© Lars Jonsson, larsvinsida.vininfo.nu
 

Vinområden  (Australien).
Allmänt / Historia /  Vinlagar, klassindelning / Druvor  ]

New South Wales /  South Australia /  Victoria /  Western Australia /  Tasmania ]


Australien
Allmänt / Historia /  Vinlagar, klassindelning / Druvor  ]

 

Allmänt.

Australien är världens sjunde största vinland (produktionsmässigt, 2010) och har en uppodlad vinodlingsareal på 160 300 ha, varav 154 030 ha är producerande (2010/11).  Bara sedan 1998/99 så har arealen ökat med 74 %.  Bl.a. har Shiraz gått om Chardonnay som de mest odlade druvsorterna.

2010/11 uppgick vinproduktionen till hela 11.18 miljoner hl, mot 3.46 miljoner hl om vi går tillbaka till 1989/90.  Produktionen har med andra ord de senaste 20 åren ökat med över 300%.  Detta gör att all form av data kring arealer, druvsorter, fakta om producenter, mm, är som "färskvaror".  Man behöver bara gå några år tillbaka i tiden så litteraturen föråldrad.  Jag har här försökt att ha med de senaste siffrorna från Australiens egna vinmyndigheter, men det går säkert att hitta nyare uppgifter på annat håll.  [ Källa: ABS - Australian Bureau of Statistics ]

Australien är en varm och solig kontinent, och har till stora delar för varmt klimat för att odla vin.  De bästa vindistrikten ligger i de 10% av landet där det är svalare, vilket innebär;  i sydöstra landet, längs kusten och längs flodbankar, på högre altituder, och längst i sydväst.

På samma sätt som Kalifornien har sitt Central Valley, Frankrike sitt Languedoc, så har Australien sitt Murrumbidgee och Murray Valley.  Alltså områden där det är rejält varmt och solig (egentligen för "rejält"), men där man med bevattningsanläggningar gör stora mängder lågkvalitativa viner.  Dessa viner står för 2/3 delar av den lokala försäljningen.  Floden Murray med bifloden Murrumbidgee bevattnar alltså enorma vinodlingsområden, Murrumbidgee när det gäller Riverina i New South Wales, och Murray när det gäller Riverland i South Australia och Murray-Darling och Swan Hill i Victoria.

De flesta Australiska kvalitetsviner saluförs som druvrena viner med ingående druva tydligt uttryckt på etiketten.  Vidare, vilket var mycket vanligare förr, så saluförs vissa viner med europeiska vinnamn som en information om vilken stil vinet har, exempelvis;  Coonawarra Claret, South Australian Chablis, etc.  Mer och mer så ser man att information om region ända ner till specifik vingård blir vanligt.   Många viner är dock blandviner gjorda på druvor från olika vinregioner och t.o.m. olika stater.  Obs! detta gäller också vissa högkvalitativa viner.

Ekbehandling förekommer oftast för de flesta vinerna (druvsorterna).  När det gäller vita viner jäses Chardonnay, Sémillon och Sauvignon Blanc oftast på fat.  Vanligtvis följer också 6-9 månaders eklagring.  Riesling och Gewurtraminer görs dock oftast utan kontakt med ek.  För röda viner lagras allt mer på små ekfat, exempelvis får Shiraz och Cabernet Sauvignon oftast se 6-24 månader på ek.  Franska ekfat (barriques) är det som gäller.  Ovanstående beskrivning gäller huvudsakligen för kvalitetsvinerna.  Ekspån i tepåsar som "doppas" i vin under lagring gäller allt som oftast för de enklare vinerna...

Både när det gäller vita och röda viner så är de designade att vara drickfärdiga tidigare än sina europeiska motsvarigheter och bara ett fåtal viner är gjorda för lång lagringstid.  Kultvinet Penfolds Grange* är ett sådant exempel och bör lagras länge...  Generellt gäller att de vita kvalitetsvinerna når sin topp mellan två och sex år medan de röda vinerna når den mellan fem och tio år.

*Penfolds Grange.  Australiska kultvinet som skapades 1951 av vinmakaren Max Schubert på Penfolds.  Bakgrunden var hans fascination för Bordeaux och vilja att skapa något liknande själv.  Med Shiraz som råvara och små nya ekfat så skapade han ett mörkt och kraftfullt vin.  Vinet föll inte väl ut hos vare sig vinkritiker eller Penfolds styrelse så Max var tvungen att tillverka årgångarna 1957-1960 i hemlighet.  1960 så ändrade sig styrelsen (vinerna hade utvecklats väl) och 1962 var succén ett faktum då årgång 1955 vann guld i Royal Sidney Show.  Detta har följts upp med många medaljer, exempelvis så kammade man hem guld 1979 (med årgången 1971) vid Vinolympiaden i Paris.  Namnet var Penfolds Grange Hermitage till och med årgången 1989, då Hermitage slopades.

En annan påtaglig skillnad är just stilen på vinerna.  Då Australien i mångt och mycket är ett nytt vinland och de flesta vinregioner (och även producenter) härrör från tiden efter introduktionen av modern vinifieringsteknik (rostfritt stål, temperaturkontroll, kultiverade mikroorganismer, etc) är vinerna moderna och fruktdrivna.  Här finns inte mycket av de traditionella viner som man hittar på många håll i Europa.

South Australia är lite unikt då det är ett av de få större områdena i världen som är fritt från vinlusen (Phylloxera; Daktulosphaira Vitifoliae).  Orsaken till att vinlusen inte fått "fäste" här är strikta karantänlika regler när det gäller nyplanteringar, besök, etc…  Med andra ord är South Australia ett "bevis" på att vinlusen faktiskt kan hållas i schack och att den inte självmant kan sprida sig över stora områden.

En "tråkighet" med att köpa australiska viner och för den delen faktiskt många nya världen viner överhuvudtaget är den dominans som endast några få företag har.  De fem största företagen Accolade Wines, Treasury Wine Estates, Casella Wines, Premium Wine Brands och Australian Vintage, står för över 60% av Australiens viner.  Största enskilda vinanläggningen är Yenda (Casella Wines) som har kapacitet för 250 000 ton druvor, följt av Berri Estates Winery (Accolade Wines) som har kapacitet för 220 000 ton.

Det finns idag (2012) 2532 registrerade vinföretag (sk "wine producers") i hela Australien.  Att jämföra med enbart Alsace (i Frankrike) som har 4930 registrerade vinodlare och runt 950 vinföretag som säljer buteljerade viner.

Accolade Wines (fd Hardy Wine Combany, Constellation Wines Australia, Constellation Wines Europe) är ett nytt jätteföretag bildat 2011 genom att Champ Equity (Sydney, Australia) köpt loss Contstellation Wines Australia och Constellation Brands Europe från Constellation Brands Inc.  Accolade Wine omfattar mellan 40-50 varumärken (sk "brands"), däribland;  Hardy's, Banrock Station, Hougton, Nobilo, Berry Estate, Buronga, Inniskillin, Robert Mondavi, Ravenswood, m.fl. Enligt Australasia's Wine Industry Portal så var Accolade Wines 2011 det företag som producerade mest vin i Australien 2011, och stod för melllan 15-16 % av vinproduktionen.

Treasury Wine Estates (fd Foster's Group) är ett nytt företag bildat 2011 genom bryggerijätten helt enkelt avknoppat sin vindivision till två separata aktiebolag.  Grunden består av att Foster's redan 1995 köpt Southcorp som då var ett av Australiens ledande vinföretag.  50-60 vinvarumärken (sk "brands") omfattas, däribland;  Penfolds, Beringer Vineyards, Rosemount, Mildara, Lindeman, Wolf Blass, Wynns, m.fl.

Casella Wines är den största familjeägda producenten och ståtar främst med sina "yellow tail" viner, som anses vara ett av australiens absolut viktigaste vinvarumärken.  Casella, som har Italienska anor, handhar hela 10% av australiens alla druvor och står för hela 15% av vinexporten.  Yenda Winery är Australiens största produktionsanläggning för vin.  Största vintanken lär vara på hela 1 100 000 Liter.  Rena Coca-Cola'n alltså...

Premium Wine Brands (fd Pernod Ricard Pacific) är ytterliggare ett i raden av multinationella vinföretag som är verksamma även i Australien.  De viktigaste vinvarumärkena är;  Orlando Wines, Jacob's Creek, Wyndham Estate, Brancott Estate (Montana), Stoneleigh, Corbans, Mumm Champagne, Perrier-Jouet Champagne, m.fl.

Australian Vintage är den näst största familjeägda producenten och uppbygd kring det som förr var McGuigan Simeon wines.

 

Historia.

Australien som vinområde går tillbaka till 1788, då den första brittiska guvernören Arthur Phillips, över det som då var en straffkoloni i New South Wales, såg potentialen och såg till att dom första plantorna planterades i sin egen trädgård.  På denna plats ligger idag Hotel Intercontinental (Macquarie Street, Sydney).

Upptäckten av Australien. Officiellt var det James Cook som 1770 "upptäckte" Australien, men detta är allt annat än sant.  James Cook var möjligtvis den första som "gjorde anspråk" på landet, ingenting annat. Redan 1606 seglade Luis Vaez de Torres genom sundet (idag Torres sundet) mellan Australia och Papua New Guinea (ett avstånd på 14 mil).  En seglats där han måste ha sett Cape York!!!  Samma år gjorde också holländaren Villem Janszoon den första landstigningen nära dagens Weipa (Cape York, Queensland).  Att han sedan trodde att han landstigit på en sydlig utpost av just New Guinea är en annan "femma".  Janszoon konstaterade i alla fall att stället var ogästvänligt, bl.a. då tio av hans män blev dödade av infödingar.  Han kallade faktiskt landet han upptäckt för "Nieu Zelandt", ett namn som senare kom att används av Abel Tasman för just Nya Zeeland.  Förresten så var även Abel Tasman före Cook genom att han upptäckte och kartlade Tasmanien 1642 (samma år som han upptäckte Nya Zeeland).  År 1688 utforskade äventyraren och sjörövaren William Dampier nordvästkusten vilket borde varit lite svårt om inte landet upptäcktes först 80 år senare...

Namnet Australien är dock ännu äldre än så, och kommer från myten om ett land långt söderöver (eller visste man faktiskt att det fanns någonting där?).  Australien kommer nämnligen från uttrycket Terra Australis Incognita som är latin och betyder ungefär "det okända landet i söder" och introducerades av självaste Aristoteles några århundraden före kristus.  Redan på 1500-talet så började Terra Australis ritas in som ett okänd kontinent på kartor.

Mellan 1820-1840-talen så kom den kommersiella vinodlingen igång, faktiskt i alla de stater som fortfarande är dom som räknas som vinregionerna (vinstaterna).  Då det inte fanns några egna vinarter (vitis arter) i Australien så baserades vinodlingarna på från Europa importerade Vitis Vinifera stockar.

Man brukar nämna tre "gubbar" som var med och introducerade vin och vinodling i Australien;  John Macarthur, Gregory Baxland och inte minst James Busby - det "australiska vinets fader".  Alla verksamma i New South Wales.

John Macarthur var militär, politiker och jordbrukare.  Som militär blev han kommendant över Parramatta (idag en förort till Sydney), där han startade jordbruk med inriktning mot fårfarmning och ullproduktion.  Macarthur räknas som Australiens ullpionjär och blev som sådan så småningom Australiens rikaste man.  Innan dess råkade han dock i konflikt med självaste guvenören (Bligh) och höll sig undan i Europa under närmare nio år innan han återvände...  Exilen använde han bl.a. till att resa genom Frankrike, samla in vinstockar och studera vinodling.  1820 etablerade han Australiens första kommersiella vingård (Camden Park, idag en förort till Sydney).  En klok karl alltså!  Det sägs faktiskt att han ett tag faktiskt ägde halva "kolonin"!

Först med att exportera vin blev dock jordbrukaren Gregory Blaxland som kom till Australien och Sydney 1806.  1813 ledde han* den första expeditonen över de "blå bergen", dvs över bergskedjan Great Dividing Range, en resa som öppnade kontinenten för exploatering.  Innan dess hade man bara hållit till på kusten.  Vidare var han en av pionjärerna när det gäller att odla vin och exporterade alltså det första australiska vinet 1822 (till England förstås).  1823 fick ett av hans viner en silvermedalj av Royal Society of Arts och fem år senare så fick han en guldmedalj.  Blaxlands gård Brush Farm finns kvar än idag (åtminstone huset) och ligger i Ryde som är en annan av Sydney's förorter.  (*tillsammans med William Lawson och William Charles Wentworth)

Den som brukar nämnas som det australiska vinets fader är dock ingen av herrarna ovan utan James Busby som kom till New South Wales först 1824.  Han var nämligen den som tog den första ordentliga samlingen vinstockar till Australien.  James Busby, som förresten också var en av Nya Zeelands vinpionjärer, importerade år 1831 närmare 600 sticklingar från Europa (bland annat Syrah sticklingar från självaste Hermitage kullen i Rhônedalen).  Nya Zeeland har förresten också Busby att tacka för sin självständighet, då det var han som drog upp deras självständighetsförklaring, vilket gjordes ("hastigt och lustigt") för att hindra Frankrike att lägga beslag på territoriet.

Redan 1870 producerades det en hel del vin.  Den samlade produktionen från New South Wales, South Australia och Victoria uppgick till 87 000 hl (mot dagens 14.1 miljoner hl).  Vid världsutställningen i Wein 1873 korade en internationell jury, en australisk "hermitage" till bästa vin, så redan då gjorde man vin av internationell klass.

Victoria blev snabbt den största (ledande) vinstaten, men upptäcken av vinlusen ("phylloxeran") 1877, den stora bankkrashen 1893, den efterföljande depressionen, bildanden av federationen 1901 (bortagande av beskattning mellan staterna), skapandet av de stora konstbevattnade odlingsområdena (början på 1900-talet), mm., gjorde att South Australia snabbt gick förbi när det gäller vinproduktion.  1930 så producerade South Australia hela 75 % av landets viner.

Fram till 1960-talet dominerade de förstärkta vinerna marknaden, men de vanliga vinerna hade snabbt blivit populärare, även om kvaliteten oftast var dålig.  Sedan dess har mycket hänt, nyplantering (och omplantering) av mer högkvalitativa druvsorter, teknisk utveckling, och inte minst en ökad efterfrågan på kvalitetsviner.  1985 var bara 1/3 av vinfälten planterade med kvalitetsdruvor medan 2/3 var det 1999.

Tittar man närmare på vilka druvor som odlades fram till 1970-talet så var Grenache den mest odlade, följt av Shiraz, när det gäller blå druvsorter.  (Cabernet Sauvignon excisterade knappt.)  När det istället gäller de gröna druvsorterna så dominerade Riesling och Sémillon.  Chardonnay kom till Australien först runt 1970, men blev ledande (gröna druvor) först på 1990-talet.

Mycket var det efterkrigstidens våg av invandare (med bättre smak) som gjorde att efterfrågan på torra bordsviner steg.  Ungefär samtidigt introducerades modern teknik med ståltankar vilket gjorde att man också kunde framställa de efterfrågade vinerna i större mängd. 

På 1970-talet kom sedan Cabernet Sauvignon och Chardonnay, ekfatslagringen etablerades, samtidigt som mängder med producenter, allt från enmansföretag till storföretag, har bildats......

 

Klimat / Jordmån.

Som redan nämnts så är Australien i mångt och mycket ett vinland där det är alldeles för varmt för att odla vin.  Rätt stora delar av vinproduktionen produceras också i vinregioner där det är för varmt, men där bevattningssystem ändå möjliggör vinodling.  De bästa vinerna görs dock på druvor som odlas där det är svalare, dvs i sydöstra landet, längs kusten och längst flodbankar, längst i sydväst och inte minst på högre altituder.  När det gäller bevattning så är det ett måste för de flesta av landets vinodlingar.

Great dividing range är en bergsrygg som går längst österut genom staterna Queensland, New South Wales och Victoria, och som ger många utmärkta lägen för vinodling.  Faktiskt så är dom flesta av New South Wales och Victorias vinregioner helt beroende av den altitudhöjning och det skydd som bergskedjan ger.

Tvärtemot vad många tror är också årgångsvariationerna stora (åtminstone när det gäller kvalitetsvinerna).  Inte som i Europa där själva kvaliteten varierar stort med årgångarna, utan mer att stilen på vinerna varierar...  Skillnaden beror på att Europas vinregioner i större utsträckning ligger i gränsområden där druvorna vissa årgångar riskerar att inte mogna, medan Australiens vingårdar generellt alltid ligger i områden där temperatur och sol aldrig är en bristvara.  Men det betyder inte att det därför inte skiljer mellan årgångarna...

Som ett mått på klimat (för jämförelser mellan olika regioner) har jag använt begreppet Heat Degree Days, HDD, vilket är ett väldigt trubbigt verktyg och måste kompletteras med exempelvis soltimmar, nederbörd, luftfuktighet, mm, för att ge mera rättvisa jämförelser.

HDD beräknas genom att man multiplicerar växtsässongsmånadernas medeltemperatur med antalet dagar i månaderna, efter att man subtraherat med 10 grader.

 

Vinlagstiftning / Kvalitetsindelning.

Det finns ännu inte något som kan liknas vid de vinlagar som förekommer i Europa.

Australian Wine and Brandy Corporation Act (AWBC act), som är det moderna Australiens vinlag tillkom 1980 för att reglera och kontrollera vinexporten.  Denna vinlag har byggts på dels 1989 med det sk. Label Integrity Program:et som garanterar vinernas ursprung och dels 1993 genom instiftandet av Geographical Indications Committee som har till uppgift att definiera Australiens alla odlingsområden.

Label Integrity Program från 1989 garanterar som tidigare sagts vinets ursprung.  Här är siffran 85 viktig.  Anger etiketten druvsort, och/eller vindistrikt, och/eller årgång, måste detta gälla minst 85 % av druvorna/vinet.  Obs! att man behöver inte ange vare sig druvsort eller vindistrikt, däremot måste vinproducentens adress finnas med.  Om ett flertal druvsorter används, eller druvor från flera distrikt används - och man listar druvsorterna eller distrikten - så måste dom listas i "viktighetsordning".

1993 skapades begreppet Geographical Indications (GI). Dessa skall definiera Australiens alla odlingsområden.  1999 kom de första officiella beteckningarna och omfattar i princip fyra nivåer;  Delstat, Zon, Region och Delregion.

Obs! vinregion är inte samma sak som Geographical Indications.  Dock är varje vinregion en Geographical Indications, men sedan så är också själva zonerna Geographical Indications samtidigt som det finns Geographical Indications som går över delstatsgränser, exempelvis den stora övergripliga South Eastern Australia GI som omfattar hela New South Wales, Victoria och Tasmanien, och stora delar av South Australia och Queensland.  Det finns 28 vinzoner, 62 vinregioner, 14 delregioner och 114 Geographical Indications (AWBC's hemsida nov 2010).

 

Druvor.

I tabellen nedan visas de viktigaste druvsorterna uppdelat i blå respektive gröna druvsorter.  Siffrorna som gäller år 2011/12 kommer från ABS - Australian Bureau of Statistics (Vineyards Estimates, Season 2012) och gäller uppodlad areal.  Jag har räknat om arealangivelserna till procent.

Blå druvsorter:   Gröna druvsorter:  
 Shiraz (Syrah)
 Cabernet Sauvignon
 Merlot
 Pinot Noir
 Grenache
 Petit Verdot
 Ruby Caberrnet
 Mataro/Mourvédre
 Tempranillo
 Sangiovese
 Cabernet Franc
28.3 %
17.4 %
6.3 %
3.4 %
1.2 %
0.8 %
 
 
 
 
 
   Chardonnay
 Sauvignon Blanc
 Sémillon
 Riesling
 Pinot Gris
 Muscat Gordo
 Colombard
 Verdelho
 Viognier
 Traminer
 Muscat á Petit Grains
 Chenin Blanc
17.2 %
4.7 %
3.8 %
2.6 %
2.5 %
1.6 %
1.4 %
0.9 %
0.8 %
 
 
 
 

Omfattande planteringar i framförallt South Australia i slutet av 1990-talet har gjort att Shiraz 1998 gick om Chardonnay som den mest planterade druvsorten.

Många gånger ser man statistik där man istället utgår från "krossad vikt" dvs hur mycket man har skördat av respektive druvsort.  I så fall är ändå Shiraz (22.9%) den mest skördade druvsorten följt närmast av Chardonnay (22.0%) och Cabernet Sauvignon (13.1%). (Detta gäller år 2011/12 enl. ABS)


Områden / Vindistrikt.

Australien består av sex delstater, två större fastlandsterritorier och ett flertal mindre territorier.  De sex delstaterna har ett långtgående självstyre med egna lagstiftande församlingar och regeringar, medan de två territorierna mer styrs direkt av den federala regeringen.  Vinodlingen är huvudsakligen koncentrerad kring;

Delstat: Areal 2011/12:
South Australia 71 310 ha 48 %
New South Wales 39 097 ha 26 %
Victoria 25 409 ha 17 %
Western Australia 10 556 ha 7 %
Tasmania 1 320 ha 1 %
Queensland 712 ha 0.5 %
ACT 103 ha 0.1 %
Totalt Australien: 148 509 ha
[ Källa: ABS - Australian Bureau of Statistics ]

Tittar man istället på mängd producerat vin så är skillnaderna ännu större.  South Australia (49 %) producerar nästan hälften av allt australisk vin följt av New South Wales (29 %), Victoria (18 %), Western Australia (4 %) och Tasmanien (0.3 %).  Trenden har gått mot ökad produktion i South Australia och New South Wales på bekostnad av de andra staterna.

Australiens sk mindre territorier är;  Norfolkön, Julön, Heard- och McDonaldsöarna, Kokosöarna, Ashmore- och Cartieröarna, Korallhavöarna och Australiens antarktiska territorium.  Vidare så administerar den federala regeringen också ett separat område i New South Wales, Jervis Bay territoriet, som fungerar som hamn.

Staterna är (enligt Australiens vinlag) sedan indelade i vinzoner, som i sin tur är indelade i regioner och subregioner.  Alla är definierade som sk Geographical Indications, sk GI. 

Förrutom dessa så är även Australien som helhet definierad som en GI tillsammans med ett område, South Eastern Australia, omfattande hela New South Wales, Victoria och Tasmanien och delar av Queensland och South Australia.  Australia GI används inte och är inte ens ordentligt definierad, medan South Eastern Australia används och innebär att att ett vin med den beteckningen kan bestå av druvor från en stor del av Australien.  Annars så är South Eastern Australia ett begrepp inte bara i vinsammanhang, så ur den synpunkten är det kanske inte så konstigt att det även blev en sk. GI.

Hur som helst blir uppdelningen;  stater - zoner - regioner - subregioner, lite märklig och svåranvänd då den mesta litteraturen blandar ihop begreppen och kallar zoner (ibland även staterna) för regioner.  Jag har försökt att genomgående använda rätt uttryck (definitioner), men fel kan ha smygit sig in.  Beklagar i så fall...

När det gäller vinregioner så är de tio största enskilda vinregionerna listade nedan efter "ton krossade vindruvor".  [ Källa: AWBC - Australian Wine and Brandy Corporation ]

Vinregion: 2008:
Riverland (SA) 401 300 ton 22.8%
Murray Darling (VI, NSW)
(inkl. Swan Hill (WI))
365 210 20.7%
Riverina (NSW) 300 671 17.1%
Barossa Valley (SA) 66 816 3.8%
Langhorne Creek (SA) 61 944
McLaren Vale (SA) 54 602
Pathaway (SA) 47 087
Coonawarra (SA) 40 552
Adelaide Hills (SA) 34 618
Margaret River (WA) 33 819

 

2012-10-25
© Lars Jonsson