Allmänt.

Sydvästra Frankrike är en mångskiftande vinregion med gammal vintradition.  Innan vinlusen (Phylloxeran) kom, i slutet av 1800-talet, blandades de då tunna bordeauxvinerna ut med just kraftiga viner från sydväst.  Vinlusen drabbade dock denna landsända mycket hårt och det är först idag som man håller på att få igen lite av sitt goda ryckte.

Klimatmässigt präglas Sydvästra Frankrike, liksom Bordeaux, mycket av Atlanten.  Varma långa somrar, soliga höstar, och milda fuktiga vintrar och vårar, är därför typiskt för den här delen av Frankrike.  Undantagen är Gaillac, och i viss mån också Cahors och Côtes du Frontonnais, som genom sin närhet till medelhavet får mer av värme (men även ett labilare väder).

Regionens utspridda vinområden består av många olika jordmåner, från Bergeracs och Cahors lera och grus, över sandjorden i Côtes de Duras, till kalk och slamjorden i Buzet och Marmandais.  I Madiran, Tursan, Irouléguy och Jurançon så dominerar sandjord.  Gaillac däremot består delvis av kritjord (kalk) och delvis av granit.

Här odlas många olika druvsorter.  I områdena nära Bordeaux och kring floden Garonne odlas t.ex. bordeauxdruvorna Cabernet Sauvignon, Merlot och Cabernet Franc för röda viner, medan Sauvignon Blanc, Sémillon och Muscadelle odlas för vita viner.  Vidare odlas här även många ovanliga lokala druvor såsom de röda Tannat, Duras, Négrette och Fer, och de vita Manseng, Mauzac, och Odenc.  Av övriga druvor som odlas kan nämnas Pinot Noir, Gamay, Malbec, Picpoul, Chenin Blanc, m.fl.  Att det finns så många ovanliga druvsorter här har att göra med att området har varit isolerat i hundratals år.

När det gäller viner så produceras här alla typer av viner, både torra och söta vita viner, mousserande vita, rosé, för att inte tala om alla olika typer av röda.

De söta vita vinerna kommer huvudsakligen från Monbazillac, Montravel, Bergerac, Gaillac, and Jurancon.  Torra vita från Bergerac, Côte de Duras, Gaillac, Pacherenc, Tursan, och Jurancon.  Mousserande vita huvudsakligen från Gaillac.  Rosé och röda över hela området, emedan de bästa kraftiga och individuella röda görs tradionellt i Cahors och Madiran.

Områden.

Sydvästra Frankrike består av ett gytter av små appellationer.  Tycker man Bordeaux är rörigt... 

Viktigaste appellationerna är; Bergerac, Cahors, Gaillac, Côtes de Duras, Côtes de Marmandais, Buzet, Côtes du Frontonnais, Côtes de Saint-Mont, Tursan, Madiran, Pacherenc du Vic-Bilh, Béarn, Jurançon, Irouléguy, m.fl.

Bergerac AOC

Bergerac (distriktet) omfattar flera appellationer där Bergerac AOC är den heltäckande och består av både rött, vitt och rosé. Övriga appellationer är Côtes de Bergerac, Péchermant, Bergerac Sec och Monbazillac.

Bergerac AOC gränsar till Bordeaux (St.-Emilion, och Entre-Doux-Mers) och man tar lätt miste på vinerna härifrån och de från de mer berömda grannarna.  Både de vita och de röda vinerna är bordeauxliknande, de vita är torra och baserade på Sémillon, Sauvignon Blanc, Muscadelle, m.fl., medan de röda är baserade på Cabernet Sauvignon, Cabernet Franc, Merlot, Malbec, m.fl.  Skillnaden (mot Bordeaux) är att de vita får vara halvsöta (även om de flesta är torra) och att de röda är lättare.  Bergerec Sec AOC är en däremot appellation som endast innefattar torra vita viner.  Appellationen Côtes de Bergerac Moelleux drogs in 1993 och dessa halvsöta vinerna säljs nu under Bergerac AOC (ibland märkta Bergerac Moelleux).

Côtes de Bergerac AOC är en appellation för endast röda viner. Vinerna är oftast både kraftigare, djupare och mer alkoholstarka (en procent) än dom från Bergerac.  Annars så görs dom på samma (bordeaux-)druvor.

Pécharmant AOC innefattar Bergerac's alla finaste rödviner.  Samma druvor som för övriga Bergerac appellationer, men Cabernet Franc dominerar.

Monbazillac AOC är en utmärkt vitvinsappellation i hjärtat av Bergerac.  Här produceras prisvärda sauternesliknande intensivt söta, och fylliga, vita viner.  Druvorna som används är samma som i Sauternes, d.v.s. Sémillon, Sauvignon Blanc och Muscadelle.  Även här finns krav på botrytisangrepp (se Sauternes, Bordeaux).  Hur som helst så är Monbazillac ett utmärkt lågprisalternativ till Sauternes.

Exempel på bra producenter är;  Ch. Belingard, Ch. Combrillac, Ch. Court-les-Mûts, Dom. de Gouyat, Ch. la Jaubertie, Ch. le Mayne, Ch. de Montaigne, Ch. Panniseau, Ch. le Raz, Ch. Richard, Ch. de Tiregand (Pécharmant), Ch. Tour des Gendres (Bergerac Sec), m.fl.
Montbazillac AOC; Ch. la Borderie, Ch. Tirecul la Gravière (Moulin-des-Dames), m.fl.

Cahors AOC

Cahors, det "svarta vinet" (kallas så för sin djupa färg), är ett gammalt berömt mörkt vin som går tillbaka ända till romartiden.  Cahors är ett mycket kraftfullt och strävt vin (fullt med garvsyra och tanniner), fulladdat med bär och frukt.  Smakerna är bordeauxliknande; svarta vinbär, plommon, violer, etc.

Distriktet är efter en lång nedgång (ända sedan vinlusens härjningar i slutet av 1800-talet) kraftigt på uppgång, och räknas numera som en av Frankrikes pålitligaste appellationer.  Mycket av uppgången kan tillräknas druvorna Merlot och Tannat (se Madiran och Irouléguy nedan), som numera nästan alltid ingår i de annars malbecdominerande vinerna.  Cahors kräver lagring, 4-15 år.  Vieux Cahors är en beteckning för vin som lagrats tre år på träfat.

Bästa producenterna är; Ch. la Caminade (La Commandery), Ch. de Cèdre, Clos la Coutale, Côtes d'Olt, Clos de Gamot, Clos Triguédina, Ch. Gautoul, Dom. des Grauzils, Jean Jouffreau (Clos de Gamot), Ch. Lagrézette, Dom. des Savarines, m.fl.

Côtes de Duras AOC

Côtes de Duras är en liten appellation som i likhet med Bergerac och Côtes de Marmandais gränsar till Bordeaux (Entre-Deux-Mers).  Vinerna är lätta i bordeauxstil, baserade på just bordeauxdruvorna Cabernet Sauvignon, Cabernet Franc, Merlot och Malbec.  Även torra friska vita viner av Sauvignon Blanc, Sémillon, m.fl., produceras här.  Vinerna, både dom röda och vita, skall drickas unga (1-3 år).

Exempel på bra producenter är; Duc de Bericot, Les Vignerons de Coteux de Duras, m.fl.

Côtes de Marmandais AOC

Côtes de Marmandais är en liten appellation som i likhet med Bergerac och Côtes de Duras gränsar till Bordeaux (Entre-Deux-Mers).  Vinplantorna växer på båda sidor om floden Garonne.  I likhet med övriga appellationer som gränsar till Bourdeaux så produceras här bordeauxliknande viner.  Côtes de Marmandais blev välförtjänt uppflyttad till AOC så sent som 1990.  Vinerna är lätta, friska och mjuka.

Buzet AOC

Buzet AOC (tidigare Côtes de Buzet) kan ses som en bordeauxbeskiktning, just därför att här görs så utmärkta "médocviner".  De bästa är faktiskt fulla med finess och charm tillräckligt för att komma upp i god médocklass.  Druvor som används är Merlot, Cabernet Sauvignon, Cabernet Franc, och Malbec.  För de vita vinerna, som även dessa är utmärkta, används druvorna Sémillon, Sauvignon Blanc, och Muscadelle.  De röda bör lagras 3-10 år.

Bland de bästa producenterna är; Vignerons de Buzet (Cuvé Napoléon), Ch. Baleste, Ch. Sauvagnères, m.fl.  Kooperativet Vignerons de Buzet är en jätteproducent som dominerar området.

Gaillac AOC

Gaillac är ett av Frankrikes äldsta vinområden och här finns faktiskt vingårdar som har anor ända tillbaka till tiden före Kristus (allså före år noll).  Gaillacs rykte grundades på mousserande viner gjorda huvudsakligen på Muzac.  Nyligen har dock intresset förskjutits över något mot området fruktiga röda viner, bl.a. de baserade på durasdruvan.

De friska och lätta röda vinerna görs med macération carbonique metoden och är baserade på druvor som Duras, Fer, Gamay, Syrah, Cabernet Sauvignon, Cabernet Franc och Merlot.  Duras och Fer måste ingå med minst 20 % var från år 2000.

Gaillac doux, Gaillac mousseux méthode deuxième fermentation, Gaillac mousseux méthode Gaillaçoise, Gaillac mousseux méthode Gaillaçoise doux, och slutligen Gaillac premières côtes är alla underappellationer till Gaillac, som därför kan ses som något av en standardappellation.

Gaillac doux är fylliga och naturligt söta vita viner med toner av persika, gjorda på druvor som Len d l'El, Sauvignon Blanc, Mauzac, Muscadelle, Ondenc och Sémillon.  Gaillac Liquoreux och Gaillac Moelleux har upphört som appellationer, även om sådana viner fortfarande säljs under appellationen Gaillac Doux.

Gaillac mousserande viner har skiljts ut (och åt) efter produktionsmetod.  Viner gjorda efter den klassiska champagnemetoden säljs numera under appellationen Gaillac mousseux métode deuxième fermentation, medan viner gjorda med den äldre (ursprungliga) méthode rurale säljs under Gaillac mousseux méthode Gaillaçoise och Gaillac mousseux méthode Gaillaçoise doux, där den senare är gjord på mognare druvor.
Méthode rurale innebär en enda lång jäsning.  Vinet buteljeras innan jäsningen upphört vilket innebär att jäsningen avslutas på flaska.  Champagnemetoden innebär istället en andra jäsning på flaska.  Man sätter till jäst och socker vid buteljeringstillfället för att få igång en andra jäsning.  Se mer under Champagne.

Exempel på bra producenter är; Dom. Jean Cros, cave de la Bastide de Levis, Dom. de Labarthe, Robert Plageoles (Dom de Très-Cantous), René Rieux, Dom. des Terrisses, m.fl.

Côtes du Frontonnais AOC

Côtes du Frontonnais är en appellation liggande på Garonnes östra strand, strax väster om Gaillac.  Vinerna är prisvärda och kvaliteten är allmänt stigande.  Främst görs här medelfylliga till fylliga fruktiga röda viner (kännetecknas ofta av en violdoft), följt av fruktiga roséviner.

Den dominerande druvan är Négrette (över 50 %) följt av Cabernet Sauvignon, Cabernet Franc, Malbec, Cinsault, Syrah, Merillé, Mauzac och Gamay. (Gäller både röda och roséviner.)

Några bra producenter är; Ch. Bellevue la Forêt, Ch. Cabuzac, Ch. Ferran, Ch. le Roc, Ch. Majorel, m.fl.

Côtes de Saint-Mont AOC

En appellation som är belägen mitt i Armagnac som producerar både medelfylliga madiranliknande röda viner, fruktiga aromatiska torra vita, och torra fruktiga roséviner.

Armagnac är annars brännvindistriktet som producerar "brännvinet" med samma namn.  Brännvin ja?, Armagnac är en konjaksliknande dryck som är beredd av vitt vin.  Det jästa vinet destilleras en gång och lagras sedan i 5-10 år i fat av ek eller kastanj.  Armagnac, som ibland kryddas och årgångsbetecknas, innehåller minst 38 volymprocent alkohol.

De röda vinerna är en lätt version av Madiran (se nedan), och görs också på samma druvor, dvs. Tannat, Cabernet Sauvignon, Cabernet Franc, Merlot och Fer.  Rosévinerna görs på samma druvor.  Områdets vita viner görs på druvorna Arrufiac, Clairette, Courbu, Gros Manseng och Petit Manseng.

Lokala kooperativet Producteurs Plaimont dominerar produktionen.

Tursan AOC

Även här domineras produktionen av en enda producent.  Här är det kooperativet Les Vignerons du Tursan som producerar områdets kraftiga röda, fylliga vita, och saftiga roséviner.

De mustiga rödvinerna är lika de ifrån grannen Madiran, men enklare.  De görs också på samma druvor som sin finare granne (dvs. mestadels på Tannat).  Övriga druvor som används är Cabernet Franc, Cabernet Sauvignon, och Fer.  De fylliga och kraftiga vita vinerna görs mestadels på druvorna Baroque, Sauvignon Blanc, Gros Manseng, Petit Manseng, m.fl.  Rosévinerna på samma druvor som dom röda.

Madiran AOC

Här behöver man kniv och gaffel för att dricka vin.  Madiran tillverkar nämligen Sydvästra Frankrikes mörkaste och kraftfullaste vin.  Detta tannatdominerande sträva vin kräver lagring, ofta i upp till 10 år, de bästa utvecklas upp till 15 år.

Druvor som används, förutom Tannat, är Cabernet Franc, Cabernet Sauvignon och Fer.  De lättare röda (ändå kraftfulla), de med större andel Cabernet, bör drickas unga.

Här finns en kvalitetsindelning liknande den i Médoc.  Kvalitetsklasserna är Premier Cru Exceptionell med endast Ch. Montus i ensamt majestät, följt av de fyra Premier Crus:ena; Cuvée du Couvent, Chapelle L'Enclos, Ch. d'Aydie, och Dom. Bouscassé, och sju Deuxieme Crus.

Några andra bra producenter är; Dom Barrejat, Ch. Laffitte-Teston, m.fl.

Pacherenc du Vic-Bilh AOC

Pacherenc du Vic-Bilh kan ses som Madirans vita vin.  Bästa producenten är också topp-madiranegendomen Ch. Montus med dess vinmakare, tillika ägare, Alain Brumont (se mer nedan).

Vinet då?  Pacherenc du Vic-Bilh är ett blommig, fruktigt och aromatisk vitt vin.  Produceras både som torr (sec), halvsöt (moelleux) och söt (doux).  De mesta druvorna skördas så sent som hösten tillåter, vilket gör att vinet blir mer eller mindre sött (naturligt beroende på hur hösten är).  Vissa odlare gör också torrt "sur lie"-vin (se Muscadet, Loire).

Exempel på bra producenter är: Ch. d'Aydie, Dom. Barréjat, Ch. Bouscassé, Ch. Montus, m.fl.  Ja, de flesta av Madirans producenter producerar också Pacherenc du Vic-Bilh.

Ch. Montus och Ch. Bouscassé ägs, och drivs, båda av visionären Alain Brumont som driver vinodlingen i Madiran framåt.  Brumont är en experimenterande vinodlare, bl.a. så lagrar han vin på 2000 meters höjd.  Många räknar Ch. Montus som ett av Frankrikes bästa viner och Brumont har bl.a. utsetts till 80-talets vinmakare.

Béarn AOC

Béarn är en liten anspråkslös appellation som gör ordinära viner.  De röda är friska, lätta och fruktiga.  De vita lätta och aromatiska, medan rosévinerna är enkla och fruktiga.  Bästa producenterna är kooperativet i Bellocq, Les Vignerons de Bellocq och Dom. Bouscassé.

Jurançon AOC

Jurançon är känt för sitt söta vita vin som var berömt redan på 1500-talet då det bl.a. dracks på Henrik av Navarras (Henrik IV:s) dop 1553.  Idag säljs dessa viner som antingen vendange tardives eller moelleux.  Det mesta av vinet som produceras idag är tyvärr istället de mycket enklare torra varianterna, Jurançon Sec.

De bästa söta vita vinerna är friska och aromatiska med smak/doft av både annanas, persika och citron.  Druvor som används är Petit Manseng, Gros Manseng, Courbu, samt lite av Camaralet och Lauzet.

Bästa producenterna är; Dom. Bellegarde, Dom. Bru-Bache, Dom. Cauhapé, Cru Lamouroux, Clos Lapeyre, Clos Thou, Clos Uroulat, m.fl.

Irouléguy AOC

Irouléguy är ett litet baskiskt vingårdsområde som ligger precis vid Pyrenéerna vid spanska gränsen.  Här dominerar de stora lokala kooperativen produktionen.

Även om här tillverkas mestadels fruktiga orangefärgade roséviner så är det områdets fruktiga och kryddiga röda viner som är de som är värda att leta efter.  Dessa tannatdominerande viner är djupa, mörka och tanninrika och kräver lagring i upp till 10 år.

Några bra producenter är; Dom. Brana, Dom. Ilaria, CV d'Irouléguy, Les Maitres Vignerons de l'Irouléguy, m.fl.