Allmänt.

Loiredalen - Val de Loire - ligger vid Frankrikes längsta flod Loire (100 mil lång), som avvattnar 1/5 av Frankrikes yta, och som sträcker sig från Centralmassivet (strax väster om Rhônedalen), först norrut och sedan västerut, för att mynna ut vid atlantkusten vid Saint-Nazaire.  Det är först vid "vänstersvängen" där vinodlingarna börjar på allvar och de slutar inte förrän floden når kusten 50 mil nedströms.  Även om andra regioner, när det gäller såväl uppodlad areal som produktion är större, så är Loire Frankrikes största vinregion till ytan och "omfånget" (Loiredalen omfattar 14 departement).

Här görs på 56 870 hektar och ett 60-tal ursprungsbeteckningar (appellationer) 3.16 miljoner hektoliter vin per år, varav 2.47 miljoner (knappt 80%) är kvalitetsvin (AOP).  Andelen vitt vin är 45% mot 26% rosé, 19% rött och 10% mousserande.  (siffrorna gäller år 2020 och kommer från InterLoire).

Idylliska Loiredalen, som alltså definieras av floden och den dalgång som sträcker sig längs dess väg, är vacker och frodig, och kallas ibland för Frankrikes trädgård, vilket man kan förstå med alla blommande fruktträdgårdar, för att inte tala om böljande vinfält.  Vidare så finns här mängder med slott vittnande om att detta har varit, och fortfarande är, ett av landets rikaste regioner.

Loire är - som nämnts - Frankrikes största vinregion och även den mest varierande.  Om det inte vore för floden som förbinder underregionerna med varandra så skulle dessa troligtvis räknas som olika vinregioner.  Omväxlande landskap, varierande jordmån och klimat (se mer nedan), och många olika druvsorter, är huvudorsaker till att det här produceras i princip alla slags viner - stilla och mousserande, torra och söta, röda, vita och rosé.  Gemensamma nämnaren är att vinerna oftast är druviga, smakrika och ändå lätta, men med en hög syrlighet, vilket är en följd av det nordliga läget.  Vinerna kan ha en skörhet, en "nerv", som på franska just brukar beskrivas som att de har en nervositet ("sont dits nerveux").

Vinregionen Loire delas in i fyra stora underregioner;  le Pays Nantais eller Muscadet vid Atlanten, Anjou - Saumur, Touraine samt Östra Loire.  Dessa underregioner är i sin tur uppdelade i hela 57 ursprungsbeteckningar (51 för kvalitetsvin AOP och 6 för lantvin IGP), producerande många olika typer av viner (se mer under respektive underregion nedan).

Ofta refereras till tre regioner;  västra, mellersta och östra Loire (även benämnda som;  nedre, mellersta, och övre Loire), där mellersta utgörs av Anjou-Saumur och Touraine, vilket är logiskt då dessa delar såväl druvsorter och vintyper med varandra.

Till områdets kända vita viner hör de stora vita vinerna Coteaux de Layon, Bonnezeaux, Quarts de Chaume, Savennières, Vouvray, alla gjorda på Chenin Blanc, de neutrala vita från Muscadet, och de friska Sauvignon Blanc vinerna från Pouilly-Fumé och Sancerre.  När det gäller röda viner så är det Bordeauxdruvan Cabernet Franc som här ger dom bästa vinerna i områden som Chinon och Bourgueil.  Förutom dessa tillverkas en mängd intressanta viner som presenteras mer under respektive vinområde.  Observera att liksom på andra håll så borgar inte kända vinnamn (som exempelvis Chinon) för bra viner.  Det görs även dåliga viner från kända områden!

Vingårdarna är oftast små och familjeägda, vilket gör att här både finns många kooperativ och handelshus (négociants).  I Muscadet görs exempelvis så mycket som 80 % av vinerna av handelshus.  Generellt så görs dock dom bästa vinerna av enskilda odlare/producenter.

Traditionellt görs här viner som uttrycker s.k. primära aromer, d.v.s. druvornas aromatiska egenskaper och den jordmån där de vuxit på.  Vintillverkningen är mestadels småskalig och enkel.  Att bibehålla druvornas fruktighet och dess naturliga höga syrlighet är vad de flesta producenter försöker att åstadkomma. Sedan slutet på 1980-talet så experimenteras det med jäsning på små fat och fatlagring.

Man kan dela in vinets dofter på olika sätt.  Uppdelningen i primär, sekundär och tertiär doft är vanligt förkommande i exempelvis Bourgogne.  Primärdoft är doft som kommer från druvorna, sekundärdoft kommer från tillverkningsprocessen (jäsning och eklagring), medan den tertiära doften uppstår i vinet under mognadsprocessen (flasklagring).  Den vanligaste indelningen är annars i arom och bouquet, där arom är det unga vinets doft, medan bouquet är det mognade (lagrade) vinets doft, dvs doft som uppstår i vinet under mogningsprocessen.

Historia.

Som för så många andra områden i Frankrike så odlade redan romarna vin i Loiredalen.  En av de första skriftliga referenserna är ett brev från poeten Sidonius Apollinaris 469 e.kr. där han beskrivier landskapet runt Auvergne (övre delen av Loire), dess bördiga jordar och alltså även dess vingårdar.

Sidonius Apollinaris (430-480 e.kr.) var ett allgeni och har gått till historien som både poet, diplomat och biskop.  Han överlevde romarriket och är den viktigaste författaren från 400-talets Gaul.  Han var biskop i Auvergne då romarriket kollapsade (474-475) och blev först fänglsad av goterna men fick tillbaka biskopsstolen av självaste Euric - goternas kung.  I hans skrifter finns förresten också den enda skrifltiga belägget för vad man tror är självaste kung Arthur.  Sidonius Apollinaris dog som biskop…

Ungefär 100 år senare under frankernas styre finns det flera skriftliga referenser från Grégoire de Tours, Tours biskop.  I sitt verk Historia Francorum om just frankernas historia så finns det många beskrivningar om vinodling kring dagens Touraine och övriga Loiredalen.  Bl.a. så skrev han att 591 var ett besvärligt år med torka, där de flesta av grödorna gick förlorade, men att vinodlingarna gav rikliga skördar.  Han beskriver också att bretagnarna ofta överföll vingårdar i Nantes och "snattade" hela skördarna.

Mot slutet på 1000-talet och på 1100-talet så producerades det vin för export från såväl Anjou, Touraine och från övre Loire.  Att Loire var speciellt lämpligt berodde mycket på den transportväg som själva floden utgjorde.  Innan Bordeaux's storhetstid så var faktiskt Anjou tillsammans med Poitou de två populäraste vinerna i England.  I Frankrike så var det dock St-Pourcain som var det populäraste Loire vinet, en popularitet som höll i sig åtminstone fram till 1400-talet.  St-Pourcain dracks av såväl Louis IX (1200-talet) som av det påvliga hovet i Avignon (1300-talet).  Först på 1400-talet blev vinerna från Coteaux de Layon populära.

Poitou är vinområde alldeles norr om dagens Bordeaux, i direkt anslutning till den gamla hamnstaden La Rochelle (faktiskt Tempelherreordens utskeppningshamn).  I slutet på 1100-talet så var det vin härifrån (och från Anjou) som dracks vid det engelska hovet.  Storhetstiden tog slut 1224 då området föll i franska händer.  Druvorna som odlades var antagligen de samma som de som odlades i Bourgogne och runt Paris vid den här tiden, dvs;  Morillon - troligtvis en tidig form av Pinot Noir, Fromentau - förfader till Pinot Gris, Chemère/Chenère Blanche - förälder till Chenin Blanc, m.fl. druvsorter.  Idag är området såsom Poitou-Charentes mest känt som produktionscentrum för Cognac, men här görs också en hel del viner, bl.a. druvrena vita på Chardonnay resp. Sauvignon Blanc och röda på Cabernet Franc resp. Gamay.  Kändaste vinet numera är dock starkvinet Pineau de Charentes som är vin uppspritat med Cognac.  Detta starkvin går dock "bara" tillbaka till 1500-talet och sägs ha uppkommit genom att någon av misstag råkade hälla druvjuice i en tunna med Cognac.  Charentes är för övrigt namnet på den flod som rinner genom området.

St-Pourcain däremot var det populäraste franska vinet vid den här tiden och dracks istället vid det franska hovet.  St-Pourcain är idag en VDQS appellation (600-700 ha) för röda och rosé viner på framförallt Gamay, följt av Pinot Noir, och vita viner på Tressalier, Chardonnay och/eller Sauvignon Blanc.  St-Pourcain ligger centralt i Frankrike, i departementet Allier (regionen Auvergne).  Traditionellt så var vinet vitt och gjort mestadels på druvsorten Tressallier. 

Regionens storhetstid förstärktes av att västra Frankrike år 1152, i och med Eleanora av Akvitaniens giftermål med Henri d'Anjou (sedermera Henrik II, Henrik Platagenet, far till Rikard Lejonhjärta), allierade sig med England.  I 300 år dominerade sedan engelsmännen vinhandeln och mängder med vin transporterades under denna tid till England där man fick smak för "franska" viner.

Jean d'Arc är lite av en symbol för Frankrikes enande.  1429 så lyckade denna "bondtös" blott 17 år gammal övertyga Charles VII att hon hade ett kall att driva ut engelsmännen.  Hon får en arme och driver tillbaka engelsmännen men blir till sist infångad av burgunderna.  Hon lämnas över till engelsmännen, döms i en orättvis rättegång och bränns på bål bara 19 år gammal, men hon har satt igång befrielsen av Frankrike...  Jean d'Arc helgonförklarades av den katolska kyrkan 1920.

År 1453, i och med att 100-åriga kriget tagit slut (slaget om Castillon), så tog också det engelska "herraväldet" slut.  Handeln med England fortsatte dock och framförallt Bordeaux blomstrade.  Det engelska namnet för bordeauxviner, claret (clairet), har sitt ursprung i färgen på den tidens betydligt lättare och ljusare viner.

Under 1600-talet var det istället Holland som dominerade vinhandeln och även introducerade förändringar både när det gäller vinstilar och hur vinet distribuerades.  Nu blev det mer torra och halvtorra vita viner som gällde, dels för direkt konsumtion och dels som destillationsråvara för starksprit.  Det var också holländarna som introducerade förfarandet att sterilisera ekfat med "svavelljus", ett förfarande som pågår än idag.

Det var även under 1600-talet som Médoc i Bordeaux blev till genom att den "sanka" marken dränerades*.  Innan dess var det Graves som ensamt stod för dom bästa vinerna.  Det var först på 1700-talet som Bordeauxviner, såsom vi känner igen dom, började att exporteras.
* Som så mycket annat en sanning med modifikation...  Exempelvis har Médoc-egendomen Château Margaux anor ända tillbaka till 1100-talet (se Médoc, Margaux).  Egendomen hade vinstockar planterade i slutet på 1500-talet, alltså innan "dräneringen".  Romarna lär förrresten ha odlat ostron på/i området där Médoc ligger.

Om 1400-1600-talen var gyllende århundraden för Loiredalen så var 1700-talet det absolut för Bordeaux.  Under dom här århundraden så blomstrade sjöfarten och handeln.  Detta gjorde att det bildades en ny överklass som gärna investerade i slott och vingårdar.  Något som man ser när man idag åker genom framförallt Loiredalen.  Från staden Angers (Anjou) till Orléans (Östra Loire) så vittnar nämnligen storslagna slott om den tid då societeten i Paris lät bygga sina sommarresidens här.  Exempel på två slott att besöka är storslagna Chambord någon mil öster om Blois, Touraine, med sina 444 rum, och lilla vackra 1500-tals slottet Azay-le-Rideau (bilden) väster om Tours, Touraine.

Franska revolutionen satte stopp för den här överklass "spenderingen" och många av Loiredalens slott plundrades och förstördes.  Hur som helst så finns det tillräckligt många kvar för man även skall hänföras av antalet.

1800-talets stora farsoter, mjöldagg (oidium), vinlusen (Dactylosphaera Vitifoliae, fd. phylloxera Vastatrix, 1877) och "falsk mjöldagg" (mildew, 1883), drabbade vinnäringen hårt.  Inte en "enda" vinstock gick fri.
Hur som helst så slogs inte all vinnäring ut på en enda gång, vilket man kan tro om man läser mindre nogräknad litteratur.  Flera stora egendomar kunde t.o.m. både bevara gamla stockar och öka produktionen under den här tiden.

I spåren av farsoterna, låg produktion och ökad efterfrågan, följde en överproduktion av dåliga viner (och förfalskningar).  Detta ledde till att myndigheterna reagerade och 1905 skapades "Service de la Repression des Fraudes et du Contrôle de la Qualité" som såg över lagstiftningen, och lade grunden till appellationssystemet som slutligen skapades 1935, genom grundandet av "Institut National des Appellations d'Origine".  Sedan dess har en ständig kvalitetsutveckling pågått.

Klimat, jordmån.

Klimatet varierar från utpräglat kustklimat - fuktigt och milt, med besvärliga vintrar och labila vår- och höstförhållanden (bl.a. med mycket regn och risk för frost) - i Muscadet, till inlandsklimat - med kalla och långa vintrar, tillsammans med korta heta somrar - i östra Loire.  Däremellan ligger Anjou och Touraine med en blandning.  I Muscadet odlas därför mer lättmognade druvor såsom just druvan Muscadet, medan man längre in i landet odlar mer krävande druvor såsom Cabernet Franc, Pinot Noir och Sauvignon Blanc.

Sammanfattningsvis kan sägas att odlarna (i likhet med dom i Champagne), pga. det nordliga läget, måste kämpa med vädrets makter, såsom frost, kalla vindar, och regn.  Men när allt stämmer så blir vinerna därefter (ofta lysande).

Naturligtvis så varierar även jordmånen kraftigt för ett så stort område som Loire.  Jordmånen varierar alltifrån kustens (Muscadets) sand- och granitjord, över Anjous och Touraines grusjordar, till Östra Loires kalksten, krita och lera.  Vinerna från Pouilly-Fumé och Sancerre är dessutom påverkade av jordmånens flintainslag.

Druvor.

I tabellen nedan visas de viktigaste druvsorterna uppdelat i gröna respektive blå druvsorter.  Siffrorna som gäller år 2019/2020 kommer från FranceAgriMer och gäller uppodlad areal.  Jag har räknat om arealangivelserna till procent.

Gröna druvsorter:			Blå druvsorter:
Sauvignon Blanc  Chenin Blanc  Melon de Bourgogne  Chardonnay  Folle Blanche  ...	16.9 % 15.6 % 13.9 % 4.4 % 1.1 %		Cabernet Franc  Gamay  Grolleau N  Pinot Noir  Cabernet Sauvignon  Cot (Malbec)  ...	25.6 % 5.6 % 3.2 % 2.8 % 2.2 % 1.0 %

Även om här odlas många druvsorter, så är den gröna Chenin Blanc Loires viktigaste, närmast följt av Sauvignon Blanc.  Chenin Blanc, som också kallas för Pineau de la Loire, kan här ge lysande, lätta till medelfylliga, honungsdoftande viner (torra, halvsöta, söta, eller mousserande).  Chenin Blanc är nämligen rik på naturlig syra och får lätt hög sockerhalt om den bara får tillräckligt mycket sol.  Loires fyra "grand crus" är exempelvis alla Chenin Blanc viner (två torra och två söta).

Andra gröna druvor som odlas är Sauvignon Blanc, som i Övre Loire ger friska fläder- och krusbärsdoftande viner, neutrala Melon de Bourgogne (Muscadet) ute vid kusten, Romorantin (se Cheverny AOP), Chardonnay, Gros Plant (Picpoul, Folle Blanche), Pinot Gris (Pinot Beurot, Malvoisie), m.fl.  Vissa skulle kalla Sauvignon Blanc för en "Bordeauxdruva", men för mig är druvan mer eller mindre synonymt med Loires Sancerre eller Pouilly-Fumé.

När det gäller röda viner så är det Cabernet Franc (Breton), som ger dom bästa vinerna.  Denna bordeauxdruva ger här (framförallt i Touraine och Saumur), på egen hand (i Bordeaux är den en blandningskomponent), eleganta, smakrika, bäriga och cederdoftande medelfylliga (till fylliga) viner.  Andra blå druvor är Pinot Noir (bäst i östra Loire), Gamay, Cabernet Sauvignon, Cot Noir (Malbec), m.fl.

Med detta sagt så är det de gröna Chenin Blanc, Sauvignon Blanc och Melon de Bourgogne, samt den blå Cabernet Franc som gäller för de kvalitetsviner som man förknippar med Loire.  Resterande blir kuriosa då man sällan ser viner på dom utanför Frankrike.

Områden.

Vinregionen Loire delas in i fyra stora underregioner:

le Pays Nantais eller Muscadet vid Atlanten, Anjou - Saumur, Touraine samt östra Loire.  Dessa underregioner är i sin tur uppdelade i en mängd appellationer (se mer under respektive underregion nedan).  [Areal och produktionsangivelser, källa: InterLoire]

• Pays Nantais (Muscadet)   (7 771 ha, 2020)
• Anjou-Saumur   (15 463 ha)
• Touraine   (12 970 ha)
• Östra (övre) Loire   (5 878 ha)

Underregionerna är i sin tur uppdelade i en 51 ursprungsbeteckningar, appellationer (AOP), där vissa kan vara gränsöverskridande såtillvida att de omfattar landytor i angränsande region.  Har i beskrivningarna försökt att lägga sådana ursprungsbeteckningar där de mest hör hemma.  Nedan listas de tio största ursprungsbeteckningarna efter produktion.

Ursprungsbeteckning:	Areal [ha]:		Prod. [hl]:
Cabernet d'Anjou AOP	6 476		387 877
Muscadet Sèvre-et-Maine AOP	4 912		260 105
Touraine AOP	4 331		213 363
Crémant de Loire AOP	2 792		184 328
Sancerre AOP	3 017		169 086
Rosé d'Anjou AOP	2 260		150 968
Saumur AOP	2 045		121 102
Chinon AOP	2 397		110 665
Muscadet AOP	1 647		102 356
Vouvray AOP	2 234		85 707
...	...		...

Appellationerna i fetstil är de mer kända ursprungsbeteckningarna.  Tillsammans utgör dessa tio ursprungsbeteckningar 56% av Loiredalens produktion. 

Värt att notera är att den tämligen okända ursprungsbeteckningen för roséviner Cabernet d'Anjou är störst och utgör drygt 12% av produktionen, vilket gör att den utgör mer än var tionde vinflaska.  Cabernet d'Anjou är faktiskt ett av Loiredalens mest spridda viner och lite av ett måste att ha med på vinlistan på en bistro.  Något vårt "eminenta" systembolag inte verkar veta.

Pays Nantais - Muscadet

Appellationer/underområden:
 Muscadet AOP
 -  Muscadet AOP
 -  Muscadet des Coteaux de la Loire AOP
 -  Muscadet de Sèvre-et-Maine AOP
 -  Muscadet Côtes de Grand Lieu AOP
 Gros Plant du Pays Nantais AOP
 Fiefs Vendéens AOP
 Coteaux d'Ancenis AOP

Här längst ute vid kusten, i departementet Loire-Atlantique, ligger "Bretagnes egna vingård", det s.k. Nantesområdet (7 771 ha, 424 795 hl/år, 2020).  Här produceras rena, friska, milda och torra vita viner - muscadetviner - gjorda av druvan Melon de Bourgogne (ofta kallad just Muscadet, eller "bara" Melon).  Folle Blanche är en annan enklare druva som också används (dock inte till muscadetvinerna).  Även om muscadetvin inte räknas som världens mest upphetsande vin så är det kanske Loires mest spridda, och det just för sin neutralitet och avsaknad av smak.  Vinerna, som är bäst unga, serveras med fördel till fisk och ostron.

Som namnet Melon de Bourgogne antyder så kommer druvsorten från Bourgogne.  Den är t.o.m. syskon till Chardonnay och båda härstammar således från samma druvor, Pinot och Gouais Blanc.  Den introducerades för sin frosttålighet av burgundiska munkar efter 1709 års stränga vinter då de flesta rankor frusit sönder och dött.  Dessförinnan var området ett rödvinsområde.  I Bourgogne så förbjöds druvsorten i början på 1700-talet, till förmån för Chardonnay, och är där - mer eller mindre - utrotad. 

En annan - mindre trolig - förklaring till hur Melon de Bourgogne etablerades är att den introducerades av av holländska köpmän på 1600-talet för att utgöra basen i holländsk brandy (brandewijn).

För att "skydda" vinets karaktär och förhindra alltför omfattande chaptalisering så har man, vilket är ovanligt för Frankrike, fastsatt en högsta alkoholhalt på 12.3 %.  Chaptalisering:  Tillsatts av socker innan jäsning för att höja alkoholhalten hos det färdiga vinet.

Vidare framställs vinerna ofta med "sur lie" tekniken (Mis en bouteille sur lie), vilket innebär att vinerna lagrats i faten på sin fällning (alltså med de döda jästcellerna) i flera månader.  Detta förfarande, som även detta är unikt i Frankrike, ger friskare och fruktigare viner och ev. lite kolsyrespritsighet.

Av de fyra appellationerna som finns för muscadet så är Muscadet de Sèvre-et-Maine, sydöst om staden Nantes, både störst (4 912 ha, 2020) och bäst.  Appellationen, som ger de mjukaste och mest väldoftande vinerna, är namngiven efter floderna Sèvre och Maine som rinner genom distriket.  Bästa byarna är;  St. Fiacre och Vallet.  Sedan 2019 så finns sju "premier" cru lägen;  dels de ursprungliga Clisson, Gorges och Le Pallet från 2011 och dels Château-Thébaud, Goulaine, Monnières-Saint Fiacre och Mouzillon-Tillières.

Övriga Muscadetappellationer är dels den allmänna Muscadet AOP (1 647 ha) som täcker hela muscadetområdet, dels Muscadet des Coteaux de la Loire AOP (100 ha) som är den enda appellation som gynnsamma år (varma) kan konkurrera med Sèvre-et-Maine och slutligen Muscadet Côtes de Grand Lieu AOP (204 ha).

Jordmånen är varierande men de bästa vinerna växer på jord (eg. lera och sand) innehållande granit, gnejs, och/eller skiffer.  Klimatet är utpräglat kustklimat - fuktigt och milt, med besvärliga vintrar och labila vår- och höstförhållanden (bl.a. med mycket regn och risk för frost).

Exempel på bra producenter är;  Pierre Luneau-Papin, Bonnet-Huteau, Donatien-Bahuaud, Guy Bossard (Domaine de l'Écu), André Michel Brégeon, Domaine de la Chambandiére, Chereau-Carré, Domaine des Dorices, Domaine de Goulaine, Domaine Guindon, Louis Metaireau, Château de la Noë, Henri Poiron, Sauvion (Château du Cleray), m.fl.

Förutom vin så är området vackert böljande och ute vid kusten finns det flera badorter för den som vill börja sin vinresa med några dagars sol och bad.  La Baule, nordväst om Nantes, är en klassikt uppbyggd fransk badort som rekommenderas för ändamålet.

Domaine de l'Écu, Le Landreau, är Muscadets stora ikonproducent.  Upplyft till sin glans av Guy Bossard som var en av pionjärerna när det gäller biodynamisk odling.  Han lämnade över stafettpinnen till sin adept Fred Niger 2009.  Domaine de l'Ecu gör lysande terroirviner och är ett "måste besök" för den vinintresserade.  Producenten som inte förstått att Melon de Bourgogne är en sekunda druva och därför gör strålande viner liksom...

Louis Metaireau Domaine du Grand Mouton, St Fiacre, är lite av en förgrundsfigur när det gäller sk sur-lie buteljering och gör enormt bra viner.  Oz Clark skriver i sitt vinlexikon "vin från hela världen" att det kan finnas Muscadet-viner som är lika bra som Metaireaus viner men mycket få som är bättre...  Notera att Metaireau ligger i St Fiacre, det finns ett flertal vinböcker och guider som gärna leder en till byn Maisdon-sur-Sèvre, men det var länge sedan Metaireau låg där.

Gros Plant du Pays Nantais AOP, Fiefs Vendéens AOP och Coteaux d'Ancenis AOP är tämligen ordinära och (kvalitetsmässigt) obetydliga appellationer som tillkommit i samband med den nya europeiska vinlagen (2011/2012).  De var tidigare alla sk VDQS.  Gros Plant du Pays Nantais är ett vitt torrt vin på druvan Folle Blanche.  Fiefs Vendéens AOP och Coteaux d'Ancenis omfattar båda såväl röda, vita som roséviner.

Anjou-Saumur

Appellationerna/underområdena:
 Anjou AOP
   -  Anjou-Coteaux de la Loire AOP
   -  Anjou-Villages AOP
   -  Anjou-Villages Brissac AOP
   -  Rosé d'Anjou AOP
   -  Cabernet d'Anjou AOP
 -  Savennières AOP
 -  -  Savennières-La Coulée de Serrant AOP
 -  -  Savennières-La Roche-aux-Moines AOP
 -  Coteaux de L'Aubance AOP
 -  Coteaux du Layon AOP
 -  -  Quarts de Chaume AOP
 -  -  Bonnezeaux AOP
 Saumur AOP
 -  Saumur Champigny AOP
 -  Coteaux de Saumur AOP
 Crémant de Loire AOP
 Haut-Poitou AOP

Här i Anjou-Saumur görs många intressanta viner, även om produktionen av rosévinerna dominerar.  Man gör faktiskt alla typer av viner, lätta till medelfylliga röda viner, några av de bästa mousserande vinerna (Saumur), söta vita viner, för att inte tala om de speciella supertorra vita vinerna från Savennières.  Den uppodlade arealen, med Angers som centralort, täcker runt 15 463 ha (i departementet Maine-et-Loire och omfattar 188 kommuner), och producerar runt 865 600 hl vin varje år (2020), varav ungefär 63% rosé, 16% rött, 12% är vitt, och 9% mousserande.

Trots att alltså endast är liten del av vinerna är vita så är det ändå här som dom bästa Chenin Blanc vinerna görs, torra i Savennières och söta i Coteaux du Layon (inkl. Bonnezeaux och Quarts de Chaume).  Torra Chenin Blanc viner tenderar annars att vara alldeles för sträva och beska, men här finns undantagen (Savennières), som är väl värda att leta efter.  Anjou-Saumurs bästa rödviner, som dock inte riktigt når upp till de bästa från Touraine, kommer från Saumur-Champigny, och är gjorda på Cabernet Franc.

För den som inte bara vill besöka vinproducenter så finns här mycket att se.  Saumur är det perfekta valet för den som vill bo i en stad men ändå vill ha det mysigt.  Staden ligger vackert precis intill Loirefloden.  Väster om staden ligger Centre d'Equestre, den statliga franska ridskolan med den kända Cadre Noir.  Ett måste för den hästintresserade!  Ytterliggare några kilometer västerut ligger troglodytbyn Rocheminier, där faktiskt halva byn består av underjordiska hus.  Ett museum i form av en underjordisk bondgård är öppen för besök.

• Anjou AOP.  Den allmänna Anjou appellationen (1 219 ha, 2020) omfattar egentligen hela Anjou-Saumur området, dvs även Saumurs vinfält.  Hur som helst så gör detta att Saumur får säljas som Anjou, men inte tvärt om. 

  Bästa vinerna (allmänna appellationen) är de torra och medelfylliga röda gjorda med mestadels Cabernet Franc (ibland med iblandad Cabernet Sauvignon).  Mest kända vinerna är annars Anjous roséviner, emedan de vita vinerna, gjorda mestadels på Chenin Blanc, ofta är de sämsta. 

  Ytterliggare underappellationer är;  Anjou Coteaux de la Loire, Anjou-Villages, Anjou-Villages Brissac, Rosé d'Anjou, och Cabernet d'Anjou.

  Anjou Coteaux de la Loire AOP (15 ha) är en vit underappellation som gör torra till halvsöta viner på Chenin Blanc.  Produktionen är dalande, då allt fler producenter går över till Cabernet Franc och saluför vinerna under allmänna Anjou AOP istället.  Bästa producenten är Domaine Musset-Rouillier (Gilles Musset).

  Anjou-Villages AOP (125 ha) som omfattar 43 kommuner är en rödvinsappellation som producerar viner på druvorna Cabernet Franc och Cabernet Sauvignon.  Vinerna som kan vara riktigt bra visar vad bordeauxdruvorna kan åstadkomma i bär och frukt om man bara tillåter det.  Tio av kommunerna har rätt till egen appellation inom Anjou-Villages och det är Anjou-Villages Brissac (57 ha) som gör röda lagringsdugliga viner.  Samma geografiska yta som Coteaux de l’Aubance.

  Rosé d'Anjou AOP (2 260 ha) är en underappellation inriktad på enkla och halvtorra till halvsöta roséviner gjorda på gjorda på röda Grolleau druvan.  Ytterligare 5 druvor är tillåtna, Cabernet Franc, Cabernet Sauvignon, Côt (Malbec), Pineau d'Aunis och Gamay.  Rosé d'Anjou dricks väl kyld som vardagsvin till maten, lite som en läsk för vuxna.

  Cabernet d'Anjou AOP (6 476 ha) är en annan - och bättre - underappellation inriktad på roséviner gjorda på enbart Cabernet Franc och Cabernet Sauvignon.  Vinerna är lätta i Beaujolais-stil, med ett grönörtig (cabernet'ig) ton och görs halvtorra till halvsöta.  Cabernet d'Anjou är den största ursprungbeteckningen (appellationen) i Loire.  Cabernet d'Anjou och Rosé d'Anjou står tillsammans för hela 17% av produktionen i Loire.  Ett roligt, speciellt, gott och lätt vin som rekommenderas att prova.  Återfinns alltför sällan (om någonsin) på vårt "eminenta" Systembolag.

  Exempel på bra producenter är;  Domaine de Bablut, Domaine des Baumard, Château du Breuil, Château d'Épiré, Château de Fesles, Château de la Genaiserie, Domaine Ogereau, Château Pierre-Bise, Domaine Richou, Domaine des Rochelles (Lebreton), Château des Rochettes, Domaine du Sauveroy, Domaine de Terrebrune, m.fl.

  Château Pierre-Bise (i lilla byn Pierre-Bise) är en "måste besöka" producent!  En av Anjou-Saumurs bästa producenter och ändå är priserna humana.  Claude Papin heter ägaren och vinmakaren som tillsammans med sin familj gör underbara viner, alltifrån torra Anjou och Savennières till söta botrytiserade Coteaux du Layon viner.

• Savennières AOP.  Savennières (135 ha, 2020), strax sydväst om Angers, är känd för sina stålblanka, syrliga och diamanttorra viner.  Dessa högkvalitativa torra Chenin Blanc viner, med stor lagringspotential, har en honungs- och blomdoft som förvånar för ett så torrt vin.  En annan karakteristisk doft som brukar nämnas i sammanhanget är doften av "våt ylle".  Lång och ljuvlig eftersmak gör att dom, förutom som matvin, passar att servera som aperitif.  Även halvtorra och halvsöta viner görs på sina håll.  Savennières är helt enkelt världens bästa torra Chenin Blanc viner.  Vin med lagringspotential.

  Låga skördeuttag och utmärkta sydlägen på vulkanisk jordmån, skiffer och sandsten, ger det djup och koncentration som är typiskt för de bästa vinerna.  Två lägen är speciellt bra ("Grand Crus") och är sedan 2011 egna appellationer;  Savennières-La Coulée de Serrant (enstaka vingård på 6 ha) och Savennières-La Roche-aux-Moines (19 ha).  Enda motsvarigheten till Savennières är Touraines Jasnières. 

  Exempel på bra producenter är;  Domaine des Baumard (Clos du Papillon), Château de Chamboureau (Roche-aux-Moines), Domaine de Closel, Château d'Épiré, Château de la Coulée de Serrant (Nicolas Joly), La Roche-aux-Moines (Clos de la Bergerie), Chateau Pierre-Bise, Clos Rougeard, m.fl.  Av dessa så är kanske Baumard's Clos du Papillon och Nicolas Joly's Clos de la Coulée de Serrant de allra bästa.

  Nicolas (och dottern Virginie) Joly är, som ensamma ägare till Clos de la Coulée de Serrant (7 ha) med anor från 1100-talet, utan tvekan en av Loires främsta producenter.  Vidare så äger man delar av appellationen Savennières-La Roche-aux-Moines och själva slottet Château de la Roche-aux-Moines.  Visserligen ägnar han sig åt "hokus-pokus konster" - s.k. biodynamisk odling - men vinerna blir i alla fall strålande.  Enbart viner på Chenin Blanc tillverkas och då torra sådana.  Tre viner görs;  "enkel" Savennieres Les Vieux Clos, Clos de la Bergerie och exklusiva Coulée de Serrant.  Vinerna är dyra men bland världens bästa i sitt slag.  Dessutom är egendomen trevlig att besöka.

  Biodynamisk odling är inte detsamma som biologisk eller för den delen ekologisk odling, även om vissa inslag är desamma.  Biodynamiska tanken, som går tillbaka till antroposofen Rudolf Steiners åskådning, innebär att man avstår från fabrikstillverkat gödselmedel och kemiska bekämpningsmedel, och istället sätter tilltro till "kosmiska inflytanden".  Inom biodynamisk odling utgår man nämligen från att allt utgör en helhet, inte bara solen, utan även planeterna och månen påverkar det som sker på jorden.  Man kan säga att biodynamisk odling är för odlarna, vad astrologi är för dom som nu tror på det.  Hur som helst så finns det en ekologisk grundtanke som är bra.

• Coteaux de L'Aubance AOP (160 ha, 2020) är en liten sekunda sötvinsappelation (jmf med Coteaux du Layon nedan).  Hur som helst så tillverkas här halvtorra till halvsöta viner på druvor (Chenin Blanc) odlade längs floden Aubance.
 
• Coteaux du Layon AOP (1 413 ha, 2020) som överlappar både lilla appellationen Anjou Coteaux de la Loire i nordväst och Saumur i sydöst, är tillsammans med sina två underappellationer ("grand cru" lägen), Quarts-de-Chaume och Bonnezeaux (nedan), mest berömd för sina söta vita viner.  De här sötvinsproducerande appellationerna ligger alla (åtminstone de bästa vingårdarna), på skiffer, kisel och lera innehållande sluttningar, på biflodens Layons högra strand.  Innan 1950 så salufördes vinerna som Anjou Blanc.

  Vinerna runt kommunen Chaume får saluföras som Coteux du Layon-Chaume (32 ha), och vinerna från de sex kommunerna Rochefort sur Loire, St Aubin de Luigne, St Lambert du Lattay, Beaulieu sur Layon, Faye d'Anjou och Rablay sur Layon får saluföras som Coteaux du Layon-Villages (107 ha) (alltså med bynamnet utsatt).  Skördeuttagen som gäller är 37 hl/ha för Coteaux du Layon, 30 hl/ha för Coteaux du Layon-Village och sparsamma 25 hl/ha för Coteaux du Layon-Chaume.

  Vinerna, gjorda på Chenin Blanc (ibland angripna av ädelröta, botrytis cinerea) är mjuka, halvsöta (Moelleux) till söta (Liquoreux), medelfylliga till fylliga viner med mycket frukt, hög syra och god lagringskapacitet (5-15 år).  De bästa tillhör Frankrikes bästa och är oerhört långlivade (30-40 år).  Dofter / smaker som förekommer är;  honung, äpple, tropiska frukter (persika, aprikos), "våt ylle", mineraltoner, blommor, mm.

  Exempel på bra producenter är;  Pierre Aguilas, Domaine des Baumard, Château du Breuil, Philippe Delesvaux, Domaine des Forges, Domaine Godineau, Château de Fesles, Domaine Ogereau, Château Papin, Château Pierre-Bise, Château de Plaisance, Château des Rochettes (J.L. Douet), Moulin Touchais, m.fl.

  Moulin Touchais (Coteaux du Layon) är för övrigt Loires största egendom.  Deras bästa vin, som görs på övermogna ädelrötade Chenin blanc druvor, uppvisar en stor gräddig sötma tillsammans med en markant syra.  Vinet, som verkar kunna lagras i evighet, smakar/doftar friskt av persika, aprikos och äpple.

Quarts-de-Chaume AOP (24 ha, 2020) och Bonnezeaux AOP (47 ha) ligger båda inom Coteaux de Layon och är egna appellationer ("grand crus").  Här produceras några av Frankrikes finaste söta viner.  Även här är det Chenin Blanc (ofta ädelrötangipen) som slår ut i sin prakt och producerar stora starka, och doftrika, söta viner.

Dofter / smaker som förekommer är som för Coteaux du Layon, dvs.;  honung, äpple, tropiska frukter (persika, aprikos), "våt ylle", mineraltoner, mm.  Vinerna är välbalanserade och kan konsumeras såväl unga som riktigt gamla (kan lagras i upp till 100 år).

Till skillnad från Sauternes (Bordeaux's stora söta viner) så tappas de söta Loirevinerna unga och får mogna på flaska, istället för den mognad på fat som gäller för Sauternes.  Vidare så har Quarts de Chaume Frankrikes lägsta tillåtna skördeutag, maximalt 22 hl/hektar, att jämföras med Sauternes 25 hl, vilket borgar för ett koncentrerade och smakrika viner.  För Bonnezeaux gäller också 25 hl/ha.

* Bordeauxegendomen Ch. d'Yquem (världens kanske främsta söta vin) tar frivilligt ut minimala 8 hl/hektar, vilket motsvarar ungefär ett glas per planta.  Men så är ju också vinet extremt dyrt!

Exempel på bra producenter i Quarts-de-Chaume är; Domaine des Baumard, Château Bellerive, Domaine de Laffourcade, Domaine de Maurières, Château Pierre-Bise, Château du Surronde, m.fl.

Exempel på bra producenter i Bonnezeaux;  Mark Angeli, Domaine de la Croix des Loges, Chateau de Fesles, Domaine Godineau, Château Bellerive, Domaine des Petits Quarts, Domaine de la Sansonnière, Domaine de Terrebrune, m fl. 

Domaine des Baumard är en producent som i likhet med många andra Loire producenter gör en imponerande serie viner från ett flertal appellationer, röda, vita, söta som torra viner.  Kändast är man dock för sina söta Coteaux du Layon och Quarts de Chaumes viner.

Chateau de Fesles är juvelen i Bernard Germain's vinproducerande företag.  Man ståtar med 16 vingårdar i Loire och Bordeaux med totalt 300 ha.  Själva Chateau de Fesles gör både torra och söta vita viner på Chenin Blanc, och röda viner på Cabernet Franc.  Bäst, och det man är känd för, är dock de ädelsöta vinerna från Bonnezeaux.  De torra vita vinerna saluförs som Anjou Blanc medan de röda som Anjou Rouge eller Anjou Villages.

• Saumur AOP (2 045 ha 2020, uppdelat på Saumur Blanc, Saumur Fines Bulles (Brut), Saumur Rouge och Saumur Puy Notre Dame).  I Saumur, som ligger inom Anjou appellationen, görs framförallt torra vita, stilla och mousserande viner.  När det gäller röda viner på Cabernet Franc så kommer dom finaste från underappellationen Saumur-Champigny (se mer nedan).  De vita (mestadels) torra vinerna görs oftast på enbart Chenin Blanc men upp till 20% Chardonnay får ingå i "blandningen".  Dessa är ofta enklare men allt fler producenter gör allt bättre viner.

  De mousserande vinerna görs med Méthode traditionelle (champagnemetoden) på Chenin Blanc, uppmjukade med Chardonnay eller med röda Cabernet Franc.  Även Sauvignon Blanc, Cabernet Sauvignon, Côt, Gamay, Pinot Noir, Pineau d'Aunis och Grolleau får användas. 

  Saumur är ett av Frankrikes produktionscentra för mousserande vin.  Här produceras "runt" 76 999 hl (2020) mousserande vin per år, att jämföra med Crémant de Loire som producerar runt 184 328 hl, men där druvorna kan komma från hela Loire.  Det är de svala mognadsförhållandena tillsammans med kritrik jordmån, som gör att man får fram ett syrarikt basvin som lämpar sig väl för mousserande vin.

Saumur-Champigny AOP (1 336 ha, 2020 består av vinfält söder om staden Saumur (inom själva appellationen Saumur AOP).  I denna rödvins-appellation, namngivet efter byn Champigny, produceras Anjou-Saumurs bästa rödviner.  Huvudsakligen sker detta med Cabernet Franc, men även druvorna Pineau d'Aunis (Chenin Noir) och Cabernet Sauvignon förekommer.  De bästa vinerna är koncentrerade med mycket örter, bär och frukt.  Appellationen omfattar en platå med högt kalkstensinnehåll vilket är hemligheten bakom vinerna.  Kalkstensinnehållet gör det också praktiskt omöjligt att odla Chenin Blanc då druvan är känslig för sjukdomen Chlorosis.

Chlorosis är en ämnesomsättningssjukdom där delar av lövverket blir gulfärgade pga brist på klorofyll.  Ofta (vilket även är fallet här) är det bristen på järn i jordmåner med högt kalskstensinnehåll som är problemet, vilket leder just till Chlororis. 

Exempel på bra producenter är; 
Saumur/Saumur-Champigny;  Château de Chaintre, Domaine Filliatreau, Château de Hureau, René-Noël Legrand, Domaine des Roches Neuves, Clos Rougeard, Château de Villeneuve, Yvonne, m fl.
Saumur Mousseux;  Bouvet-Ladubay, Gratien & Meyer, Grenelle, Langlois Chateau, la Paleine, la Perruche, Kooperativet i St-Cyr-en-Bourg, m fl.

Château de Villeneuve, Souzay-Champigny, är en fantastisk egendom och ett slott jag gärna hade lagt beslag på.  När vi var här sist så kom någon utspringande från slottet och skulle flytta på en traktor så att vi skulle slippa få med den på bild.  Gör prisvärda såväl vita Saumur Blanc som röda Saumur-Champigny.

• Crémant de Loire AOP (2 792 ha, 2020), Anjou Fines Bulles (Mousseux) AOP och Saumur Fines Bulles (Mousseux) AOP är alla torra vita, eller rosé, mousserande viner gjorda med méthode traditionelle (champagnemetoden).  Då Mousseux har dåligt ryckte så saluförs exempelvis de mousserande Saumur Mousseux vinerna som Saumur AOP rätt och slätt.

  Crémant de Loire är inte bundet till en geografisk appellation som dom andra (Anjou, Saumur) utan druvorna kan komma från hela Loire, även om dom i praktiken kommer från Anjou-Saumur och Touraine.  För Crémant de Loire så måste druvorna vara skördade för hand, skördeuttagen lägre och så måste vinerna vara lagrade minst 12 månader på jästfällning ("sur lie" lagring).  Se champagnemetoden för mer detaljer.  I praktiken så ställer dock dom andra geografiska appellationerna lika höga krav.

Touraine

De viktigaste appellationerna/underområdena är:
 Touraine AOP
 -  Bourgueil AOP
 -  -  St.-Nicolas-de Bourgueil AOP
 -  Chinon AOP
 -  Touraine Azay-le-Rideau AOP
 -  Touraine Noble-Joué AOP
 -  Touraine Amboise AOP
 -  Touraine Mesland AOP
 -  Touraine Chenonceaux AOP
 -  Touraine Oisly AOP
 -  Coteaux du Loir AOP
 -  Jasnières AOP
 -  Coteaux du Vendômis AOP
 -  Vouvray AOP
 -  Montlouis AOP
 -  Cheverny AOP
 -  -  Cour-Cheverny AOP
 -  Orléans AOP
 -  -  Orléans-Cléry AOP
 -  Valençay AOP

I grönskande Touraine (ibland kallat Frankrikes trädgård) dominerar Sauvignon Blanc, följt av Chenin Blanc, Gamay, Cabernet Franc och Malbec (Côt).  Även om många bra viner tillverkas så borgar inte toppnamn som Bourgueil, Chinon och Vouvray för toppvin, då det även säljs dåliga viner under deras namn.  Vingårdsarealen, med staden Tours som centralort, täcker "runt" 12 970 ha (2020), och ligger delvis i två departement, Indre-et-Loire och Loire-et-Cher.  Årligen produceras "runt" 614 325 hl fördelat på;  47% rött, 37% vitt vin, 10% mousserande och 6% rosé.

Det är framförallt här i Toraine som många av Loires sagoslott finns, kompletta med torn och vallgravar.  Slotten byggdes framförallt av 1600 och 1700-tals aristokrater attraherade av det vackra landskapet och det rika jordbruket.  Det är även här som klimatet skiftar mellan det mildare kustklimatet i väster och östra Loires inlandsklimat, med varma somrar och kalla vintrar.  De bästa lägena (vingårdarna) verkar faktiskt ha fått de bästa från "bägge världar".

Alla typer av vin tillverkas, röda, vita och mousserande.  De röda vinerna baserade på Cabernet Franc från Bourgueil, Chinon och St-Nicolas-de Bourgueil är Loires bästa röda viner, medan de vita oftast inte når upp till samma kvalitet som de från grannen, Anjou-Saumur.  Generellt gäller (liksom för Anjou) att de vita vinerna är bättre ju sötare de är.  De bästa vita vinerna, stilla, söta och mousserande, är de gjorda på Chenin Blanc från Vouvray och Montlouis.

• Touraine AOP.  Den allmänna appellationen Touraine (4 331 ha, 2020) producerar alla typer av viner från hela distriktet.  Bäst är de vita på Sauvignon Blanc (ibland med inblandning av Chenin Blanc och Arbois) som när dom är bra är väl konkurrenskraftiga med en genomsnittlig Sancerre, och de röda på Cabernet Franc.  Vanligast är dock att de röda vinerna görs på huvudsakligen Gamay i beaujolais stil.  Även en "primeur" variant görs.

  Vita viner får annars göras på druvorna Sauvignon Blanc, Chenin Blanc, Arbois och Chardonnay, i vilka kombinationer som helst, så länge som andelen Chardonnay inte överstiger 20 %.  Röda viner kan göras på vilken kombination som helst av druvorna Gamay, Cabernet Franc, Cabernet Sauvignon, Côt (Malbec), Pinot Noir, Meunier, Pinot Gris, Pineau d'Aunis och Grolleau.  De mest odlade druvorna är Sauvignon Blanc och Gamay.

  Liksom för den allmänna appellationen Anjou AOP så har även Touraine AOP en mängd underappellationer (några nämnda i mer detalj nedan).  Dessa är Touraine Azay-le-Rideau AOP, Touraine-Mesland AOP, Touraine-Amboise AOP, Touraine Chenonceaux AOP, Touraine Oisly AOP och Touraine Noble Joué AOP.  Vissa av dom är helt klart värda att leta efter, exempelvis de vita från Azay-le-Rideau och de röda från Touraine-Mesland.

  Exempel på bra producenter är;  Domaine Bellevue, Château Chenonceau, Henry Marionnet, Domaine Octavie, Oisly et Thésée, m.fl.

  Touraine Azay-le-Rideau (37 ha, 2020) är eg. åtta kommuner som ligger längs på båda sidor om bifloden Indre.  Här görs uppfriskande, torra till halvtorra, vita viner på Chenin Blanc och tilltalande rosé på Grolleau (minst 60 %), Malbec och Gamay.  Exempel på bra producenter är;  Robert Denis och Gallais Père et Fils.

  Touraine-Mesland (83 ha, 2020) är fem kommuner som producerar torra, röda, vita och roséviner.  De röda vinerna är ofta i kvalitet med kändisarna Bourgueil och Chinon (nedan).  De röda vinerna får göras på druvorna Gamay, Cabernet Franc och Côt (Malbec).  De vita på Chenin Blanc, tillsammans med Chardonnay och Sauvignon Blanc.

• Bourgueil AOP (1 220 ha, 2020) och Chinon AOP (2 397 ha), längst västerut i Touraine, gränsar till varandra.  Endast Loire (floden) skiljer dom åt.  Förutom detta så har dom det gemensamt att dom gör Loires bästa rödviner, eventuellt att de bästa vinerna från Saumur-Champigny (Anjou-Saumur) kan konkurrera.  Även jordmånen är liknande med kalkhaltig lera (tuff) och grusjord beroende på var (sluttning, platå, dal, etc) vinerna odlats.  Bästa vinerna är dom där druvorna vuxit på just kalkhaltiga sydsluttningar.

  Vinerna då?  De röda (som kan vara fantastiska) är gjorda enbart på Cabernet Franc (Breton)* och är lätta till fylliga och har doft/smak av gräs, paprika, ceder, bär (svartavinbär, hallon, smultron) och svarta vinbärs blad.  De lättare mer hallonlika vinerna bör drickas relativt unga (2-6 år), medan dom fylligare (och strävare) vinerna kräver längre tid (7-15 år). 

  *På respektive vingård så får andelen "assisterande" druvsorten Cabernet Sauvignon finnas i upp till 10 % och i de färdiga vinerna från den vingården så kan Cabernet Sauvignon ingå så länge som vinet mestadels (minst 50 %) utgörs av Cabernet Franc.  Jag har dock aldrig stött på sådana viner, inte ens viner som innehåller en mindre andel Cabernet Sauvignon. 

  Förutom rödviner så producerar båda appellationerna roséviner på Cabernet Franc.  Chinon tillverkar även lite torrt vitt vin gjort på Chenin Blanc.  Men pratar man om Bourgueil eller Chinon så förutsätts att man pratar röda viner.

  St.-Nicolas-de-Bourgueil AOP (1 069 ha, 2020) är en kommun med egen appellation i Bourgueils nordvästra hörn.  Här görs lite lättare "Bourgueil"-viner men av likvärdig (eller till och med högre) kvalitet.  Liksom för Bourgueil så görs här även roséviner.  Har rätt att kalla sina viner Bourgueil.

  Exempel på bra producenter i Bourgueil är;  Yannick Amirault, Thierry Boucard, Domaine de la Butte, Domaine de la Chevalerie, Max Cognard, Domaine du Coudray-la-Lande, Domaine Delaunay, Pierre-Jacques Druet, Lamé-Delille-Boucard, Domaine de Raguenières, m.fl.

  I Chinon är;  Philippe Alliet, Barnard Baudry, Couly-Dutheil (Clos de l'Echo), Chateau de la Grille, Charles Joguet, J-M Raffault, Olga Raffault, m.fl. 

  Couly-Dutheil är en av Loires bästa rödvinsproducenter och gör ett flertal olika viner, däribland; La Baronnie Madeleine, Le Clos de l'Olive och Domaine René Couly.  Clos de l'Echo heter toppvinet som är ett av Loires bästa Cabernet Franc viner.

• Jasnières AOP (75 ha, 2020) är appellationens Coteaux de Loir's bästa område och har därför fått en egen appellation.  Vinerna som är torra vita är gjorda på Chenin Blanc i samma stil som Savennières.  Bra år kan dom till och med mäta sig med denna Anjous kändis.

  Exempel på bra producenter är;  Domaine de la Charrière, Joël Gigou, Le Jable d'Or, J B Pinon, m.fl.

• Vouvray AOP (2 234 ha, 2020) är den mest berömda ursprungsbeteckningen för vitt vin i Touraine.  Här produceras några av Touraines bästa viner med Chenin Blanc druvor, ibland med inblandning av Orbois (Arbois, Menu Pineau)*.  Jordmånsmässigt så dominerar kalkhaltig lera och kalksten.

  *På respektive vingård så får andelen "assisterande" druvsorten Orbois finnas i upp till 5 % och i de färdiga vinerna från den vingården så kan Orbois ingå så länge som vinet mestadels (minst 50 %) utgörs av Chenin Blanc.   Jag har dock aldrig stött på sådana viner och man kan räkna med att en Vouvray är gjord på enbart Chenin Blanc.

  Vinerna varierar från torra till söta, mycket beroende på årgången.  Riktigt bra år så görs även viner av övermogna botrytisangripna druvor (botrytis cinerea).  Halvsöta till söta viner saluförs ofta som Moelleux, medan de sötaste saluförs som Liquoreux.  Även mousserande viner görs (nästan hälften av produktionen) och saluförs som Vouvray Mousseux.  De här unika mousserande vinerna, gjorda på Chenin Blanc, görs med méthode traditionelle (champagnemetoden), alltså genom en andra jäsning på flaska.  Kvalitetsskillnaderna är dock stora (gäller alla typer).  Lika bra som en god Vouvray kan vara - söt, och honungsaktig - lika hemsk - med svavelton - är en dålig.

  Det är ett stort risktagande att göra toppviner här, odlarna förlitar sig helt på vädret och väntar med skörden ofta ända till in i november innan det är dags att skörda.  Stilen på vinet bestäms helt av väderförhållandena, sämre år görs bara torra och möjligtvis mousserande viner, medan de bästa vinerna görs under de bättre år då ädelröta utvecklats.  Stora viner, torra till söta, kräver lång lagring, vissa i tiotal år innan den höga syran dämpats.

  Exempel på bra producenter i Vouvray är;  Domaine des Aubusières, Marc Brédif, Champalou, Phillipe Foreau (Clos Naudin), Château Gaudrelle, Domaine Huet (Le Mont), Francis Mabille, Prince Poniatowski (Clos Baudouin), m.fl. 

• Montlouis sur Loire AOP (442 ha, 2020), som ligger i direkt anslutning till Vouvray (söder om), producerar minst lika bra (men underskattade) viner.  Ingick tidigare (innan 1938) i Vouvray appellationen. 

  Precis som för Vouvray så saluförs dom söta, ibland "ädelrötade", vinerna som Moulleux.  Montlouis Péttilant AOP är spritsiga viner som kan vara torra till söta.  Dessa sällsynta viner är ofta av god kvalitet.  Liksom i Vouvray så gör man också stora mängder av mousserande vin, Montlouis Mousseux.

  Exempel på bra producenter i Montlouis är;  Yves Chidaine, Olivier Delétang, Berger Frères (Domaine des Liards), Dominique Moyer, m.fl.

  Vouvray och Montlouis ligger "klossan" varandra och det finns producenter som har vingårdsmark i båda appellationerna och som t.o.m. 2013 kunnat göra viner med bägge ursprungsbeteckningarna.   År 2009 ändrades appellationsreglerna i Vouvray så att alla viner med ursprungsbeteckning Vouvray också måste produceras där.   Detta började gälla 2013 och har drabbat flera producenter, bl.a. François Chidaine som numera saluför sina viner från Vouvray som bordsviner, Vin de France.

• Cheverny AOP (686 ha, 2020) blev upptagen som AOP så sent som 1993.  Man gör lätta och friska viner, oavsett om det är rött, vitt eller rosé.  De röda är gjorda på Gamay med inblandning av Pinot Noir vilket ger beaujolaisliknande viner, Cabernet Franc, Pinot Noir, eller Malbec.  De vita vinerna är gjorda på Sauvignon Blanc med inblandning av Chardonnay, Chenin Blanc, eller Arbois.

  Cour-Cheverny AOP (64 ha, 2020) är en egen appellation med Chevernys bästa lägen.  Här är det endast lätta vita viner på den intressanta och ovanliga Romorantin-druvan som gäller.  Romorantinviner brukar beskrivas som lätta och blommiga.  Druvan odlas enbart i Loire.

  Exempel på bra producenter är;  Gilbert Brazeau, Francois Cazin, Domaine de la Desoucherie, m.fl.