Médoc, området väster om Gironde och norr om staden Bordeaux, är indelat i två underdistrikt, de allmänna appellationerna, Médoc (tidigare Bas-Médoc) i norr och Haut-Médoc i söder.
Médoc (Bas-Médoc) omfattar viner odlade norr om byn St.-Estčphe på huvudsakligen lerjord. Inga klassificerade (1855) viner kommer härifrån även om det också här görs många utmärkta viner. Haut-Médoc, däremot, är centrum för kvalitetsproduktionen och innefattar dels de berömda kommunerna (egna appellationer) Saint-Estčphe, Pauillac, St-Julien, och Margaux, och dels kommunerna Listrac och Moulis. Det är också här i Haut-Médoc man återfinner de klassificerade (1855) vinerna/egendomarna.
Förutom 1855-års klassificering så är det i Médoc där Alliance des Crus Bourgeois regelbundet certifierar viner som Cru Bourgeois i tre nivåer från; Cru Bourgeois Exceptionnels (de bästa vinerna), Cru Bourgeois Supérieurs och Crus Bourgeios. En certifering som bygger på frivilliga kvalitetstester och som är ett bra hjälpmedel om man inte vet vad man ska köpa.
I Médoc, med underappellationer, produceras nästan uteslutande rött vin, dominerat av druvan Cabernet Sauvignon, som ger kraftfulla, sträva, fruktiga, och lagringståliga viner, uppblandat med den mjukare Merlot. Övriga druvor som används (och är tillåtna) inom området är Cabernet Franc, Malbec, och Petit Verdot. De vita viner som ändå görs, exempelvis Château Margaux's utmärkta Pavillon Blanc du Château Margaux eller Lynch-Bages Blanc de Lynch-Bages, saluförs under den allmänna appellationen Bordeaux AOP. Médoc appellationerna (även kommunerna) innefattar nämligen bara röda viner.
Skördeuttagen skiljer mellan appellationerna så att högsta tillåtna uttagen är 50 hl/ha för Médoc (innan 1994 var gränsen 45 hl/ha), 43 hl/ha för Haut-Médoc, medan gränsen för de berömda fyra kommunerna - St-Estčphe, Pauillac, St-Julien, Margaux - och Moulis är så låg som 40 hl/ha. För Listrac så är skördeutaget 45 hl/ha.
Médoc--St.-Estčphe
[ St.-Estčphe AOP, 1 213 ha, 2020 ]
St.-Estčphe AOP är det minst glamorösa av de stora appellationerna och gör heller inget Premier Cru (1er Cru Classé) vin. Mer varierad jordmån med större inslag av lera (eg grus på lera), tillsammans med ett något svalare klimat, försenar druvornas mognad och ger en något högre syra. Detta i sin tur medför att andelen odlad Merlot ofta är högre och att skillnaden i kvalitet, och vintyper, är större än vad det är i de andra tre klassificerade kommunerna.
Stjärnorna här är de två 2:a slotten (2čme Cru Classé); Château Cos d'Estournel, följt av Château Montrose. För övrigt så finns här bara ytterliggare tre klassificerade egendomar (alltså totalt 5 st. Cru Classés). Dessa tre är; Château Calon-Ségur (3čme Cru Classé), Château Lafon-Rochet (4čme Cru Classé) och Château Cos Labory (5čme Cru Classé).
De fåtaliga klassificerade egendomarna gör att det här är finns många (Label) Crus Bourgeois (~50% av produktionen), varav flera gör högklassiga viner. Kanske finns här de "bästa köpen"?
Château Cos d'Estournel (Grand Cru, Deuxičme Cru, 2čme Cru Classé) är, utan tvekan, områdets kändaste egendom och räknas också som den förnämsta producenten bland Médocs alla "2:or". Cos d'Estornel har fått sitt namn efter grundaren Louis Gaspard d'Estournel som ärvde vingården 1811. Idag (sedan år 2000) ägs slottet av Société des Domaines Reybier. Vingården på 70 hektar är uppodlad främst med Cabernet Sauvignon och och Merlot, men även lite Cabernet Franc och Petit Verdot. Druvförhållandena i själva vinerna varierar från år till år med årgångarna, och endast vin från minst 20
åriga stockar går in i 1:a vinet, Château Cos d'Estournel. Årgång 2021 består exempelvis till 64% av Cabernet Sauvignon, 30% Merlot, 4% Cabernet Franc och 2% Petit Verdot. 2:a vinet heter "Les Pagodes de Cos". Château Cos d'Estournel ligger intill Château Lafite-Rothschild (Pauillac), längst söderut i St.-Estčphe. Endast en bäck skiljer egendomarna åt.
Château Montrose (Grand Cru, Deuxičme Cru, 2čme Cru Classé) på 95 hektar är den ständiga 2:an i St-Estephe och ägdes av familjen Charmolüe mellan 1897 till 2006, då den såldes till nuvarande ägarna Martin och Oliver Bouygues. Vingården är planterad med 60% Cabernet Sauvignon, 32% Merlot, 6% Cabernet Franc och 2% Petit Verdot. 2:a vinet heter "La Dame de Montrose" och man gör även ett tredje vin "Tertio de Montrose" från yngre vinstockar.
Château Calon Ségur (Grand Cru, Troisičme Cru, 3čme Cru Classé) var privatägd och drivdes av Madame Capbern-Gasqueton fram till 2012, då egendomen såldes till försäkringbolaget Suravenir (med Jean-Franįois Moueix med på ett hörn). En "väg" som tyvärr många egendomar går genom arvskiften ihop med hög arvskatt. Namnet Calon-Ségur går faktiskt tillbaka ända till romartiden då kommunen St-Estčphe var känt som "de Calones". På 1700-talet så ägdes slottet av Marcuis de Ségur som även ägde Ch. Lafite och Latour. Hjärtat på etiketten sägs komma av att Nicolas de Ségur lär ha sagt "I make wine at Lafite and Latour, but my heart is at Calon". Hur som helst så är detta ett av Bordeaux's bästa viner. 2:a vinet heter "Marquis de Calon Ségur" och 3:dje vinet "Le C de Calon Ségur".
Bästa köpen (mest prisvärda) är annars områdets otaliga högklassiga "oklassade" egenomar. De bästa är; Château Haut-Marbuzet, Château Phélan-Ségur, Château Meyney och Château de Pez. Andra prisvärda egendomar är; Ch. Andron-Blanquet, Ch. Beau-Site, Ch. le Boscq, Ch. Capbern Casqueton, Ch. Chambert-Marbuzet, Ch. Le Crock, Ch. Lavillotte, Ch. de Marbuzet, Ch. les Ormes des Pez, Ch. Tronquoy-Lalande m.fl. Ch. Lavillotte är ett exempel på ett mycket bra oklassificerat slott.
Médoc--Pauillac
[ Pauillac AOP, 1 129 ha, 2020 ]
Bordeaux's främsta druva, röda Cabernet Sauvignon, får i Pauillac fram sina bästa egenskaper och ger ett kraftfullt och stort vin, med smak/doft av frukt - såsom svarta vinbär, hallon eller plommon - och av ceder och "cigarrlåda". Cabernet Sauvignon dominerar (60-80 %) med inblandning av Merlot (10-30%) och Cabernet Franc. Ibland ingår också Petit Verdot och/eller Malbec. Lagras länge, 5-20 år.
Här är koncentrationen av klassificerade egendomar stor med hela 18 så kallade Cru Classés. (Endast Margaux har fler klassificerade egendomar.) Dessa Cru Classés är fördelade med bl.a. tre egendomar (av fem) i den högsta (Premiers Crus) klassen och med två i den andra (Deuxičmes Crus).
Högsta klassens (Premiers Crus) tre slott; Château Lafite-Rothschild, Château Mouton-Rothschild, och Château Latour, räknas alla till Bordeauxs främsta. De två 2:a slott (Deuxičmes Crus, 2čme Cru Classé) som finns är Château Pichon-Longueville Baron och Château Pichon Longueville Comtesse de Lalande. Dock så finns här få (Label) Crus Bourgeois.
Château Lafite-Rothschild tillhör (liksom övriga Premier Crus) världens främsta rödviner. Château Lafite placerades främst av "ettorna" vid klassificeringen 1855, men man är oense om placeringen var efter kvalitets ranking eller bokstavsordning. Egendomen köptes av Baron James de Rothschild för 4.4 miljoner francs 1868, och ägs fortfarande av familjen. I slutet av 60-talet var vinerna undermåliga och ryktet var i svajning. Baron Eric de Rothschild (nuvarande ägeren) tog över och under vinprofessorn Emile Peynaud's övervakande återtog slottet snabbt sin position (bland de bästa). Lafite är med sina 100 ha en av de största egendomarna i Haut-Médoc. 2:a vinet heter "Carraudes de Lafite".
Château Mouton-Rothschild är den enda egendomen som, sedan ursprungliga klassificeringen 1855, lyckats höja sin klassifiering, vilket skedde 1973. Mouton ingick ursprungligen i Château Lafite men blev självständigt som Château Mouton i mitten av 1700-talet. Köptes 1853 av Baron Nathaniel de Rothschild, därav namnet. 1922 togs egendomen över av Baron Philippe de Rothschild (sonen) som är den som fört fram den till vad den är idag. Baroness Phillipine de Rothschild styrde egendomen efter sin fars död 1988 tills det att hon själv gick bort 81 år gammal 2014. Egendomens ägs och styrs idag av hennes tre barn Philippe, Julien och Camille Sereys de Rothschild. "2:a vinet heter "Le Petit Mouton" och förutom röda viner görs ett vitt vin på Sauvignon Blanc, "Aile d'Argent" (Bordeaux AOP).
Trots sitt släktskap (kusiner), och det faktum att de är grannar, så är det rivalitet som har präglat de två egendomarna. Baron Philippe de Rothschilds strävan att uppgraderas, vilket till slut lyckades, motarbetades hela tiden av Baron Elie de Rothschild på Château Lafite. Ända sedan Philippe tog över 1922 så kämpade han för en högre klassning. I början på 1970-talet så utkämpades slutligen ett bittert priskrig dom emellan som påverkade prisnivån i hela Bordeaux. Till slut 1973 gav Elie med sig och Mouton blev upptagen i den högsta klassen. Detta firades bl.a. med att låta Picasso designa etiketten för årgång 1973. Etiketterna pryds ju med konstverk sedan 1945. (Överaskning!!! Klicka på etiketten.)
Château Latour slutligen är den av egendomarna som genomgående gjort de bästa vinerna, t.o.m. andravinet "Les Forts de Latour" räknas som ett av Pauillac's bästa viner. Latour symbolyseras (etiketten) av ett medeltida vakttorn som var en del av en försvarslinje mot pirater. Förstavinet, som är ett av Bordeaux's mäktigaste, är gjort på druvorna Cabernet Sauvignon (75%), Merlot (20%), Cabernet Franc (4%), och lite Petit Verdot (1%). Château Latour ägs av franske miljardären Franįois Pinault.
Ch. Pichon-Longueville Comtesse de Lalande (2čme Cru Classé) som ligger precis vid Ch. Latour, nära gränsen till St.-Julien, gör fantastiska viner helt i klass med premier cru'na ovan. Andra vinet heter "Reserve de la Comtesse". Därefter (kvalitetsmässigt) kommer nog Ch. Lynch-Bages (5čme Cru Classé) som ibland kallas för "fattigmans Mouton", även om vinet är långtifrån billigt.
De bästa vinerna, förutom de tre stjärnorna ovan och de två "uppkommlingarna", är; Ch. Pichon-Longueville Baron (2čme Cru Classé), Ch. Grand Puy Lacoste (5čme Cru Classé) och Ch. Pontet-Canet (5čme Cru Classé)
Bästa köpen då? Ja några exempel på andra bra viner (som oftast betingar ett lägre pris än de från egendomarna ovan) är; Ch. d'Armailhac, Ch. Batailley, Ch. Clerc-Milon, Ch. Grand-Puy-Ducasse, Ch. Grand-Puy-Lacoste, Ch. Haut Bages Libéral, Ch. Haut-Batailley och Ch. Lynch-Moussas. (alla klassade i 1855 års klassificering)
Även vita viner görs även om dom är ovanliga. Exempel är redan nämnda Château Lynch-Bages som sedan 1987 gör det utmärkta vinet "Blanc de Lynch-Bages" på en blandning av Sauvignon Blanc, Semillion, och Muscadelle. Även Château Mouton-Rotschild gör ju ett ovanligt vitt vin, nämnda "Aile d'Argent", på 100% Sauvignon Blanc. Vinerna saluförs under allmänna appellationen Bordeaux AOP, då Pauillac AOP endast är för röda viner.
Médoc--St.-Julien
[ St.-Julien AOP, 906 ha, 2020 ]
St-Julien är den minsta av de berömda appellationerna och omfattar kommunerna St-Julien och Beychevelle. Här produceras stora bordeauxviner som är något av ett mellanting mellan de från Pauillac och Margaux (mörka, fylliga och fruktiga). De kan drickas såväl unga som lagrade. Cabernet Sauvignon (50-70%), Merlot (20-25%), Cabernet Franc och Petit Verdot. Lagras 5-20 år.
Även här är koncentrationen av klassificerade egendomar stor med 11 st Grand Cru Classés, även om här alltså inte finns några Premier Crus (1er Cru Classé). St-Julien har faktiskt den högsta andelen klassificerade lägen, med över 75 % av produktionen "klassificerad".
Fem egendomar är klassade som Deuxičmes Crus (2čme Cru Classé), två som Troisičmes Crus (3čme Cru Classé) och fyra som Quatričmes Crus (4čme Cru Classé). De fem 2:a klassade egendomarna är; Château Léoville-Las-Cases, Château Léoville-Poyferré, Chateau Léoville-Barton, Château Ducru-Beaucaillou och Château Gruaud-Larose. Övriga klassificerade viner är dels de 3:dje klassade Ch. Langoa-Barton och Ch. Lagrange och dels de 4:de klassade Ch. St-Pierre, Ch. Talbot, Ch. Branaire (fd Branaire-Ducru), och Ch. Beychevelle. Alla producerande extraordinära viner.
Château Léoville-Las-Cases är nog den i särklass bästa producenten nära följt av bl a "släktingarna" Léoville-Barton och Léoville-Poyferré, som båda består av en fjärdedel var av den ursprungliga enorma egendomen Léoville du Marquis de Las-Cases, som på 1700-talet var Médocs viktigaste. Hugh Barton köpte loss sin del 1826 som fortfarande ägs av familjen Barton, därav namnet Léoville-Barton, medan Baron de Poyferré hade turen att gifta till sig sin del 1840. Léoville-Las-Cases har gått i arv inom samma familj sedan slutet av 1800-talet och ägs idag av Jean-Hubert Delon som även äger ansedda Château Potensac och Château Nénin (Pomerol). Hur som helst så heter Château Léoville-Las Cases 1:sta vin just Grand Vin de Léoville du Marquis de Las-Cases (själva Château nämns inte). Andra vinet som även det håller hög klass saluförs som Clos-du-Marquis.
St-Julien räknas som den, kvalitetsmässigt, jämnaste av Médocs appellationer. Kvaliteten är hög och jämn. Satsar man på ett Châteauvin härifrån, så vet man att man får ett utmärkt vin.
Även här görs små mängder vita viner, detta alltså trots att kommunappellationen inte "tillåter" det. Vinerna saluförs, på samma sätt som övriga vita Médocviner, dvs under den allmänna Bordeaux AOP. Ett exempel är utmärkta Château Talbot Caillou Blanc som är gjort på Sauvignon Blanc blandat med Sémillon. Château Talbot är annars Quatričmes Cru (4čme Cru Classé) klassificerat.
Några exempel på andra utmärkta producenter är; Ch. Terrey-Gros-Cailloux, Ch. Lalande, Ch. du Glana, Ch. Lalande-Borie, Ch. Gloria, Ch. Hortevie, m.fl.
Château Gloria är en intressant egendom då den, förutom gör bra viner, och understryker att det i bordeaux är slottet och inte själva jorden som är viktig. Gloria består nämligen av "klassificerad" mark, friköpt från slott som Ch. Leoville-Poyferre, Ch. Gruaud Larose, Ch. St Pierre och Ch. Duhart Milon. Men då klassningen följer slottet och inte marken så är Ch. Gloria inte klassificerat. Skulle marken säljas tillbaka så återfår den sin klassning.
Médoc--Margaux
[ Margaux AOP, 1 521 ha, 2020 ]
Margaux som ligger i södra Médoc är den mest kända av Médocs kommunala appellationer. Förrutom Margeaux så ingår de fyra närliggande kommunerna - Cantenac, Soussans, Labarde och Arsac - i appellationen. Vinerna (i Margeaux) är generellt mjukare och har mer finess än vinerna från de övriga berömda médocappellationerna. Trots att här tillverkas de skönaste av alla bordeauxvinerna så ska man se upp för misslyckade producenter (Château). Här hittar man ofta de högsta halterna av Cabernet Sauvignon (60-80%). Övriga druvor som ingår är Merlot, Cabernet Franc, Petit Verdot och Malbec. Vinerna vinner på att lagras, 5-15 år (ev. längre).
Här finns den största andelen klassificerade egendomar med 21 Cru Classés, varav en, Château Margaux, är Premier Cru och fem är Deuxičmes Crus (2čme Cru Classé). De fem är Château Brane-Cantenac, Château Durfort-Vivens, Château Lascombes, Château Rauzan-Gassies (ej i klass med övriga 2čme Crus) och Château Rauzan-Ségla.
De bästa vinerna kommer generellt från lägen där grus dominerar och dräneringen därför är god. Det tidigare beskrivna "slottskonceptet", där enstaka vingårdar kan utöka sin areal och att vinet som odlas där automatiskt får samma namn, och klassning, som vingårdens övriga vin, gör att ovanstående beskrivning dock inte riktigt stämmer. I exempelvis Château Margeaux ingår, efter arealutökning, "sämre" delar av land - lägen - som är helt avskiljda från övriga egendomen (lägen i Cantenac och Soussans).
Château Margaux är områdets bästa producent tätt följd, inte en Second Cru (Deuxičme Cru), utan av Château Palmer (3čme Cru Classé) nedan. Château Margaux gör också ett av Frankrikes bästa vita viner, häftigt fylliga (och fatlagrade) "Pavillon Blanc du Château Margaux", som görs enbart på Sauvignon Blanc. Vinet saluförs som Bordeaux AOP, detta då Médoc appellationerna alltså endast får användas för röda viner. Även ett rött vin "Pavillon Rouge du Château Margaux" (Margaux's andravin) görs. Förstavinet domineras av Cabernet Sauvignon (75%), och Merlot (20%). Egendomen har anor ända tillbaka till 1100-talet då den gick under namnet La Mouthe de Margaux. Rekonstruktion och plantering av vinstockar skedde i slutet av 1500-talet, alltså innan Médoc dränerades. Château Margaux ägs av fransk-grekiska affärskvinnan Corinne Mentzelopoulos.
Château Palmer (3čme Cru Classe) är alltså det slott (trots sin klassning) som är nummer två i Margaux. Château Palmer "skapades" av en engelsk officer - Charles Palmer - som 1814 (efter Napoleon krigen) köpte upp egendomen, byggnader och land. I försäljningen ingick att änkan som sålde, Marie Brunet de Ferričre, livet ut skulle få 500 liter vin per år. På slottet vajar tre flaggor - franska, engelska och holländska - representerande dagens ägarfamiljer (Mähler-Besse och Sichel). Lika mängder (48%) Cabernet Sauvignon och Merlot, och lite Petit Verdot (6%) används i förstavinet. Andra vinet heter "Alter Ego" (från och med årgång 1998, innan dess "Réserve du Général").
Andra producenter, som i sina prisklasser tillverkar exceptionella viner, är bl a "trean" Château Rausan-Ségla (Deuxičmes Crus - 2čme Cru Classé) och Château Angludet.
Andra bra klassade viner är; Ch. Ferričre, Ch. Giscours, Ch. d'Issan, Ch. Kirwan och Ch. du Tertre. "oklassade" producenterna; Ch. d'Angludet, Ch. Monbrison, Ch. Labégorce, Ch. Labégorce-Zédé, Ch. Pontac-Lynch, Ch. Siran, Ch. d'Arsac och Ch. des Trois-Chardons är några prisvärda producenter som inte behöver kosta skjortan.
Médoc--Övriga appellationer
[ Médoc AOP, 5 653 ha, 2020 ]
[ Haut-Médoc AOP, 4 741 ha, 2020 ]
[ Listrac AOP och Moulis AOP, 939 ha, 2020 ]
Övriga appellationer är de tidigare nämnda, dels de två allmänna Médoc AOP och Haut-Médoc AOP, och dels underappellationerna Listrac AOP och Moulis AOP.
Médoc AOP täcker egentligen hela Médocområdet, men de flesta vinerna kommer från norra Médoc, från det område som förr kallades för Bas-Médoc. Tyngre mer lerinnehållande jordmån än i Haut-Médoc, gör att andelen Merlot är högre och vinerna därigenom genomgående är lättare. Annars så är druvorna samma, dvs Cabernet Sauvignon och Merlot dominerar över andra förekommande druvor såsom Cabernet Franc, Malbec och Petit Verdot. Här finns många bra (Label) Cru Bourgeois och över hälften av produktonen är gjord i/av kooperativ. Nästan bara röda viner tillverkas, vilka oftast är kraftiga, mörka och robusta, och utan den elegans som man finner hos vinerna från Haut-Médoc (men alltså lättare). Vin produceras i 16 kommuner, varav den kvantitativt viktigaste är Bégadan. Bästa egendomarna är; Ch. Potensac och Ch. La Tour-de-By.
Haut-Médoc AOP innefattar ytterliggare 15 kommuner förutom de redan nämnda egna appellationerna, St.-Estephe, Pauillac, St.-Julian och Margaux (separat beskrivna ovan), och Listrac och Moulis (se nedan). Vidare så finns här 5 Cru Classés som alltså bara har rätt till klassifikationen Haut-Médoc AOP, den bästa av dem är Ch. la Lagune (3čme Cru Classé). Vinerna härifrån är oftast enklare, men bättre och mer eleganta än de från Médoc (Bas-Médoc) ovan. Bästa egendomarna är; Ch. Lanessan, Ch. de Villegeorge, Ch. Cantemerle, Ch. la Lagune, och Ch. Sociando-Mallet.
Vinerna från kommunerna Listrac och Moulis är båda kvalitetsmässigt ett mellanting mellan de från de kända kommunerna och de från de allmänna appellationerna. Här finns inga Cru Classés, men väl en rad utmärkta (Label) Cru Bourgeois. Listrac är typiska Médocviner, och nästan ett mellanting mellan St.-Estéphes kraftfulla viner och St-Juliens fruktiga, medan Mouilis viner påminner mer om de från Margaux och är den av de två som består av fler och bättre producenter, bl.a. utomordentliga Ch. Chasse-Spleen och Ch. Poujeaux.
Lite mer om några producenter,
Château Potensac, Médoc, är en av de främsta "oklassade" egendomarna och var en av de nio att 2003 bli klassad som Cru Bourgeos Exceptionnel. Tillsammans med slott som Sociando-Malet och Chasse-Spleen (nedan) så görs här viner som kan konkurrera med Cru Classés (alltså viner från 1855 års klassificering). Potensac ägs av familjen Delon som även äger Leoville-Las Cases i St-Julien.
Château Tour Haut-Caussan, Médoc, tillhör också en av de bästa "oklassade" egendomarna. Lägre skördeuttag än vad lagen kräver, lagring på nya ekfat, etc, gör detta till ett säkert köp. En av de få "organiska" odlarna i Bordeaux.
Château Sociando-Mallet, Haut-Médoc, är en utomordentligt vin, och räknas som bättre (och är dyrare) än många Cru Classés. Var Crus Bourgeois från starten 1932 men har valt att inte bli klassificerad på nytt vid uppdateringen 2003. Hemligheten är ett utomordentligt läge strax norr om St-Estephe med utsikt över havsviken Gironde. Ett vin som - liksom Chasse-Spleen nedan - förtjänar en högre klassning.
Château de Villegeorge, Haut-Médoc, har turen att ha en utmärkt grusdominerade jordmån lik den i Margeaux. Här dominerar Merlot (60%) vilket är ovanligt för Médoc. Var en av de få Cru Bourgeois som klassades som Cru Bourgeois Exceptionnel vid introduktionen av klassen 1932.
Château Larose-Trintaudon, Haut-Médoc, är Médoc's största egendom på 175 ha (att jämföra med att hela Hermitage appellationen i Rhône är på 132 ha). Hur som helst så är vinerna prisvärda bordeauxviner.
Château d'Arsac, Haut-Médoc (och Margaux), är lite speciellt då det tills nyligen var den enda vingården i Arsac (byn) som inte ingick i Margaux AC. Philippe Raoux (ägaren) har drivit en process mot "Syndicat Viticole de Margaux" och vunnit. Då INAO avslagit hans begäran efter att ha konstaterat att egendomens läge (terroir) inte kvalificerade sig, så beställde/begärde Raoux en oberoende geologisk undersökning. Med denna som bas gick han till domstol som 1995 beordrade INAO att "omklassificera" Margaux. Den största delan av deras vingårdsareal är därför nu klassat som Margaux, medan den delen som inte är det saluförs som Haut-Médoc AOP. Detta är första gången som någon lyckats driva en process mot INAO.
Château Chasse-Spleen, Moulis, är inte bara kommunens ledande Cru utan också en som förtjänar en Cru Classé status. Helt enkelt ett höjdarvin! Är en av de nio egendomar som blev klassade Crus Bourgeois Exceptionnel vid 2003 års klassificering.
Övriga bra egendomar/producenter,
Médoc; Ch. La Cardonne, Ch. Chantelys, Ch. La Clare, Ch. d'Escurac, Ch. Les Grands Chęnes, Ch. Greysac, Ch. Loudenne, Ch. Lacombe-Noillac, Ch. Noaillac, Ch. Les-Ormes-Sorbet, Ch. Patache-d'Aux, Ch. Pontey, Ch. Potensac, Ch. Rollan de By, Ch. Sigognac, Ch. La Tour de-By, Ch. Tour Haut-Caussan, Ch. La Tour St-Bonnet, Ch. Vieux Robin, Vieux Ch. Landon, m.fl.
Haut-Médoc; Ch. d'Arsac, Ch. Beaumont, Ch. Belgrave, Ch. Bernadotte, Ch. Camensac, Ch. Caronne-Ste-Gemme, Ch. Charmail, Ch. Cissac, Ch. Citran, Ch. Coufran, Ch. Lamarque, Ch. Lamothe-Cissac, Ch. Larose-Trintaudon, Ch. Liversan, Ch. Malescasse, Ch. de Malleret, Ch. Maucamps, Ch. Paloumey, Ch. Peyrabon, Ch. Ramage-la-Bâtisse, Ch. Sénéjac, Ch. Soudars, Ch. La Tour-Carnet, Ch. Tour du-Haut-Moulin, m.fl.
Listrac; Ch. Clarke, Ch. Fonréaud, Ch. Fourcas-Dupré, Ch. Fourcas-Hosten, Ch. Lestage, m.fl.
Moulis; Ch. Biston-Brillette, Ch. Bouqueyran, Ch. Brillet, Ch. Dutruch-Grand-Poujeaux, Ch. Gressier-Grand-Poujeaux, Ch. Maucaillou, Ch. Moulin-Ā-Vent, m.fl.