© Lars Jonsson, larsvinsida.vininfo.nu
 
Loiredalen   (Vinområde i nordvästra Frankrike)
Allmänt (Frankrike) /  Vinlagar, klassindelning /  Klassiska områden (karta) ]

Allmänt.

Loiredalen - Val de Loire - ligger vid Frankrikes längsta flod Loire (100 mil lång), som avvattnar 1/5 av Frankrikes yta, och som sträcker sig från Centralmassivet (strax väster om Rhônedalen), först norrut och sedan västerut, till atlantkusten. 

Här görs på 64 441 hektar och ett 70-tal appellationer (69 st 2009) 3.57 miljoner hektoliter vin per år, varav 2.75 miljoner (nästan 80%) är AOC vin.  Andelen vitt vin är 49.7 % mot 50.3% för rött och rosé.  (siffrorna gäller år 2010 och kommer från INAO - Institut National des Appellations d'Origine).

Idylliska Loiredalen, som alltså definieras av floden och den dalgång som sträcker sig längs dess väg, är vacker och frodig, och kallas ibland för Frankrikes trädgård, vilket man kan förstå med alla blommande fruktträdgårdar, för att inte tala om böljande vinfält.  Vidare så finns här mängder med slott vittnande om att detta har varit, och fortfarande är, ett av landets rikaste regioner.

Loire är en av Frankrikes största vinregioner och den mest varierande.  Omväxlande landskap, varierande jordmån och klimat (se mer nedan), och många olika druvsorter, är huvudorsaker till att det här produceras i princip alla slags viner - stilla och mousserande, torra och söta, röda, vita och rosé.  Gemensamma nämnaren är att vinerna oftast är druviga, smakrika och ändå lätta, men med en hög syrlighet, vilket är en följd av det nordliga läget.

Vinregionen Loire delas in i fyra stora underregioner: le Pays Nantais eller Muscadet vid Atlanten, Anjou - Saumur, Touraine samt Östra Loire dit Sancerre och Pouilly-Fumé räknas.  Dessa underregioner är i sin tur uppdelade i en mängd appellationer (60 st), producerande många olika typer av viner (se mer under respektive underregion nedan).

Till områdets kända vita viner hör de stora vita vinerna Coteaux de Layon, Bonnezeaux, Quarts de Chaume, Savennières, Vouvray, alla gjorda på Chenin Blanc, de neutrala vita från Muscadet, och de friska Sauvignon Blanc vinerna från Pouilly-Fumé och Sancerre.  När det gäller röda viner så är det Bordeauxdruvan Cabernet Franc som här ger dom bästa vinerna i områden som Chinon och Bourgueil.  Förutom dessa tillverkas en mängd intressanta viner som presenteras mer under respektive vinområde.  Observera att liksom på andra håll så borgar inte kända vinnamn (som exempelvis Chinon) för bra viner.  Det görs även dåliga viner från kända områden!

Vingårdarna är oftast små och familjeägda, vilket gör att här både finns många kooperativ och handelshus (négociants).  I Muscadet görs exempelvis så mycket som 80 % av vinerna av handelshus.  Generellt så görs dock dom bästa vinerna av enskilda odlare/producenter.

Traditionellt görs här viner som uttrycker primära aromer, dvs druvornas aromatiska egenskaper och den jordmån där de vuxit på.  Vintillverkningen är mestadels småskalig och enkel.  Att bibehålla druvornas fruktighet och dess naturliga höga syrlighet är vad de flesta producenter försöker att åstadkomma. Sedan slutet på 1980-talet så experimenteras det med jäsning på små fat och fatlagring.

Man kan dela in vinets dofter på olika sätt.  Uppdelningen i primär, sekundär och tertiär doft är vanligt förkommande i exempelvis Bourgogne.  Primärdoft är doft som kommer från druvorna, sekundärdoft kommer från tillverkningsprocessen (jäsning och eklagring), medan den tertiära doften uppstår i vinet under mognadsprocessen (flasklagring).  Den vanligaste indelningen är annars i arom och bouquet, där arom är det unga vinets doft, medan bouquet är det mognade (lagrade) vinets doft, dvs doft som uppstår i vinet under mogningsprocessen.

Historia.

Som för så många andra områden i Frankrike så odlade redan romarna vin i Loiredalen.  En av de första skriftliga referenserna är ett brev från poeten Sidonius Apollinaris 469 e.kr. där han beskrivier landskapet runt Auvergne (övre delen av Loire), dess bördiga jordar och alltså även dess vingårdar.

Sidonius Apollinaris (430-480 e.kr.) var ett allgeni och har gått till historien som både poet, diplomat och biskop.  Han överlevde romarriket och är den viktigaste författaren från 400-talets Gaul.  Han var biskop i Auvergne då romarriket kollapsade (474-475) och blev först fänglsad av goterna men fick tillbaka biskopsstolen av självaste Euric - goternas kung.  I hans skrifter finns förresten också den enda skrifltiga belägget för vad man tror är självaste kung Arthur.  Sidonius Apollinaris dog som biskop…

Ungefär 100 år senare under frankernas styre finns det flera skriftliga referenser från Grégoire de Tours, Tours biskop.  I sitt verk Historia Francorum om just frankernas historia så finns det många beskrivningar om vinodling kring dagens Touraine och övriga Loiredalen.  Bl.a. så skrev han att 591 var ett besvärligt år med torka, där de flesta av grödorna gick förlorade, men att vinodlingarna gav rikliga skördar.  Han beskriver också att bretagnarna ofta överföll vingårdar i Nantes och "snattade" hela skördarna.

Mot slutet på 1000-talet och på 1100-talet så producerades det vin för export från såväl Anjou, Touraine och från övre Loire.  Att Loire var speciellt lämpligt berodde mycket på den transportväg som själva floden utgjorde.  Innan Bordeaux's storhetstid så var faktiskt Anjou tillsammans med Poitou de två populäraste vinerna i England.  I Frankrike så var det dock St-Pourcain som var det populäraste Loire vinet, en popularitet som höll i sig åtminstone fram till 1400-talet.  St-Pourcain dracks av såväl Louis IX (1200-talet) som av det påvliga hovet i Avignon (1300-talet).  Först på 1400-talet blev vinerna från Coteaux de Layon populära.

Poitou är vinområde alldeles norr om dagens Bordeaux, i direkt anslutning till den gamla hamnstaden La Rochelle (faktiskt Tempelherreordens utskeppningshamn).  I slutet på 1100-talet så var det vin härifrån (och från Anjou) som dracks vid det engelska hovet.  Storhetstiden tog slut 1224 då området föll i franska händer.  Druvorna som odlades var antagligen de samma som de som odlades i Bourgogne och runt Paris vid den här tiden, dvs;  Morillon - troligtvis en tidig form av Pinot Noir, Fromentau - förfader till Pinot Gris, Chemère/Chenère Blanche - förälder till Chenin Blanc, m.fl. druvsorter.  Idag är området såsom Poitou-Charentes mest känt som produktionscentrum för Cognac, men här görs också en hel del viner, bl.a. druvrena vita på Chardonnay resp. Sauvignon Blanc och röda på Cabernet Franc resp. Gamay.  Kändaste vinet numera är dock starkvinet Pineau de Charentes som är vin uppspritat med Cognac.  Detta starkvin går dock "bara" tillbaka till 1500-talet och sägs ha uppkommit genom att någon av misstag råkade hälla druvjuice i en tunna med Cognac.  Charentes är för övrigt namnet på den flod som rinner genom området.

St-Pourcain däremot var det populäraste franska vinet vid den här tiden och dracks istället vid det franska hovet.  St-Pourcain är idag en VDQS appellation (600-700 ha) för röda och rosé viner på framförallt Gamay, följt av Pinot Noir, och vita viner på Tressalier, Chardonnay och/eller Sauvignon Blanc.  St-Pourcain ligger centralt i Frankrike, i departementet Allier (regionen Auvergne).  Traditionellt så var vinet vitt och gjort mestadels på druvsorten Tressallier. 

Regionens storhetstid förstärktes av att västra Frankrike år 1152, i och med Eleanora av Akvitaniens giftermål med Henri d'Anjou (sedermera Henrik II, Henrik Platagenet, far till Rikard Lejonhjärta), allierade sig med England.  I 300 år dominerade sedan engelsmännen vinhandeln och mängder med vin transporterades under denna tid till England där man fick smak för "franska" viner.

Jean d'Arc är lite av en symbol för Frankrikes enande.  1429 så lyckade denna "bondtös" blott 17 år gammal övertyga Charles VII att hon hade ett kall att driva ut engelsmännen.  Hon får en arme och driver tillbaka engelsmännen men blir till sist infångad av burgunderna.  Hon lämnas över till engelsmännen, döms i en orättvis rättegång och bränns på bål bara 19 år gammal, men hon har satt igång befrielsen av Frankrike...  Jean d'Arc helgonförklarades av den katolska kyrkan 1920.

År 1453, i och med att 100-åriga kriget tagit slut (slaget om Castillon), så tog också det engelska "herraväldet" slut.  Handeln med England fortsatte dock och framförallt Bordeaux blomstrade.  Det engelska namnet för bordeauxviner, claret (clairet), har sitt ursprung i färgen på den tidens betydligt lättare och ljusare viner.

Under 1600-talet var det istället Holland som dominerade vinhandeln och även introducerade förändringar både när det gäller vinstilar och hur vinet distribuerades.  Nu blev det mer torra och halvtorra vita viner som gällde, dels för direkt konsumtion och dels som destillationsråvara för starksprit.  Det var också holländarna som introducerade förfarandet att sterilisera ekfat med "svavelljus", ett förfarande som pågår än idag.

Det var även under 1600-talet som Médoc i Bordeaux blev till genom att den "sanka" marken dränerades*.  Innan dess var det Graves som ensamt stod för dom bästa vinerna.  Det var först på 1700-talet som Bordeauxviner, såsom vi känner igen dom, började att exporteras.
* Som så mycket annat en sanning med modifikation...  Exempelvis har Médoc-egendomen Château Margaux anor ända tillbaka till 1100-talet (se Médoc, Margaux).  Egendomen hade vinstockar planterade i slutet på 1500-talet, alltså innan "dräneringen".  Romarna lär förrresten ha odlat ostron på/i området där Médoc ligger.

Om 1400-1600-talen var gyllende århundraden för Loiredalen så var 1700-talet det absolut för Bordeaux.  Under dom här århundraden så blomstrade sjöfarten och handeln.  Detta gjorde att det bildades en ny överklass som gärna investerade i slott och vingårdar.  Något som man ser när man idag åker genom framförallt Loiredalen.  Från staden Angers (Anjou) till Orléans (Östra Loire) så vittnar nämnligen storslagna slott om den tid då societeten i Paris lät bygga sina sommarresidens här.  Exempel på två slott att besöka är storslagna Chambord någon mil öster om Blois, Touraine, med sina 444 rum, och lilla vackra 1500-tals slottet Azay-le-Rideau (bilden) väster om Tours, Touraine.

Franska revolutionen satte stopp för den här överklass "spenderingen" och många av Loiredalens slott plundrades och förstördes.  Hur som helst så finns det tillräckligt många kvar för man även skall hänföras av antalet.

1800-talets stora farsoter, mjöldagg (oidium), vinlusen (Dactylosphaera Vitifoliae, fd. phylloxera Vastatrix, 1877) och "falsk mjöldagg" (mildew, 1883), drabbade vinnäringen hårt.  Inte en "enda" vinstock gick fri.
Hur som helst så slogs inte all vinnäring ut på en enda gång, vilket man kan tro om man läser mindre nogräknad litteratur.  Flera stora egendomar kunde t.o.m. både bevara gamla stockar och öka produktionen under den här tiden.

I spåren av farsoterna, låg produktion och ökad efterfrågan, följde en överproduktion av dåliga viner (och förfalskningar).  Detta ledde till att myndigheterna reagerade och 1905 skapades "Service de la Repression des Fraudes et du Contrôle de la Qualité" som såg över lagstiftningen, och lade grunden till appellationssystemet som slutligen skapades 1935, genom grundandet av "Institut National des Appellations d'Origine".  Sedan dess har en ständig kvalitetsutveckling pågått.

Klimat, jordmån.

Klimatet varierar från utpräglat kustklimat - fuktigt och milt, med besvärliga vintrar och labila vår- och höstförhållanden (bl.a. med mycket regn och risk för frost) - i Muscadet, till inlandsklimat - med kalla och långa vintrar, tillsammans med korta heta somrar - i Östra Loire.  Däremellan ligger Anjou och Touraine med en blandning.  I Muscadet odlas därför mer lättmognade druvor såsom just druvan Muscadet, medan man längre in i landet odlar mer krävande druvor såsom Cabernet Franc, Pinot Noir och Sauvignon Blanc.

Sammanfattningsvis kan sägas att odlarna (i likhet med dom i Champagne), pga. det nordliga läget, måste kämpa med vädrets makter, såsom frost, kalla vindar, och regn.  Men när allt stämmer så blir vinerna därefter (ofta lysande).

Naturligt vis så varierar även jordmånen kraftigt för ett så stort område som Loire.  Jordmånen varierar alltifrån kustens (Muscadets) sand- och granitjord, över Anjous och Touraines grusjordar, till Östra Loires kalksten, krita och lera.  Vinerna från Pouilly-Fumé och Sancerre är dessutom påverkade av jordmånens flintainslag.

Druvor.

I tabellen nedan visas de viktigaste druvsorterna uppdelat i gröna respektive blå druvsorter.  Siffrorna som gäller år 2011/12 kommer från FranceAgriMer och gäller uppodlad areal.  Jag har räknat om arealangivelserna till procent.

Gröna druvsorter: Blå druvsorter:
 Melon de Bourgogne
 Chenin Blanc
 Sauvignon Blanc
 Chardonnay
 Folle Blanche
 ...
17.8 %
14.5 %
14.5 %
3.7 %
1.8 %
 Cabernet Franc
 Gamay
 Grolleau
 Pinot Noir
 Cabernet Sauvignon
 Cot (Malbec)
 ...
25.2 %
6.9 %
3.1 %
2.7 %
1.7 %
0.9 %

Även om här odlas många druvor, så är den vita (gröna) Chenin Blanc Loires klart viktigaste.  Denna speciella gröna druva, som också kallas för Pineau de la Loire, kan här ge lysande, lätta till medelfylliga, honungsdoftande viner (torra, halvsöta, söta, eller mousserande).  Chenin Blanc är nämligen rik på naturlig syra och får lätt hög sockerhalt om den bara får tillräckligt mycket sol.  Loires fyra "grand crus" är exempelvis alla Chenin Blanc viner (två torra och två söta).

Andra gröna druvor som odlas är Sauvignon Blanc, som i Övre Loire ger friska fläder- och krusbärsdoftande viner, neutrala Melon de Bourgogne (Muscadet) ute vid kusten, Romorantin (se Cheverny AOC), Chardonnay, Gros Plant (Picpoul, Folle Blanche), Pinot Gris (Pinot Beurot, Malvoisie), m.fl.  Vissa skulle kalla Sauvignon Blanc för en "Bordeauxdruva", men för mig är druvan mer eller mindre synonymt med Loires Sancerre eller Pouilly-Fumé.

När det gäller röda viner så är det Cabernet Franc (Breton), som ger dom bästa vinerna.  Denna bordeauxdruva ger här (framförallt i Touraine och Saumur), på egen hand (i Bordeaux är den en blandningskomponent), eleganta, smakrika, bäriga och cederdoftande medelfylliga (till fylliga) viner.  Andra blå druvor är Pinot Noir (bäst i Östra Loire), Gamay, Cabernet Sauvignon, Cot Noir (Malbec), m.fl.


Områden.

Vinregionen Loire delas in i fyra stora underregioner: le Pays Nantais eller Muscadet vid Atlanten, Anjou - Saumur, Touraine samt Östra Loire dit Sancerre och Pouilly-Fumé räknas.  Dessa underregioner är i sin tur uppdelade i en mängd appellationer (se mer under respektive underregion nedan).

 

Pays Nantais - Muscadet

Appellationer/underområden:
 Muscadet AOC
 -  Muscadet des Coteaux de la Loire AOC
 -  Muscadet de Sèvre-et-Maine AOC
 -  Muscadet Côtes de Grand Lieu AOC
 -  Muscadet sur lie AOC
 Gros Plant du Pays Nantais AOC
 Fiefs Vendéens AOC
 Coteaux d'Ancenis AOC

Här längst ute vid kusten, i departementet Loire-Atlantique, ligger "Bretagnes egna vingård", det sk Nantesområdet (12 900 ha, 654 400 hl/år, 2005/09).  Här produceras rena, friska, milda och torra vita viner - muscadetviner - av druvan Melon de Bourgogne (ofta kallad just Muscadet).  Folle Blanche är en annan enklare druva som också används.  Även om muscadetvin inte räknas som världens mest upphetsande vin så är det kanske Loires mest spridda, och det just för sin neutralitet och avsaknad av smak.  Vinerna, som är bäst unga, serveras med fördel till fisk och ostron.

Druvan Melon de Bourgogne är en kusin till Chardonnay (båda härstammar från samma druvor, Pinot och Gouais Blanc) och introducerades på 1600-talet av holländska köpmän för att utgöra basen i brandewijn, holländsk brandy.  Området var fram till 1709 huvudsakligen ett rödvinsområde, men de flesta rankorna dog av det årets stränga vinter.

För att "skydda" vinets karaktär och förhindra alltför omfattande chaptalisering så har man, vilket är ovanligt för Frankrike, fastsatt en högsta alkoholhalt på 12.3 %.  Chaptalisering:  Tillsatts av socker innan jäsning för att höja alkoholhalten hos det färdiga vinet.

Vidare framställs vinerna ofta med "sur lie" tekniken (Mis en bouteille sur lie), vilket innebär att vinerna lagrats i faten på sin fällning (alltså med de döda jästcellerna).  Detta förfarande, som även detta är unikt i Frankrike, ger friskare och fruktigare viner och ev. lite kolsyrespritsighet.

Av de fyra appellationerna som finns för muscadet så är Muscadet de Sèvre-et-Maine, sydöst om staden Nantes, både störst (8 800 ha, 2005/09) och bäst.  Appellationen, som ger de mjukaste och mest väldoftande vinerna, är namngiven efter floderna Sèvre och Maine som rinner genom distriket.  Bästa byarna är St. Fiacre och Vallet.  Sedan 2011 så finns tre "premier" cru lägen; Clisson, Gorges och Le Pallet.  Muscadet de Sèvre-et-Maine är för övrigt "hela" Loiredalens kvantitativt största appellation.

Övriga Muscadetappellationer är dels den allmänna Muscadet AOC (3 600 ha) som täcker hela muscadetområdet, dels Muscadet des Coteaux de la Loire AOC (200 ha) som är den enda appellation som gynnsamma år (varma) kan konkurrera med Sèvre-et-Maine, dels Muscadet Côtes de Grand Lieu AOC (300 ha), och slutligen speciella Muscadet sur lie AOC.  De två sista kom till så sent som 1994.

Jordmånen är varierande men de bästa vinerna växer på jord (eg. lera och sand) innehållande granit, gnejs, och/eller skiffer.  Klimatet är utpräglat kustklimat - fuktigt och milt, med besvärliga vintrar och labila vår- och höstförhållanden (bl.a. med mycket regn och risk för frost).

Exempel på bra producenter är;  Pierre Luneau-Papin, Bonnet-Huteau, Donatien-Bahuaud, Guy Bossard (Domaine de l'Écu), André Michel Brégeon, Domaine de la Chambandiére, Chereau-Carré, Domaine des Dorices, Domaine de Goulaine, Domaine Guindon, Louis Metaireau, Château de la Noë, Henri Poiron, Sauvion (Château du Cleray), m.fl.

Förutom vin så är området vackert böljande och ute vid kusten finns det flera badorter för den som vill börja sin vinresa med några dagars sol och bad.  La Baule, nordväst om Nantes, är en klassikt uppbyggd fransk badort som rekommenderas för ändamålet.

Guy Bossard (Domaine de l'Écu), Le Landreau, är Muscadets områdets stora ikonproducent.  Med biodynamisk odling gör Guy Bossard lysande terroirviner från området.  Toppvinerna, Expression de Granite, Expression de Gneiss och Expression de Orthogneiss har alla namn efter jordmånstyp.  Ett "måste besök" för den vinintresserade, och vinerna är inte ens dyra!!!

Louis Metaireau, St Fiacre, är lite av en förgrundsfigur när det gäller sk sur-lie buteljering och gör enormt bra viner.  Oz Clark skriver i sitt vinlexikon "vin från hela världen" att det kan finnas Muscadet-viner som är lika bra som Metaireaus viner men mycket få som är bättre...  Notera att Metaireau ligger i St Fiacre, det finns ett flertal vinböcker och guider som gärna leder en till byn Maisdon-sur-Sèvre, men det var länge sedan Metaireau låg där.

Gros Plant du Pays Nantais AOC, Fiefs Vendéens AOC och Coteaux d'Ancenis AOC är tämligen ordinära och (kvalitetsmässigt) obetydliga appellationer som tillkommit i samband med den nya europeiska vinlagen (2011/2012).  De var tidigare alla sk VDQS.  Gros Plant du Pays Nantais är ett vitt torrt vin på druvan Folle Blanche.  Fiefs Vendéens AOC och Coteaux d'Ancenis omfattar båda såväl röda, vita som roséviner.

 

Anjou-Saumur

De viktigaste appellationerna/underområdena är:
 Anjou AOC
   -  Anjou-Coteaux de la Loire AOC
   -  Anjou-Villages AOC
   -  Rosé d'Anjou AOC
   -  Cabernet d'Anjou AOC
 -  Savennières AOC
 -  -  Savennières-La Coulée de Serrant AOC
 -  -  Savennières-La Roche-aux-Moines AOC
 -  Coteaux de L'Aubance AOC
 -  Coteaux du Layon AOC
 -  -  Quarts de Chaume AOC
 -  -  Bonnezeaux AOC
 -  Saumur AOC
 -  -  Saumur Champigny AOC
 Crémant de Loire AOC
 Vins du Thouarsais VDQS

Här i Anjou-Saumur görs många intressanta viner, även om produktionen av rosévinerna dominerar.  Man gör faktiskt alla typer av viner, lätta till medelfylliga röda viner, några av de bästa mousserande vinerna (Saumur), söta vita viner, för att inte tala om de speciella supertorra vita vinerna från Savennières.  Den uppodlade arealen, med Angers som centralort, täcker runt 12 400 ha (i departementet Maine-et-Loire och omfattar 188 kommuner), och producerar runt 657 000 hl vin varje år (2005/09), varav ungefär 25% är vitt.

Trots att alltså endast är liten del av vinerna är vita så är det ändå här som dom bästa Chenin Blanc vinerna görs, torra i Savennières och söta i Coteaux du Layon (inkl. Bonnezeaux och Quarts de Chaume).  Torra Chenin Blanc viner tenderar annars att vara alldeles för sträva och beska, men här finns undantagen (Savennières), som är väl värda att leta efter.  Anjou-Saumurs bästa rödviner, som dock inte riktigt når upp till de bästa från Touraine, kommer från Saumur-Champigny, och är gjorda på Cabernet Franc.

För den som inte bara vill besöka vinproducenter så finns här mycket att se.  Saumur är det perfekta valet för den som vill bo i en stad men ändå vill ha det mysigt.  Staden ligger vackert precis intill Loirefloden.  Väster om staden ligger Centre d'Equestre, den statliga franska ridskolan med den kända Cadre Noir.  Ett måste för den hästintresserade!  Ytterliggare några kilometer västerut ligger troglodytbyn Rocheminier, där faktiskt halva byn består av underjordiska hus.  Ett museum i form av en underjordisk bondgård är öppen för besök.

  • Anjou AOC.  Den allmänna Anjou appellationen (2 210 ha uppdelat på Anjou Blanc 750 ha, Anjou Rouge 1 350 ha, och Anjou Gamay 160 ha, 2005/09) omfattar egentligen hela Anjou-Saumur området, dvs även Saumurs vinfält.  Appellationen Thouarsais är ett undandag.  Hur som helst så gör detta att Saumur får säljas som Anjou, men inte tvärt om. 

    Bästa vinerna (allmänna appellationen) är de torra och medelfylliga röda gjorda med mestadels Cabernet Franc (ibland med iblandad Cabernet Sauvignon).  Mest kända vinerna är annars Anjous roséviner, emedan de vita vinerna, gjorda mestadels på Chenin Blanc, ofta är de sämsta. 

    Ytterliggare underappellationer (förutom dom redan nämnda Blanc, Rouge och Gamay) är Anjou Coteaux de la Loire, Anjou-Villages, Rosé d'Anjou, Cabernet d'Anjou, Anjou Mousseux och Anjou Pétillant.

    Anjou Coteaux de la Loire AOC är en vit underappellation som gör torra till halvsöta viner på Chenin Blanc.  Produktionen är dalande, då allt fler producenter går över till Cabernet Franc och saluför vinerna under allmänna Anjou AOC istället.  Bästa producenten är Domaine Musset-Rouillier (Gilles Musset).

    Anjou-Villages AOC (262 ha) som omfattar 43 kommuner är en rödvinsappellation som producerar viner på druvorna Cabernet Franc och Cabernet Sauvignon.  Vinerna som kan vara riktigt bra visar vad bordeauxdruvorna kan åstadkomma i bär och frukt om man bara tillåter det.  Tio av kommunerna har rätt till egen appellation inom Anjou-Villages och det är Anjou-Villages Brissac (85 ha) som gör röda lagringsdugliga viner.  Samma geografiska yta som Coteaux de l’Aubance.

    Rosé d'Anjou AOC (2 300 ha) är en underappellation inriktad på enkla och halvtorra till halvsöta roséviner gjorda på gjorda på röda Grolleau druvan.  Ytterliga 5 druvor är tillåtna, Cabernet Franc, Cabernet Sauvignon, Côt (Malbec), Pineau d'Aunis och Gamay.

    Cabernet d'Anjou AOC (5 300 ha) är en annan - något bättre - underappellation inriktad på roséviner gjorda på Cabernet Franc och Cabernet Sauvignon.  Vinerna är lätta i Beaujolais stil och görs halvtorra till halvsöta.  De bästa är fruktiga med smak av hallon.

    Exempel på bra producenter är;  Domaine de Bablut, Domaine des Baumard, Château du Breuil, Château d'Épiré, Château de Fesles, Château de la Genaiserie, Domaine Ogereau, Château Pierre-Bise, Domaine Richou, Domaine des Rochelles (Lebreton), Château des Rochettes, Domaine du Sauveroy, Domaine de Terrebrune, m.fl.

    Château Pierre-Bise (i lilla byn Pierre-Bise) är en "måste besöka" producent!  En av Anjou-Saumurs bästa producenter och ändå är priserna humana.  Claude Papin heter ägaren och vinmakaren som tillsammans med sin familj gör underbara viner, alltifrån torra Anjou och Savennières till söta botrytiserade Coteaux du Layon viner.

  • Savennières AOC.  Savennières (150 ha, 2005/09) är känd för sina stålblanka, syrliga och diamanttorra viner.  Dessa högkvalitativa torra Chenin Blanc viner, med stor lagringspotential, har en honungs- och blomdoft som förvånar för ett så torrt vin.  En annan karakteristisk doft som brukar nämnas i sammanhanget är doften av "våt ylle".  Lång och ljuvlig eftersmak gör att dom, förutom som matvin, passar att servera som aperitif.  Även halvtorra och halvsöta viner görs på sina håll.  Savennières är helt enkelt världens bästa torra Chenin Blanc viner.  Vin med lagringspotential.

    Låga skördeuttag och utmärkta sydlägen på vulkanisk jordmån, skiffer och sandsten, ger det djup och koncentration som är typiskt för de bästa vinerna.  Två lägen är speciellt bra ("Grand Crus") och är sedan 2011 egna appellationer;  Savennières-La Coulée de Serrant (enstaka vingård på 7 ha) och Savennières-La Roche-aux-Moines (33 ha).  Enda motsvarigheten till Savennières är Touraines Jasnières

    Exempel på bra producenter är;  Domaine des Baumard (Clos du Papillon), Château de Chamboureau (Roche-aux-Moines), Domaine de Closel, Château d'Épiré, Château de la Coulée de Serrant (Nicolas Joly), La Roche-aux-Moines (Clos de la Bergerie), Chateau Pierre-Bise, Clos Rougeard, m.fl.  Av dessa så är kanske Baumard's Clos du Papillon och Nicolas Joly's Clos de la Coulée de Serrant de allra bästa.

    Nicolas Joly är, som ensam ägare till Clos de la Coulée de Serrant (7 ha), utan tvekan en av Loires främsta producenter.  Vidare så äger man delar av appellationen La Roche-aux-Moines och själva slottet Château de la Roche-aux-Moines.  Visserligen ägnar han sig åt "hokus-pokus konster" - sk biodynamisk odling - men vinerna blir i alla fall strålande.  Enbart viner på Chenin Blanc tillverkas och då torra sådana.  Tre viner görs; "enkel" Savennieres, Clos de Bergerie och exklusiva Coulée de Serrant.  Vinerna är dyra men bland världens bästa i sitt slag.  Dessutom är egendomen trevlig att besöka.

    Biodynamisk odling är inte detsamma som biologisk eller för den delen ekologisk odling, även om vissa inslag är desamma.  Biodynamiska tanken, som går tillbaka till antroposofen Rudolf Steiners åskådning, innebär att man avstår från fabrikstillverkat gödselmedel och kemiska bekämpningsmedel, och istället sätter tilltro till "kosmiska inflytanden".  Inom biodynamisk odling utgår man nämligen från att allt utgör en helhet, inte bara solen, utan även planeterna och månen påverkar det som sker på jorden.  Man kan säga att biodynamisk odling är för odlarna, vad astrologi är för dom som nu tror på det.  Hur som helst så finns det en ekologisk grundtanke som är bra.

  • Coteaux de L'Aubance AOC (220 ha, 2005/09) är en liten sekunda sötvinsappelation (jmf med Coteaux du Layon nedan).  Hur som helst så tillverkas här halvtorra till halvsöta viner på druvor (Chenin Blanc) odlade längs floden Aubance.
  •  

  • Coteaux du Layon AOC (1 650 ha, 2005/09) som överlappar både lilla appellationen Anjou Coteaux de la Loire i nordväst och Saumur i sydöst, är tillsammans med sina två underappellationer ("grand cru" lägen), Quarts-de-Chaume och Bonnezeaux (nedan), mest berömd för sina söta vita viner.  De här sötvinsproducerande appellationerna ligger alla (åtminstone de bästa vingårdarna), på skiffer, kisel och lera innehållande sluttningar, på biflodens Layons högra strand.  Innan 1950 så salufördes vinerna som Anjou Blanc.

    Vinerna runt kommunen Chaume får saluföras som Coteux du Layon-Chaume (65 ha), och vinerna från de sex kommunerna Rochefort sur Loire, St Aubin de Luigne, St Lambert du Lattay, Beaulieu sur Layon, Faye d'Anjou och Rablay sur Layon får saluföras som Coteaux du Layon-Villages (alltså med bynamnet utsatt).  Skördeuttagen som gäller är 37 hl/ha för Coteaux du Layon, 30 hl/ha för Coteaux du Layon-Village och sparsamma 25 hl/ha för Coteaux du Layon-Chaume.

    Vinerna, gjorda på Chenin Blanc (ibland angripna av ädelröta, botrytis cinerea) är mjuka, halvsöta (Moelleux) till söta (Liquoreux), medelfylliga till fylliga viner med mycket frukt, hög syra och god lagringskapacitet (5-15 år).  De bästa tillhör Frankrikes bästa och är oerhört långlivade (30-40 år).  Dofter / smaker som förekommer är;  honung, äpple, tropiska frukter (persika, aprikos), "våt ylle", mineraltoner, blommor, mm.

    Exempel på bra producenter är;  Pierre Aguilas, Domaine des Baumard, Château du Breuil, Philippe Delesvaux, Domaine des Forges, Domaine Godineau, Château de Fesles, Domaine Ogereau, Château Papin, Château Pierre-Bise, Château de Plaisance, Château des Rochettes (J.L. Douet), Moulin Touchais, m.fl.

    Moulin Touchais (Coteaux du Layon) är för övrigt Loires största egendom.  Deras bästa vin, som görs på övermogna ädelrötade Chenin blanc druvor, uppvisar en stor gräddig sötma tillsammans med en markant syra.  Vinet, som verkar kunna lagras i evighet, smakar/doftar friskt av persika, aprikos och äpple.

  • Quarts-de-Chaume AOC (40 ha, 2005/09) och Bonnezeaux AOC (90 ha) ligger båda inom Coteaux de Layon och är egna appellationer ("grand crus").  Här produceras några av Frankrikes finaste söta viner.  Även här är det Chenin Blanc (ofta ädelrötangipen) som slår ut i sin prakt och producerar stora starka, och doftrika, söta viner.

    Dofter / smaker som förekommer är som för Coteaux du Layon, dvs.;  honung, äpple, tropiska frukter (persika, aprikos), "våt ylle", mineraltoner, mm.  Vinerna är välbalanserade och kan konsumeras såväl unga som riktigt gamla (kan lagras i upp till 100 år).

    Till skillnad från Sauternes (Bordeaux's stora söta viner) så tappas de söta Loirevinerna unga och får mogna på flaska, istället för den mognad på fat som gäller för Sauternes.  Vidare så har Quarts de Chaume Frankrikes lägsta tillåtna skördeutag, maximalt 22 hl/hektar, att jämföras med Sauternes 25 hl, vilket borgar för ett koncentrerade och smakrika viner.  För Bonnezeaux gäller också 25 hl/ha.

    * Bordeauxegendomen Ch. d'Yquem (världens kanske främsta söta vin) tar frivilligt ut minimala 8 hl/hektar, vilket motsvarar ungefär ett glas per planta.  Men så är ju också vinet extremt dyrt!

    Exempel på bra producenter i Quarts-de-Chaume är; Domaine des Baumard, Château Bellerive, Domaine de Laffourcade, Domaine de Maurières, Château Pierre-Bise, Château du Surronde, m.fl.

    Exempel på bra producenter i Bonnezeaux;  Mark Angeli, Domaine de la Croix des Loges, Chateau de Fesles, Domaine Godineau, Château Bellerive, Domaine des Petits Quarts, Domaine de la Sansonnière, Domaine de Terrebrune, m fl. 

    Domaine des Baumard är en producent som i likhet med många andra Loire producenter gör en imponerande serie viner från ett flertal appellationer, röda, vita, söta som torra viner.  Kändast är man dock för sina söta Coteaux du Layon och Quarts de Chaumes viner.

    Chateau de Fesles är juvelen i Bernard Germain's vinproducerande företag.  Man ståtar med 16 vingårdar i Loire och Bordeaux med totalt 300 ha.  Själva Chateau de Fesles gör både torra och söta vita viner på Chenin Blanc, och röda viner på Cabernet Franc.  Bäst, och det man är känd för, är dock de ädelsöta vinerna från Bonnezeaux.  De torra vita vinerna saluförs som Anjou Blanc medan de röda som Anjou Rouge eller Anjou Villages.

  • Saumur AOC (2 640 ha uppdelat på Saumur Blanc 390 ha, Saumur Brut 1 500 ha, och Saumur Rouge 750 ha, 2005/09).  I Saumur, som ligger inom Anjou appellationen, görs framförallt torra vita, stilla och mousserande viner.  När det gäller röda viner på Cabernet Franc så kommer dom finaste från underappellationen Saumur-Champigny (se mer nedan).  De vita (mestadels) torra vinerna görs oftast på enbart Chenin Blanc men upp till 20% Chardonnay får ingå i "blandningen".  Dessa är ofta enklare men allt fler producenter gör allt bättre viner.

    De mousserande vinerna görs med Méthode traditionelle (champagnemetoden) på Chenin Blanc, uppmjukade med Chardonnay eller med röda Cabernet Franc.  Även Sauvignon Blanc, Cabernet Sauvignon, Côt, Gamay, Pinot Noir, Pineau d'Aunis och Grolleau får användas. 

    Saumur är faktiskt en av Frankrikes största produktionscentra för mousserande vin (2:a efter Champagne).  Här produceras runt 95 000 hl mousserande vin per år, att jämföra med Crémant de Loire som producerar runt 101 000 hl, men där druvorna kan komma från hela Loire.  Det är de svala mognadsförhållandena tillsammans med kritrik jordmån, som gör att man får fram ett syrarikt basvin som lämpar sig väl för mousserande vin.

  • Saumur-Champigny AOC (1 500 ha, 2005/09) består av vinfält söder om staden Saumur (inom själva appellationen Saumur AOC).  I denna rödvins-appellation, namngivet efter byn Champigny, produceras Anjou-Saumurs bästa rödviner.  Huvudsakligen sker detta med Cabernet Franc, men även druvorna Gamay och Cabernet Sauvignon förekommer.  De bästa vinerna är koncentrerade med mycket örter, bär och frukt.  Appellationen omfattar en platå med högt kalkstensinnehåll vilket är hemligheten bakom vinerna.  Kalkstensinnehållet gör det också praktiskt omöjligt att odla Chenin Blanc då druvan är känslig för sjukdomen Chlorosis.

    Chlorosis är en ämnesomsättningssjukdom där delar av lövverket blir gulfärgade pga brist på klorofyll.  Ofta (vilket även är fallet här) är det bristen på järn i jordmåner med högt kalskstensinnehåll som är problemet, vilket leder just till Chlororis. 

    Exempel på bra producenter är; 
    Saumur/Saumur-Champigny;  Château de Chaintre, Domaine Filliatreau, Château de Hureau, René-Noël Legrand, Domaine des Roches Neuves, Clos Rougeard, Château de Villeneuve, Yvonne, m fl.
    Saumur Mousseux;  Bouvet-Ladubay, Gratien & Meyer, Grenelle, Langlois Chateau, la Paleine, la Perruche, Kooperativet i St-Cyr-en-Bourg, m fl.

    Château de Villeneuve ???

  • Crémant de Loire AOC (1 500 ha, 2005/09), Anjou Mousseux AOC och Saumur Mousseux AOC är alla torra vita, eller rosé, mousserande viner gjorda med méthode traditionelle (champagnemetoden).  Då Mousseux har dåligt ryckte så saluförs exempelvis de mousserande Saumur Mousseux vinerna som Saumur AOC rätt och slätt.

    Crémant de Loire är inte bundet till en geografisk appellation som dom andra (Anjou, Saumur) utan druvorna kan komma från hela Loire, även om dom i praktiken kommer från Anjou-Saumur och Touraine.  För Crémant de Loire så måste druvorna vara skördade för hand, skördeuttagen lägre och så måste vinerna vara lagrade minst 12 månader på jästfällning ("sur lie" lagring).  Se champagnemetoden för mer detaljer.  I praktiken så ställer dock dom andra geografiska appellationerna lika höga krav.

  • Vins du Thouarsais VDQS.  Unik liten appellation med en odlare, Michel Gigon, som producerar lättare, till medelfylliga, viner med körsbärskaraktär.  Druvor som används är Cabernet Franc, Cabernet Sauvignon och Gamay.  Ett lätt, men bouquetrikt, vitt vin görs på Chenin Blanc, med inblandning av upp till 20% Chardonnay.

 

Touraine

De viktigaste appellationerna/underområdena är:
 Touraine AOC
 -  Touraine Azay-le-Rideau AOC
 -  Bourgueil AOC
 -  -  St.-Nicolas-de Bourgueil AOC
 -  Chinon AOC
 -  Coteaux du Loir AOC
 -  -  Jasnières AOC
 -  Vouvray AOC
 -  Montlouis AOC
 -  Cheverny AOC
 Valençay VDQS

I grönskande Touraine (ibland kallat Frankrikes trädgård) dominerar Sauvignon Blanc, följt av Chenin Blanc, Gamay, Cabernet Franc och Malbec (Côt).  Även om många bra viner tillverkas så borgar inte toppnamn som Bourgueil, Chinon och Vouvray för toppvin, då det även säljs dåliga viner under deras namn.  Vingårdsarealen, med staden Tours som centralort, täcker runt 15 000 ha, och ligger delvis i två departement, Indre-et-Loire och Loire-et-Cher.  Årligen produceras runt 750 000 hl.  (osäkra siffror, data saknas för flera appellationer)

Det är framförallt här i Toraine som många av Loires sagoslott finns, kompletta med torn och vallgravar.  Slotten byggdes framförallt av 1600 och 1700-tals aristokrater attraherade av det vackra landskapet och det rika jordbruket.  Det är även här som klimatet skiftar mellan det mildare kustklimatet i väster och östra Loires inlandsklimat, med varma somrar och kalla vintrar.  De bästa lägena (vingårdarna) verkar faktiskt ha fått de bästa från "bägge världar".

Alla typer av vin tillverkas, röda, vita och mousserande.  De röda vinerna baserade på Cabernet Franc från Bourgueil, Chinon och St-Nicolas-de Bourgueil är Loires bästa röda viner, medan de vita oftast inte når upp till samma kvalitet som de från grannen, Anjou-Saumur.  Generellt gäller (liksom för Anjou) att de vita vinerna är bättre ju sötare de är.  De bästa vita vinerna, stilla och mousserande, är de gjorda på Chenin Blanc från Vouvray och Montlouis.

  • Touraine AOC.  Den allmänna appellationen Touraine (4 400 ha, 2005/09) producerar alla typer av viner från hela distriktet.  Bäst är de vita på Sauvignon Blanc (ibland med inblandning av Chenin Blanc och Arbois) som när dom är bra är väl konkurrenskraftiga med en genomsnittlig Sancerre, och de röda på Cabernet Franc.  Vanligast är dock att de röda vinerna görs på huvudsakligen Gamay i beaujolais stil.  Även en "primeur" variant görs.

    Vita viner får annars göras på druvorna Sauvignon Blanc, Chenin Blanc, Arbois och Chardonnay, i vilka kombinationer som helst, så länge som andelen Chardonnay inte överstiger 20 %.  Röda viner kan göras på vilken kombination som helst av druvorna Gamay, Cabernet Franc, Cabernet Sauvignon, Côt (Malbec), Pinot Noir, Meunier, Pinot Gris, Pineau d'Aunis och Grolleau.  De mest odlade druvorna är Sauvignon Blanc och Gamay.

    Liksom för den allmänna appellationen Anjou AOC så har även Touraine AOC en mängd underappellationer (några nämnda i mer detalj nedan).  Dessa är Touraine Azay-le-Rideau AOC, Touraine-Mesland AOC, Touraine-Amboise AOC, Touraine Mousseux AOC och Touraine Pétillant AOC.  Vissa av dom är helt klart värda att leta efter, exempelvis de vita från Azay-le-Rideau och de röda från Touraine-Mesland.

    Exempel på bra producenter är;  Domaine Bellevue, Château Chenonceau, Henry Marionnet, Domaine Octavie, Oisly et Thésée, m.fl.

  •  

    Touraine Azay-le-Rideau (60 ha) är eg. åtta kommuner som ligger längs på båda sidor om bifloden Indre.  Här görs uppfriskande, torra till halvtorra, vita viner på Chenin Blanc och tilltalande rosé på Grolleau (minst 60 %), Malbec och Gamay.  Exempel på bra producenter är;  Robert Denis och Gallais Père et Fils.

    Touraine-Mesland (90 ha) är fem kommuner som producerar torra, röda, vita och roséviner.  De röda vinerna är ofta i kvalitet med kändisarna Bourgueil och Chinon (nedan).  De röda vinerna får göras på druvorna Gamay, Cabernet Franc och Côt (Malbec).  De vita på Chenin Blanc, tillsammans med Chardonnay och Sauvignon Blanc.

  • Bourgueil AOC (1 400 ha, 2005/09) och Chinon AOC (2 400 ha), längst västerut i Touraine, gränsar till varandra.  Endast Loire (floden) skiljer dom åt.  Förutom detta så har dom det gemensamt att dom gör Loires bästa rödviner, ev. med undantag av Saumur-Champigny.  Även jordmånen är liknande med kalkhaltig lera (tuff) och grusjord beroende på var (sluttning, platå, dal, etc) vinerna odlats.  Bästa vinerna är dom där druvorna vuxit på just kalkhaltiga sydsluttningar.

    Vinerna då?  De röda (som kan vara fantastiska) är gjorda på Cabernet Franc (Breton), med upp till 10 % Cabernet Sauvignon, och är lätta till fylliga och har doft/smak av gräs, paprika, ceder, bär (svartavinbär, hallon, smultron) och svarta vinbärs blad.  Förutom rödviner så producerar båda appellationerna roséviner på samma druvor.  Chinon tillverkar även lite torrt vitt vin gjort på Chenin Blanc.  De lättare mer hallonlika vinerna bör drickas relativt unga (2-6 år), medan dom fylligare (och strävare) vinerna kräver längre tid (7-15 år).

    St.-Nicolas-de-Bourgueil AOC (1 080 ha, 2005/09) är en kommun med egen appellation i Bourgueils nordvästra hörn.  Här görs lite lättare "Bourgueil"-viner men av likvärdig (eller till och med högre) kvalitet.  Liksom för Bourgueil så görs här även roséviner.  Har rätt att kalla sina viner Bourgueil.

    Exempel på bra producenter i Bourgueil är;  Yannick Amirault, Thierry Boucard, Domaine de la Butte, Domaine de la Chevalerie, Max Cognard, Domaine du Coudray-la-Lande, Domaine Delaunay, Pierre-Jacques Druet, Lamé-Delille-Boucard, Domaine de Raguenières, m.fl.

    I Chinon är;  Philippe Alliet, Barnard Baudry, Couly-Dutheil (Clos de l'Echo), Chateau de la Grille, Charles Joguet, J-M Raffault, Olga Raffault, m.fl. 

    Couly-Dutheil är en av Loires bästa rödvinsproducenter och gör ett flertal olika viner, däribland; La Baronnie Madeleine, Le Clos de l'Olive och Domaine René Couly.  Clos de l'Echo heter toppvinet som är ett av Loires bästa Cabernet Franc viner.

  • Jasnières AOC (65 ha, 2005/09) är appellationens Coteaux de Loir's bästa område och har därför fått en egen appellation.  Vinerna som är torra vita är gjorda på Chenin Blanc i samma stil som Savennières.  Bra år kan dom till och med mäta sig med denna Anjous kändis.

    Exempel på bra producenter är;  Domaine de la Charrière, Joël Gigou, Le Jable d'Or, J B Pinon, m.fl.

  • Vouvray AOC (2 000 ha, 2005/09) är den mest berömda ursprungsbeteckningen för vitt vin i Touraine.  Här produceras några av Touraines bästa viner med Chenin Blanc druvor, ibland med inblandning av Arbois.  Jordmånsmässigt så dominerar kalkhaltig lera och kalksten.

    Vinerna varierar från torra till söta, mycket beroende på årgången.  Riktigt bra år så görs även viner av övermogna botrytisangripna druvor (botrytis cinerea).  Halvsöta till söta viner saluförs ofta som Moelleux, medan de sötaste saluförs som Liquoreux.  Även mousserande viner görs (nästan hälften av produktionen) och saluförs som Vouvray Mousseux.  De här unika mousserande vinerna, gjorda på Chenin Blanc, görs med méthode traditionelle (champagnemetoden), alltså genom en andra jäsning på flaska.  Kvalitetsskillnaderna är dock stora (gäller alla typer).  Lika bra som en god Vouvray kan vara - söt, och honungsaktig - lika hemsk - med svavelton - är en dålig.

    Det är ett stort risktagande att göra toppviner här, odlarna förlitar sig helt på vädret och väntar med skörden ofta ända till in i november innan det är dags att skörda.  Stilen på vinet bestäms helt av väderförhållandena, sämre år görs bara torra och möjligtvis mousserande viner, medan de bästa vinerna görs under de bättre år då ädelröta utvecklats.  Stora viner, torra till söta, kräver lång lagring, vissa i tiotal år innan den höga syran dämpats.

    Exempel på bra producenter i Vouvray är;  Domaine des Aubusières, Marc Brédif, Champalou, Phillipe Foreau (Clos Naudin), Château Gaudrelle, Domaine Huet (Le Mont), Francis Mabille, Prince Poniatowski (Clos Baudouin), m.fl. 

  • Montlouis AOC (370 ha, 2005/09), som ligger i direkt anslutning till Vouvray (söder om), producerar minst lika bra (men underskattade) viner.  Ingick tidigare (innan 1938) i Vouvray appellaionen. 

    Precis som för Vouvray så saluförs dom söta, ibland "ädelrötade", vinerna som Moulleux.  Montlouis Péttilant AOC är spritsiga viner som kan vara torra till söta.  Dessa sällsynta viner är ofta av god kvalitet.  Liksom i Vouvray så gör man också stora mängder av mousserande vin, Montlouis Mousseux.

    Exempel på bra producenter i Montlouis är;  Yves Chidaine, Olivier Delétang, Berger Frères (Domaine des Liards), Dominique Moyer, m.fl.

  • Cheverny AOC blev upptagen som AOC så sent som 1993.  Man gör lätta och friska viner, oavsett om det är rött, vitt eller rosé.  De röda är gjorda på Gamay med inblandning av Pinot Noir vilket ger beaujolaisliknande viner, Cabernet Franc, Pinot Noir, eller Malbec.  De vita vinerna är gjorda på Sauvignon Blanc med inblandning av Chardonnay, Chenin Blanc, eller Arbois.

    Cour-Cheverny AOC är en egen appellation med Chevernys bästa lägen.  Här är det endast lätta vita viner på den intressanta och ovanliga Romorantin-druvan som gäller.  Romorantinviner brukar beskrivas som lätta och blommiga.  Druvan odlas enbart i Loire.

    Exempel på bra producenter är;  Gilbert Brazeau, Francois Cazin, Domaine de la Desoucherie, m.fl.

 

Övre (östra) Loire, Sancerre och Pouilly-Fumé

De viktigaste appellationerna/underområdena är:
  Pouilly Fumé AOC
  Sancerre AOC
  Menetou-Salon AOC
  Quincy AOC
  Reuilly AOC

  Coteaux du Giennois VDQS
  Vins de l'Orléanais VDQS

För 40-50 år sedan var området i stort sett okänt, då gjorde man ett tråkigt vin i stora mängder, förutom en liten kvantitet av det syrligaste, friskaste och mest häpnadsveckande torra vita vinerna i Frankrike.  Sedan upptäcktes de här fåtaliga toppvinerna, gjorda av Sauvignon Blanc, och blev till Sancerres lycka.  Vinerna blev på 60-talet en poplär innedrink som tog Paris med storm.  Förutom vita viner av Sauvigon Blanc, så produceras här (i Sancerre) också roséviner och röda lätta viner, båda baserade på Pinot Noir.

Vinerna från övre Loire är torra, lätta till medelfylliga, friska, fylliga, och aromatiska.  De har en doft och smak av nyklippt gräs, krusbär, fläder, våt ylle, vinbärsblad (ja ibland kan även svarta vinbär ingå) och ofta en ton av mineral.  Vinerna härifrån varierar i kvalitet, är dyra, och bör drickas unga.  Visst görs det Sauvignon Blanc viner på annat håll också, men ingen annan stans kan druvan prestera som här. 

Övre Loire består av, förutom Pouilly-Fumé och Sancerre, Menetou-Salon Quincy och Reuilly.  Sancerre räknas till det bästa området, tätt följt av Pouilly-Fumé, men producent och läge är det som bestämmer i slutändan.

Generellt så kan man säga att emedan Pouilly Fumén är den mer eleganta, och Sancerren den mer koncentrerade, så är Menetou-Salon, Quincy och Reuilly lättare och friskare.

Pouilly-Fumé (1 237 ha, 2009) är betydlig mindre än Sancerre, och har liknande jordmån, men med mindre mängd kalksten.  Fumé i namnet står för den krutröksliknande flintdoften som Sauvignon Blanc kan prestera när den odlats på rätt flintainnehållande jordmån.

Pouilly-Fumé skall inte förväxlas med vare sig Puilly-Fuissé eller Puilly-sur-Loire.  Medan Puilly-Fuissé är ett Chardonnay vin från Mâcon (Bourgogne), så är Puilly-sur-Loire en egen appellation (med samma geografiska område som Puilly-Fumé) för ordinära viner gjorda på Chasselas-druvan. 

Sancerre (2 830 ha, 2009) är uppdelat i 14 kommuner som alla har lite olika jordmån, vilket ger variationer hos det färdiga vinet.  Jordmånen består av kalkhaltig lera, kalksten och silex, vilket är en kisel och flinta innehållande jord. 

Som redan nämnts så görs här alltså både vita, rosé och röda viner.  De vita vinerna görs på enbart Sauvignon Blanc och de röda (även rosé) på Pinot Noir.  Sancerre är den mer koncentrerade, mer medelfylliga, av Övre Loires Sauvignon Blanc viner.  En specialitet är de sent skördade (vendage tardive) vinerna som görs emellanåt.  När det gäller röda viner så görs här "små" mängder mjuka och lätta Pinot Noir viner. (22 % av vingårdsarealen upptas av Pinot Noir).

Både Menetou-Salon (473 ha) och Reuilly (201 ha) producerar, förutom vita Sauvignon Blanc viner, även röda och rosé viner på Pinot Noir.  Quincy (249 ha) producerar däremot enbart - liksom Pouilly-Fumé - vita Sauvignon Blanc viner.  Quincy är för övrigt en av Frankrikes äldsta appellationer, den andra efter Châteauneuf-du-Pape, Rhône.

De bästa vingårdarna anses vara;  Grand Chemarin, Chêne Marchand, och Clos de la Poussie.  Även om vingårdsnamn inte får förekomma på etiketterna så går det ibland ändå att utläsa härkomsten om man vet vad man skall leta efter.  Exempel på detta är Jean-Max Rogers "Sancerre Cuvée GC", där GC står för just vingården Grand Chemarin.

Exempel på bra producenter i Pouilly-Fumé;  Henri Bourgeois, Domaine Jean-Claude Chatelain, Didier Dagueneau, Pascal Jolivet, Château de Ladoucette (Château de Nozet), Domaine Masson-Blondelet, Guy Saget, Chãteau de Tracy, m.fl.

Exempel på bra producenter i Sancerre;  Bailly-Reverdy et Fils, Joseph Balland-Chapuis, Henri Bourgeois, Paul Cotat, Lucien Crochet, Vincent Delaporte, André Dezat, Gitton Père et Fils, Pascal Jolivet, Château de Ladoucette (Comte Lafone, La Poussie), Alphonse Mellot, Paul Millerioux, Pierre Prieur et Fils, Vincent Pinard, Jean Reverdy et Fils, Jean-Max Roger, Château de Sancerre, Domaine Vacheron, m.fl.

Menetou-Salon;  Domaine de Chatenoy, Georges Chavet, Fournier, Domaine Jean-Paul Gilbert, Domaine Henry Pellé, J.M. Roger, Jean Tellier, La Tour Saint-Martin, m.fl.

Quincy;  Domaine Mardon, Domaine Meunier, Jacques Rouzé, m.fl.

Reuilly;  Francois Charpentier, Claude Lafond, Jacques Renadaut, Jean-Michel Sorbe, m.fl.

 

[  Tillbaka till kartan över Frankrike (klassiska områden).  ]
 
 

 
  2013-05-23
© Lars Jonsson