Les Baux de Provence är Provence mest västliga appellation och var tidigare (före 1995) en underappellation till Coteaux d'Aix en Provence.  Ett något mer inlandsbetonat klimat (varmare och fuktigare), och striktare appellationsregler, gör att potentialen för att göra bättre viner är högre.

Vingårdarna/vinfälten ligger runt den historiska och vackra förstärkta bergtopps byn Les Baux, som bl.a. hyser en borg (som var residens för ätten Baux) från 900-talet.  Les Baux som gett namn till appellationen är förresten också fyndort för mineralen Bauxit som används vid aluminiumframställning.  Ytterliggare 5 byar ingår i appellationen.  Vingårdarna är mer eller mindre koncentrerade på en och samma "bauxitutlöpa" från Alpillerna, uppdelade på två distinkta områden, den norra resp. den södra sluttningen.  Landskapet är nästan månliknande och har sparsamt med vegetation.  Har sett att Les Baux kallas för "Val d'Enfer", helvetets dal.

Här tillverkas utmärkta viner, både röda, rosé och lite vita.  De röda rhôneliknande vinerna (drygt hälften av produktionen) är mörka, kraftiga och kryddiga, och gjorda på minst 50 % av de primära druvsorterna;  Grenache, Mourvèdre och/eller Syrah, utblandat med de sekundära;  Cinsault, Counoise, Carignan och/eller Cabernet Sauvignon.  Cabernet Sauvignon får ingå med högst 20 % (gäller plantering i vingården) vilket är lite paradoxalt då det utesluter områdets bästa producent - Domaine de Trévallon - från appellationen. (se mer nedan).

Rosévinerna görs på samma druvor som dom röda med den skillnaden att Cinsault "tar" Mouvédres "plats" i kraven på druvsammansättning.  Vinerna, både röda och rosé, anses generellt vara bättre än dom från Coteaux d'Aix en Provence.

Exempel på bra producenter är;  Mas de la Dame, Mas de Gourgonnier, Dom. Hauvette, Mas Sainte-Berthe, Dom. des Terres Blanches, Dom. de Trévallon, Dom. de la Vallongue (Rosé), m.fl.

Domaine des Terres Blanches är en av Frankrikes stora förespråkare för organisk vinodling/vintillverkning.  Noël Michelin - ägaren - började med organisk odling redan 1968.  Bästa vinet heter Cuvée Aurélia och görs på Syrah, Crenache och Cabernet Sauvignon.  Provence, speciellt Les Baux de Provence och Coteaux d'Aix en Provence, är klimatmässigt, med sitt torra medelhavsklimat och mistralens "fönande", väl lämpat för organisk odling.

Domaine de Trévallon är utan tvekan områdets (ja kanske hela Provence) bästa producent.  Det hela började när arkitekten Eloi Durrbach tog över egendomen 1974.  Eloi planterade sina favoritdruvor Cabernet Sauvignon och Syrah i lika proportioner, och skapade vinegendomen Domaine de Trévallon.  Genom att använda naturliga metoder och extremt låga skördeuttag, så gjorde vinerna sensation internationellt, samtidigt som dom orsakade irritation på hemmaplan. 

Orsaken till irritationen sägs vara den höga andelen Cabernet Sauvignon, men här luktar avundsjuka lång väg...  Trots att ingen gjort mer för Les Baux berömmelse än just Trévallon, så röstade en majoritet av odlarna, vid bildande av Les Baux appellationen 1995, för regler som uteslöt den bästa av dom alla.  Detta genom att dom begränsade andelen tillåten Cabernet Sauvignon i vingården till 20 %.  Skandal!!!  Trévallons viner saluförs därför istället som Vin de Pays de Bouches-du-Rhône.

Coteaux d'Aix en Provence AOC
{4 260 ha, 226 910 hl, 2018]
[85% rosé, 9% röda och 6% vita viner]

Coteaux d'Aix en Provence är en stor appellation som geografiskt i stort sett sammanfaller med utmärkta lantvinsappellationen Bouches-du-Rhône.  Bästa vingårdarna bröt sig ut 1995 och bildade appellationen Les Baux de Provence ovan.  Coteaux d'Aix en Provence omfattar 49 kommuner som alla utan två ligger i departementet Bouches-du-Rhône.

Här görs mestadels roséviner (85%), men också röda och små mångder vita viner.  De flesta vinerna är torra och lätta roséviner eller enklare röda viner, båda gjorda för tidig konsumtion.  De bästa röda är dock, liksom de i Les Baux de Provence, lagringsdugliga och mörka rhôneliknande skapelser, med mycket bär och kryddor i smaken/doften.

Vinerna är gjorda på flera olika druvsorter och druvor som används för röda och roséviner är de primära druvsorterna Grenache, Cinsault, Mourvèdre, lokala Counoise och Syrah, utblandade med de sekundära Carignan och/eller Cabernet Sauvignon.  Vinerna måste utgöras av en blandning av minst två druvsorter, varav minst en ska en primär druvsort. 

När det gäller dom vita vinerna så är huvuddruvan (den primära) Vermentino (Rolle) som får blandas med Clairette, Grenache Blanc, Sauvignon Blanc, Ugni Blanc, Bourboulenc och/eller Sémillon.  Som tidigare nämnts så är klimatet väl lämpat för organisk/ekologisk odling, vilket också är vanligt.

Exempel på bra producenter är;  Ch. Barbelle, Dom. les Bastides, Commanderie de la Bargemone, Ch. Beaulieu, Ch. de Beaupré, Ch. de Calissane, Ch. de Fonscolombe, Ch. Revelette, Mas Sainte-Berthe, Ch. St.-Jean, Dom. de Trévallon, Ch. Vignelaure, m.fl.

Château Revelette ägs av den tyska vinmakaren Peter Fisher sedan 1985.  Bästa vinet, Grand Vin de Revelette, är gjort på lika delar Syrah och Cabernet Sauvignon, och mognat på gamla ekfat (barriques) i 12 månader.  Även ett vitt ekjäst Chardonnayvin görs.

Château Vignelaure ("den heliga källans vingård") är en av Provence kändaste egendomar.  Sedan 2007 så ägs slottet av Mette och Bengt Sundström, som här gör prisbelönta viner med hjälp av den senaste tekniken.  Själva vinet Château Vingnelaure är gjort på Cabernet Sauvignon och Grenache, jäst på ek och lagrat 14 månader på barrique.  Vignelaure introducerade Cabernet Sauvignon i Provence 1966 från ympningar från självaste Château La Lagune i Bordeaux.  Viner härifrån återfinns alltför oftast på Systembolaget.

Palette AOC
[48 ha, 1 904 hl, 2018]
[42% röda, 41% vita och 17% roséviner]

Palette är en liten appellation direkt söder/öster om Coteaux d'Aix-en-Provence, egentligen kullarna öster om staden Aix-en-Provence, som producerar utsökta vita och röda viner.  Rosévinerna är välgjorda men ordinära.  Pallette tillhör, tillsammans med Cassis, Bandol och Bellet, Provences traditionella appellationer.  Pallette fick klassning så tidigt som 1948, även om själva vingårdarna går tillbaka ända till medeltiden (klosteregendomar - Karmelitorden).

Hemligheten är mycket den kalkhaltiga jordmånen, vilket främst märks hos de aromatiska och livliga vita vinerna, vilka är gjorda mestadels på druvan Clairette.  De röda rhôneliknande vinerna, som är gjorda mestadels på Grenache och Mourvèdre, håller hög kvalitet, är kryddiga och smakrika, med smak/doft av violer och fat.  Vinner på att lagras 5-20 år (endast de röda).

Här tillåts mängder med druvor (mer än någon annanstans).  Dominerande är dock, för vita viner;  Clairette, Grenache Blanc, Ugni Blanc, Bourboulenc, m.fl., och för röda och rosé;  Grenache, Mourvèdre, Cinsault, Syrah, Carignan, m.fl.

Här finns huvudsakligen två producenter, den större och bättre, Ch. Simone och den mindre Dom. de la Crémade.  Château Simone är i mångt och mycket synonymt med Palette.  Jag köper alltid en flaska rött, eller vitt, om jag har chansen.

Chateau Simone är ett vackert slott som ligger på 200 meters höjd i skuggan av berget Montaiguet.  Det är också berget med dess speciella kalksten som är hemligheten bakom egendomens eleganta viner.  Egendomen praktiserar ovanligheten att odla blandningar av druvsorter i en och samma vingård ("field blends").  Detta som är det traditionella sättet att odla på räknas som underlägset dagens, men säg det till en egendom som ändå lyckas göra några av Provence bästa viner...  Egendomen som har varit i familjens Rougiers ägo sedan 1850, är ett exempel på att det "alltid" gjorts kvalitetsviner även i Provence.  Det vita vinet gjort på framförallt Clairette är legendariskt och fortsätter att utvecklas i 30 år eller mer.

Cassis AOC
[196 ha, 8 217 hl, 2018]
[69% vita, 29% rosé och 2% röda viner]

Cassis är en liten appellation (fick AOC status 1936) runt fiskebyn Cassis (klippkantat bukt), några mil öster om Marseille.  Marken är attraktiv av mäklare och vingårdsarealen sjunker alltjämt.  Numera ska dock både kvarvarande skog och vinfält vara skyddade enligt lag, vilket förhoppningsvis har stoppat "exploateringen".  Vingårdarna ligger liksom i en skyddad amfiteater, i öst är det exempelvis klippan Cap Canaille (bilden), med vingården Clos Ste-Magdeleine alldeles under, som skyddar mot mistralen (nordlig vind).

Här tillverkas mestadels vita viner, men även rosé och röda viner.  Bäst är områdets friska, fruktiga vita viner med sin speciella bouquet med kryddor, örter och tropiska frukter.  Ibland så infinner sig också en sensationell ton av salt (jod).  Dessa torra viner, gjorda på en ökande andel Clairette och Marsanne, ofta med inblandning av Bourboulenc, Ugni Blanc, Sauvignon Blanc, Pascal Blanc, m.fl., bör drickas unga (1-3 år).  Både de röda och rosévinerna är ordinärare, även om rosévinernas friskhet är tilltalande.  Här gäller att vinerna är gjorda på Cinsaut, Grenache och/eller Mourvèdre, med inblandning av andra druvsorter.  När det gäller röda viner så är Bandol inte långt borta...

Exempel på bra producenter är;  Dom. du Bagnol, La Ferme Blanche, Ch. de Fontcreuse, Clos Ste-Magdelaine (bilden), Clos Val Bruyère, m.fl.

La Ferme Blanche (30 ha) är en av de bättre producenterna och ligger lämpligt till för ett besök, precis vid Marseillevägen - Route de Marseille - strax ovanför (norr om) byn/staden.  Mitt emot ligger för övrigt en liten vinbutik, Maison des Vins.  La Ferme Blanche är föregångare när det gäller att göra vita viner på druvorna Clairette och Marsanne.  Bästa vita vinet heter l'Exellence (fd Blanc de Blancs) och är gjort på just Clairette och Marsanne.  Även utmärkta röda (Grenache och Mourvèdre) och roséviner görs.

Bandol AOC
[1 564 ha, 54 430 hl, 2018]
[77% rosé, 18% röda och 5% vita viner]

Bandol som ligger vid kusten väster om Toulon, har ett gott rykte för sina långlivade röda viner även om det numera tillverkas mestadels rosé och även små mängder vita viner.  Bandol tillhör en av de fyra ursprungliga Provenceappellationerna (de andra är Pallette, Cassis och Bellet).  Appellationen har fått sitt namn efter den hamn, numera turistort, där vinerna förr skeppades ut ifrån.  Själva vinodlingarna ligger på kalkrika söderlägen - terrasser - "ovanför" kusten.

De röda vinerna (1/5 av produktionen), på vilka Bandols rykte vilar, är mörka, kraftfulla, tanninrika, och fulla med kryddor och frukt.  I smaken hittar man svarta vinbär, viol, kanel, vanilj, örtkryddor och ibland tryffel.  Huvudruvan är Mourvèdre (minst 50 %) utblandat med Syrah, Grenache, Cinsault och/eller Carignan.  Bandol är faktiskt ett av de få ställen i Frankrike där varmklimatsdruvan Mourvèdre - år efter år - uppnår full mognad.  Trenden går mot högre andel Mourvèdre och/eller mot specialcuvéer baserade enbart på Mourvèdre.

Rosévinerna är bland Provences bästa och mest välsmakande men har de senaste årtionden tagit över mer och mer, detta på bekostnad av de ändå väsentligt bättre rödvinerna.  (2003/2004 skedde omkörningen och nu utgör de närmare 80% av vinerna.)  De vita vinerna är torra och neutrala, men ändå friska.  De har både tyngd (kropp) och struktur.  Rosévinerna görs på samma druvor som dom röda, medan de vita vinerna görs på Bourboulenc, Clairette, Ugni Blanc och Sauvignon Blanc. 

Bandol fick sin appellationsstatus 1941 och har Provence strängaste regler.  Mekanisk skörd är förbjuden och högsta skördeuttag är på 40 hl/ha.  Vindruvor från unga vinstockar får ingå i röda viner först från och med åttonde skörden, och de röda vinerna måste mogna minst 18 månader på fat.  Företrädesvis används stora gamla fat (s.k. foudres).

Exempel på bra producenter är;  Dom. Bastide Blanche, Dom. Bunan (Ch. la Rouvière, Moulin des Costes), Dom. le Galantin, Dom de l'Hermitage, Dom. Ott (Ch. Romassan), Ch. de Pibarnon, Ch. Pradeaux, Dom. Ray Jane, Ch. Ste.-Anne, Dom. des Salettes, Dom. Tempier, Dom. Terrebrune, Dom. de la Tour de Bon, Dom Vannières, m.fl.  De flesta producenterna producerar både rött och rosé, men bästa rosén kommer från Dom. Ott (Ch. Romassan) och Dom. Tempier.

Domaine Tempier (32 ha) är en av Bandols ledande egendomar och är väl värd att besöka.  Flera röda viner görs, alltifrån den utmärkta Cuvée Classique (60-80 % Mourvèdre) till vingårdsspecifika Migoua, Tourtine och Cabassaou (100 % Mourvèdre).  Faktum är att Domaine Tempier är lite Bandol!  Det var nämligen under Lucie Tempiers och Lucien Peyrauds ledning som Bandol blev det mourvèdrebaserade vin som det är idag.  Tempier är ett måste för bandolbesökaren.

Château de Pibarnon (48 ha) ligger på appellationens (Bandols) högsta läge, på vad som kallas för "telegraf kullen" på grund av att här förr låg en telegraf, länkande samman Toulon med Paris.  Själva vingården ligger utkarvad i berget - i terrasser - med perfekt syd-öst läge.  Jordmånen har högt kalkstensinnehåll och liknar Ch. d'Yquem's.  Med andra ord så är förutsättningarna dom bästa.  Château de Pibarnon räknas som den andra av Bandols två ledande egendomar och som en av världens främsta tillverkare av Mourvedre viner.  Egendomen förvärvades 1977 Henri de St-Victor och drivs sedan 2000 av sonen Eric de Saint-Victor.

Côtes de Provence AOC
[19 821 ha, 931 479 hl, 2018]
[91% rosé, 5% röda och 4% vita viner]

Côtes de Provence är en jätteappellation, dominerande och utspridd över stora delar av Provence.  Stora skillnader i vingårdslägen (klimat, jordmån, etc), druvurval, teknologi, och ambition, gör att vinerna - framförallt kvaliteten - varierar stort.  Côtes de Provence upphöjdes till AOC-status 1977.  Côte de Provense omfattar 84 kommuner, huvudsakligen i departementet Var och dessutom de fyra anonyma "underappellationerna" Côte de Provence Sainte-Victoire, la Londe, Fréjus oc Pierrefeu.

Här tillverkas mängder med vin, mestadels rosé, men även en växande mängd rött, och en liten del vitt vin.  Hela 13 olika druvsorter är tillåtna och vinerna är nästan alltid gjorda på mer än en druvsort.  Kvaliteten är på uppåtgående och det är idag inte svårt att hitta bra - framförallt röda - viner härifrån.  De bästa vinerna är ofta (åtminstone delvis) eklagrade.

De bästa röda vinerna är;  Mourvédre, Syrah eller Cabernet Sauvignon dominerande, och är kraftfulla, kryddstarka och mörka rhôneliknande skapelser.  Andra druvor som används till enklare viner, och ofta ingår i de bättre vinerna, är;  Carignan, Cinsault, Grenache och ovanliga lokala druvan Tibouren.

Rosévinerna (9/10 av produktionen) görs på samma druvor som dom röda.  De enklare vinerna domineras av Carignan medan de bättre inkluderar kvalitetsdruvor såsom Mourvédre och Syrah.  Exempelvis så gör Rabiega ett endruve vin på Tibouren.

När det gäller de mer fåtaliga torra och mjuka vita vinerna så görs dom på druvor som;  Clairette, Sémillon, Ugni Blanc och Rolle (Vermentino).  De bättre vinerna är ofta Rolle dominerande.  Även om man oftast hittar bättre viner (framförallt vita och rosé) på annat håll så görs här en hel del välsmakande viner.  Vissa vita viner är både jästa och lagrade på små ekfat.

För att beskriva regelverket kring tillåtna druvsorter lite tydligare så gäller för röda och roséviner att man delar in de tillåtna druvsorterna i primära och sekundära där det stipuleras att minst 70% av planteringen i vingården måste bestå av de de primära blå druvsorterna Grenache, Mourvèdre, Syrah, Cinsault och/eller Tobouren, där ingen av druvsorterna får överstiga 90%.  Sekundära druvsorter är Cabernet Sauvignon, Carignan, Barbaroux och Calitor, och max 10% av planteringarna får utgöras av gröna druvsorter tillåtna för vita viner.  Förutom att om Rolle är med så gäller max 20%.  I de slutliga vinerna så måste minst två druvsorter finnas med varav minst en måste vara primär, detta samtidigt som de primära druvsortera måste utgöra minst 50% av blandningen.  Hänger ni med?

Exempel på bra producenter är;  Ch. Barbeyrolles, Dom. la Bernarde, Dom. de la Courtade, Ch. d'Esclans (bilden ovan), Dom. Gavoty, Ch. Minuty, Dom. Ott (Ch. de Selles, Clos Mireille, Ch. Romassan), Commanderie de Peyrassol, Dom. Rabiega, Dom. Richeaume, Dom. de Rimauresq, Dom. St.-André de Figuière, Vignerons de la Presqu'lle de St.-Tropez, m.fl.

Château d'Esclans bara måste nämnas, inte bara för att undertecknad gifte sig på egendomen 2005, utan förstås för deras fantasktiska roséviner som av många räknas som världens främsta.  Men smakar det så kostar det. Toppcuvéen Château d'Esclans Garrus kostar en tusenlapp.  Nuvarande ägaren Sacha Lichine köpte egendomen av Swedish Match pensionskassa 2006.  Dessförinnan så ansvarade Domaine Rabiega, under Lars Torstensson ledning, för såväl vinodling som vintillverkningen på slottet.

Coteaux Varois AOC
[2 852 ha, 142 672 hl, 2018]
[92% rosé, 5% röda och 3% vita viner]

Coteaux Varois, som är en enklav inom Côtes de Provence, fick sin egna appellationsstatus så sent som 1993, endast åtta år efter sin VDQS-klassificering.  Namnet kommer från departementsnamnet Var.

På grund av att medelhavets influenser dämpas av bergskedjan Massif de la Ste-Baume (söderom appellationen) så är klimatet generellt kallare än i närliggande Côtes de Provence.  Detta leder till lite annorlunda druvsammansättningar, exempelvis till mindre av Mourvédre som här har svårt att mogna och även till att "kallklimatsdruvan" Pinot Noir förekommer (om än i liten omfattning, Domaine de Valmoissine - Louis Latour).  Annars så görs här samma typer av viner (rosé, röda och vita), på i stort sett samma druvsorter, dvs;  Syrah, Grenache, Cinsault, Mourvèdre, Carignan, m.fl.  Obs! Domaine de Valmoissine Pinot Noir är ett lantvin.

Exempel på bra producenter är;  Ch. la Calisse, Dom. des Chaberts, Dom. du Deffends, Ch. Routas, Dom. de Triennes, Dom. de Valmoissine, m.fl.

Bellet AOC
[47 ha, 812 hl, 2018]
[43% vita, 37% röda och 20% roséviner]

Bellet är ett litet vinområde "insprängt" i bergen ovanför Nice.  Här finns ett mikroklimat som gör att vinerna här blir fruktigare och friskare än någon annanstans (i Provence).  Detta gäller såväl de vita som både de röda och rosévinerna.

För de torra vita vinerna som ofta är fulla av väldoft så är Vermentino (Rolle) den viktigaste druvan och också den som räknas som primär. Andra gröna druvor är bl.a. Bourboulenc, Chardonnay, Clairette, Mayorquin, Ugni Blanc, m.fl.  Vinerna bör drickas unga.

För röda och roséviner gäller ungefär samma druvregler.  Viktigaste druvorter är Braquet och Fuella Nera (Folle Noir).   Dessa blandas med blå Cinsaut, Grenache, och när det gäller roséviner även med gröna druvor enligt ovan.

Några bra producenter är;  Ch. de Bellet, Ch. de Crémat, Clos Saint-Vincent, m.fl.

Bouches-du-Rhône Vin de Pays

Bouches-du-Rhône är en av Frankrikes största lantvinsappellationerna (åtminstone om man räknar till produktionen).  De mesta vinerna kommer från Coteaux d'Aix-en-Provence.  Rödvinerna (ungefär 80%) dominerar, varav resten är mestadels rosé.

Rödvinerna är aromatiska och gjorda på druvor såsom;  Carignan, Grenache, Cinsault, Cabernet Sauvignon, Merlot och Syrah.  Rosévinerna är bättre än de klassificerade från Coteaux d'Aix-en-Provence.