjuka lång väg...  Trots att ingen gjort mer för Les Baux berömmelse än just Trévallon, så röstade en majoritet av odlarna, vid bildande av Les Baux appellationen 1995, för regler som uteslöt den bästa av dom alla.  Detta genom att dom begränsade andelen Cabernet Sauvignon till 20 %.  Skandal!!!  Trévallons viner saluförs därför istället som Vin de Pays de Bouches-du-Rhône.

 

Coteaux d'Aix en Provence AOC

Coteaux d'Aix en Provence (3500 ha) är en stor appellation som geografiskt i stort sett sammanfaller med utmärkta lantvinsappellationen Bouches-du-Rhône.  Bästa vingårdarna bröt sig ut 1995 och bildade appellationen Les Baux de Provence ovan.

Här görs mestadels roséviner, men också röda och små mångder vita viner.  De flesta vinerna är torra och lätta roséviner och enklare röda viner, båda gjorda för tidig konsumtion.  De bästa röda är dock, liksom de i Les Baux de Provence, lagringsdugliga och mörka rhôneliknande skapelser, med mycket bär och kryddor i smaken/doften.

Vinerna är generellt gjort på flera olika druvsorter och druvor som används är;  Grenache, Cinsault, Mourvèdre, lokala Counoise och högst 30 % av Carignan och/eller Cabernet Sauvignon.  Som tidigare nämnts så är klimatet väl lämpat för organisk/ekologisk odling, vilket också är vanligt.

Exempel på bra producenter är;  Ch. Barbelle, Dom. les Bastides, Commanderie de la Bargemone, Ch. Beaulieu, Ch. de Beaupré, Ch. de Calissane, Ch. de Fonscolombe, Ch. Revelette, Mas Sainte-Berthe, Ch. St.-Jean, Dom. de Trévallon, Ch. Vignelaure, m.fl.

Château Revelette ägs av den tyska vinmakaren Peter Fisher sedan 1985.  Bästa vinet, Grand Vin de Revelette, är gjort på lika delar Syrah och Cabernet Sauvignon, och mognat på gamla ekfat (barriques) i 12 månader.  Även ett vitt ekjäst Chardonnayvin görs.

Château Vignelaure ("den heliga källans vingård") är en av Provence kändaste egendomar.  Sedan 1995 så ägs slottet av David O'Brien och Hugh Ryman, som här gör prisbelönta viner med hjälp av den senaste tekniken.  Själva vinet Château Vingnelaure är gjort på Cabernet Sauvignon, Syrah och Grenache, jäst på ek och lagrat 14 månader på barrique.

 

Palette AOC

Palette är en liten appellation (endast 23 ha) direkt söder/öster om Coteaux d'Aix-en-Provence, egentligen kullarna öster om staden Aix-en-Provence, som producerar utsökta vita och röda viner.  Rosévinerna är välgjorda men ordinära.  Pallette tillhör, tillsammans med Cassis, Bandol och Bellet, Provences traditionella appellationer.  Pallette fick klassning så tidigt som 1948, även om själva vingårdarna går tillbaka ända till medeltiden (klosteregendomar - Karmelitorden).

Hemligheten är mycket den kalkhaltiga jordmånen, vilket främst märks hos de aromatiska och livliga vita vinerna, vilka är gjorda mestadels på druvan Clairette.  De röda rhôneliknande vinerna, som är gjorda mestadels på Grenache och Mourvèdre, håller hög kvalitet, är kryddiga och smakrika, med smak/doft av violer och fat.  Vinner på att lagras 5-20 år (endast de röda).

Här tillåts mängder med druvor (mer än någon annanstans).  Dominerande är dock, för vita viner;  Clairette, Grenache Blanc, Ugni Blanc, Bourboulenc, m.fl., och för röda och rosé;  Grenache, Mourvèdre, Cinsault, Syrah, Carignan, m.fl.

Här finns endast två producenter, den större och bättre, Ch. Simone och den mindre Dom. de la Crémade. 

Chateau Simone är ett vackert slott som ligger på 200 meters höjd i skuggan av berget Montaiguet.  Det är också berget med dess speciella kalksten som är hemligheten bakom egendomens eleganta viner.  Fyra av fem flaskor produceras av egendomen som också praktiserar ovanligheten att odla blandningar av druvsorter i en och samma vingård ("field blends").  Detta som är det traditionella sättet att odla på räknas som underlägset dagens, men säg det till en egendom som ändå lyckas göra några av Provence bästa viner...  Egendomen som har varit i familjens Rougiers ägo sedan 1850, är ett exempel på att det "alltid" gjorts kvalitetsviner även i Provence.  Det vita vinet gjort på framförallt Clairette är legendariskt och fortsätter att utvecklas i 30 år eller mer.

 

Cassis AOC

Cassis är en liten appellation (fick AOC status 1936) runt fiskebyn Cassis (klippkantat bukt), några mil öster om Marseille.  Marken är attraktiv av mäklare och vingårdsarealen sjunker alltjämt.  Numera ska dock både kvarvarande skog och vinfält (ungefär 175 ha) vara skyddade enligt lag, vilket förhoppningsvis har stoppat "exploateringen".  Vingårdarna ligger liksom i en skyddad amfiteater, i öst är det exempelvis klippan Cap Canaille (bilden), med vingården Clos Ste-Magdeleine alldeles under, som skyddar mot mistralen (nordlig vind).

Här tillverkas mestadels vita viner (3/4 av produktionen), men även röda och rosé viner.  Bäst är områdets friska, fruktiga vita viner med sin speciella bouquet med kryddor, örter och tropiska frukter.  Ibland så infinner sig också en sensationell ton av salt (jod).  Dessa torra viner, gjorda på en ökande andel Clairette och Marsanne, ofta med inblandning av Ugni Blanc, Sauvignon Blanc, Pascal Blanc, m.fl., bör drickas unga (1-3 år).  Både de röda och rosévinerna är ordinärare, även om rosévinernas friskhet är tilltalande.  När det gäller röda viner så är Bandol inte långt borta...

Exempel på bra producenter är;  Dom. du Bagnol, La Ferme Blanche, Ch. de Fontcreuse, Clos Ste-Magdelaine (bilden), Clos Val Bruyère, m.fl.

La Ferme Blanche (30 ha) är en av de bättre producenterna och ligger lämpligt till för ett besök, precis vid Marseillevägen - Route de Marseille - strax ovanför (norr om) byn/staden.  Mitt emot ligger för övrigt en liten vinbutik, Maison des Vins.  La Ferme Blanche är föregångare när det gäller att göra vita viner på druvorna Clairette och Marsanne.  Bästa vita vinet heter l'Exellence (fd Blanc de Blancs) och är gjort på just Clairette och Marsanne.  Även utmärkta röda (Grenache och Mourvèdre) och roséviner görs.

 

Bandol AOC

Bandol (1300 ha), som ligger vid kusten väster om Toulon, har ett gott rykte för sina långlivade röda viner även om här också tillverkas både rosé och små mängder vita viner.  Bandol tillhör en av de fyra ursprungliga Provenceappellationerna (de andra är Pallette, Cassis och Bellet).  Appellationen har fått sitt namn efter den hamn, numera turistort, där vinerna förr skeppades ut ifrån.  Själva vinodlingarna ligger på kalkrika söderlägen - terrasser - "ovanför" kusten.

De röda vinerna (2/3 av produktionen) är mörka, kraftfulla, tanninrika, och fulla med kryddor och frukt.  I smaken hittar man svarta vinbär, viol, kanel, vanilj, örtkryddor och ibland tryffel.  Huvudruvan är Mourvèdre (minst 50 %) utblandat med Syrah, Grenache, Cinsault och Carignan.  Bandol är faktiskt ett av de få ställen i Frankrike där varmklimatsdruvan Mourvèdre - år efter år - uppnår full mognad.  Trenden går mot högre andel Mouvèdre och/eller mot specialcuvéer baserade enbart på Mourvèdre.

Rosévinerna är bland Provences bästa och mest välsmakande.  De vita vinerna är torra och neutrala, men ändå friska.  De har både tyngd (kropp) och struktur.  Rosévinerna görs på samma druvor som dom röda, medan de vita vinerna görs på Bourboulenc, Clairette, Ugni Blanc och Sauvignon Blanc. 

Bandol fick sin appellationsstatus 1941 och har Provence strängaste regler.  Mekanisk skörd är förbjuden och högsta skördeuttag är på 40 hl/ha.  Vindruvor från unga vinstockar får ingå i röda viner först från och med åttonde skörden, och de röda vinerna måste mogna minst 18 månader på fat.  Företrädesvis används stora gamla fat (sk foudres).

Exempel på bra producenter är;  Dom. Bastide Blanche, Dom. Bunan (Ch. la Rouvière, Moulin des Costes), Dom. le Galantin, Dom de l'Hermitage, Dom. Ott (Ch. Romassan), Ch. de Pibarnon, Ch. Pradeaux, Dom. Ray Jane, Ch. Ste.-Anne, Dom. des Salettes, Dom. Tempier, Dom. Terrebrune, Dom. de la Tour de Bon, Dom Vannières, m.fl.  De flesta producenterna producerar både rött och rosé, men bästa rosén kommer från Dom. Ott (Ch. Romassan) och Dom. Tempier.

Domaine Tempier (32 ha) är en av Bandols ledande egendomar och är väl värd att besöka.  Flera röda viner görs, alltifrån den utmärkta Cuvée Classique (60-80 % Mourvèdre) till vingårdsspecifika Migoua, Tourtine och Cabassaou (100 % Mourvèdre).

Château de Pibarnon (48 ha) ligger på appellationens (Bandols) högsta läge, på vad som kallas för "telegraf kullen" på grund av att här förr låg en telegraf, länkande samman Toulon med Paris.  Själva vingården ligger utkarvad i berget - i terrasser - med perfekt syd-öst läge.  Jordmånen har högt kalkstensinnehåll och liknar Ch. d'Yquem's.  Med andra ord så är förutsättningarna dom bästa.  Château de Pibarnon räknas som den andra av Bandols två ledande egendomar och som en av världens främsta tillverkare av Mourvedre viner.  Egendomen ägs sedan 1977 Comte Henri de St-Victor.

 

Côtes de Provence AOC

Côtes de Provence är en jätteappellation (20000 ha), dominerande och utspridd över stora delar av Provence.  Stora skillnader i vingårdslägen (klimat, jordmån, etc), druvurval, teknologi, och ambition, gör att vinerna - framförallt kvaliteten - varierar stort.  Côtes de Provence upphöjdes till AOC-status 1977.

Här tillverkas mängder med vin, mestadels rosé, men även en växande mängd rött, och en liten del vitt vin.  Hela 13 olika druvsorter är tillåtna och vinerna är nästan alltid gjorda på mer än en druvsort.  Kvaliteten är på uppåtgående och det är idag inte svårt att hitta bra - framförallt röda - viner härifrån.  De bästa vinerna är ofta (åtminstone delvis) eklagrade.

De bästa röda vinerna är;  Mourvédre, Syrah eller Cabernet Sauvignon dominerande, och är kraftfulla, kryddstarka och mörka rhôneliknande skapelser.  Andra druvor som används till enklare viner, och ofta ingår i de bättre vinerna, är;  Carignan, Cinsault, Grenache och ovanliga lokala druvan Tibouren.

Rosévinerna (4/5 av produktionen) görs på samma druvor som dom röda.  De enklare vinerna domineras av Carignan medan de bättre inkluderar kvalitetsdruvor såsom Mourvédre och Syrah.  Exempelvis så gör Rabiega ett endruve vin på Tibouren.

När det gäller de mer fåtaliga torra och mjuka vita vinerna så görs dom på druvor som;  Clairette, Sémillon, Ugni Blanc och Rolle (Vermentino).  De bättre vinerna är ofta Rolle dominerande.  Även om man oftast hittar bättre viner (framförallt vita och rosé) på annat håll så görs här en hel del välsmakande viner.  Vissa vita viner är både jästa och lagrade på små ekfat.

Exempel på bra producenter är;  Ch. Barbeyrolles, Dom. la Bernarde, Dom. de la Courtade, Ch. d'Esclans (bilden ovan), Dom. Gavoty, Ch. Minuty, Dom. Ott (Ch. de Selles, Clos Mireille, Ch. Romassan), Commanderie de Peyrassol, Dom. Rabiega, Dom. Richeaume, Dom. de Rimauresq, Dom. St.-André de Figuière, Vignerons de la Presqu'lle de St.-Tropez, m.fl.

Domaine Rabiega köptes 1988 av Vin & Sprit och används bl.a. som kursgård.  Främst så är dock Rabiega en utomordentlig vingård skött av Lars Torstensson.  Bästa vinerna är lagringsdugliga Clos Dière, Cuvée I och Cuvée II.  Cuvée I är Syrahbaserat, medan Cuvée II är gjord på en lika blandning av Carignan och Grenache, med en liten tillsats av Cabernet Sauvignon.  Båda är lagrade på ekfat.  Vidare så gör Rabiega (Torstensson) också vinerna från vingården Ch. d'Esclans som man arrenderar (sedan 1995) av Swedish Match (pensionskassan).  Även dessa är utmärkta viner!  www.rabiega.com

 

Coteaux Varois AOC

Coteaux Varois (1700 ha), som är en enklav inom Côtes de Provence, fick sin egna appellationsstatus så sent som 1993, endast åtta år efter sin VDQS-klassificering.  Namnet kommer från departementsnamnet Var.

På grund av att medelhavets influenser dämpas av bergskedjan Massif de la Ste-Baume (söderom appellationen) så är klimatet generellt kallare än i närliggande Côtes de Provence.  Detta leder till lite annorlunda druvsammansättningar, exempelvis till mindre av Mourvédre som här har svårt att mogna och även till att "kallklimatsdruvan" Pinot Noir förekommer (om än i liten omfattning, Domaine de Valmoissine - Louis Latour).  Annars så görs här samma typer av viner (rosé, röda och vita), på i stort sett samma druvsorter, dvs;  Syrah, Grenache, Cinsault, Mourvèdre, Carignan, m.fl.

Exempel på bra producenter är;  Ch. la Calisse, Dom. des Chaberts, Dom. du Deffends, Ch. Routas, Dom. de Triennes, Dom. de Valmoissine, m.fl.

 

Bellet AOC

Bellet är ett litet (endast 40-50 ha) vinområde "insprängt" i bergen ovanför Nice.  Här finns ett mikroklimat som gör att vinerna här blir fruktigare och friskare än någon annanstans (i Provence).  Detta gäller både rosé och de vita vinerna.

Rosévinerna är torra, friska och blommiga.  De är gjorda på druvor såsom;  Fuella, Folle Noir, Cinsault och Braquet (Italiensk druva, Piemonte).  Även områdets röda viner är gjorda på samma druvor.

De torra vita vinerna, fulla med aromatisk väldoft, är gjorda på druvorna;  Rolle, Ugni Blanc, Majorquin, Pignerol, Chardonnay, m.fl.  Vinerna bör drickas unga.

Några bra producenter är;  Ch. de Bellet, Ch. de Crémat, Clos Saint-Vincent, m.fl.

 

Bouches-du-Rhône Vin de Pays

Bouches-du-Rhône är en av Frankrikes största lantvinsappellationerna (åtminstone om man räknar till produktionen).  De mesta vinerna kommer från Coteaux d'Aix-en-Provence.  Rödvinerna (ungefär 80%) dominerar, varav resten är mestadels rosé.

Rödvinerna är aromatiska och gjorda på druvor såsom;  Carignan, Grenache, Cinsault, Cabernet Sauvignon, Merlot och Syrah.  Rosévinerna är bättre än de klassificerade från Coteaux d'Aix-en-Provence.

Några exempel på bra producenter är;  Mas de Rey, Dom. de I'lle St.-Pierre, Dom. de Trévallon, m.fl.

 

[  Tillbaka till kartan över Frankrike (klassiska områden).  ]
 

2002-07-22
Lars Jonsson