Allmänt.

Autonoma regionen Galicien består av de fyra provinserna La Coruña och Pontevedra i väst, och Lugo och Ourense i öst.  Viktigaste när det gäller vinproduktion är Pontevedra där Rías Baixas, med sina Albariño viner, ligger.  Ribeiro, Valdeorras och Monterrei ligger sedan alla i Ourense, medan Ribeira Sacra ligger i Lugo. 

Kändaste staden är utan tvekan Santiago de Compostella, som ligger alldeles norr om Riás Baixas.  Hit valfärdar varje år tiotusentals katolska pilgrimer.  Detta för att bl.a. se den imponerande katedralen och aposteln Jakobs grav.  Pilgrimsfärder som hållit på sedan graven upptäcktes på 800-talet.  Santiago de Campostella är också regionens huvudstad med säte för både regionens president, "regering" ("Xunta de Galicia") och parlament. 

Galicien ligger lite för sig självt längs atlantkusten norr om Portugal och avskiljt från resten av Spanien med bergskedjor.  Detta gör att regionen har utvecklats isolerat från resten av landet.  Traditionen är keltisk utan de moriska influenser som återfinns i mycket av övriga Spanien.  Geografiskt och kulturellt ligger regionen närmare norra Portugal än Madrid, vilket även gäller vinerna, framförallt dom vita.

Även naturmässigt så skiljer sig Galicien radikalt från sina grannregioner.  Här är det nämligen "blött" (se klimat nedan) och grönt.  De två floderna Miño och Sil, som avvattnar Cordillera Cantábrica i öst, gör också sitt bästa för att "bevattna regionen".  Mycket av vinerna odlas också följdaktligen längs floderna.  Landskapet präglas av bergskedjan i öst och består av ett grönt bergslandskap med vackra branta dalar.  Själva kustlinjen "hackig" med djupa fjordar.

Det fuktiga klimatet gör att man av tradition här har bundit vinrankorna högt, ofta med pergolametoden, detta för att få bort rankorna från den fuktiga marken.  Galicien ligger i det område som brukar kallas "det gröna Spanien", vilket då även inkluderar Baskien.

Galicien drabbades hårt av vinlusen (Phylloxera Vastatrix), men kanske ändå hårdare av "följderna".  De flesta vingårdarna planterades nämligen om med högavkastande lågkvalitetsdruvor, exempelvis Sherrys Palomino och Garnacha Tintorera.  Detta förfall vändes först på 1970-talet då vissa producenter i Rías Baixas gjorde sig av med lågkvalitetsdruvorna och återupptäckte den "lokala" Albariño druvan. 

Först upphöjdes man till DE-status (- en underklass till lantviner) vilket gav en allmän uppryckning (bokstavligen).  Detta ledde i sin tur till att man till slut (1988) också fick sin DO-status (kvalitetsvin).  Sedan dess så har alltså ytterliggare två områden, Ribera Sacra och Valle de Monterrei, upphöjts till DO-status.

Klimat.

Klimatet präglas hårt av Atlantens närvaro och Galicien är Spaniens blötaste distrikt.  Här råder nämligen ett fuktigt kustklimat med mycket nederbörd.  Detta delas med Vihno Verde i Portugal, förutom det faktum att dom båda gör respektive länders bästa vita viner, och det på samma druva.

Druvsorter.

När det gäller druvsorter så är nämnda Albariño (Alvarinho i Portugal) den i särklass bästa och ger Spaniens bästa vita viner, men den dominerar endast i Rías Baixas där den odlas till 90 %.  Albariño är också en av dom få druvor i Spanien, vars vin saluförs under druvnamnet.  I Ribeiro odlas istället mest av vita Treixadura och röda Caiño.  I Ribeira Sacra och Valdeorras så dominerar fortfarande de lågkvalitativa druvorna Garnacha Tintorera och Palomino, men kvalitetsdruvor som Godella och Mencía ökar hela tiden.  Palomino rekommenderas ej för omplantering, varför andelen lär fortsätta att sjunka.  Se mer under respektive områden nedan.

Områden.

Rias Baixas DO.

Rias Baixas, som fick sin ursprungsbeteckning så sent som 1988, är ett litet vinodlingsområde som ligger vid kusten och vid Portugals nordgräns.  På dryga 2000 ha odlar drygt 130 st vinproducenter (bodegor) Albariñodruvan som är hemligheten bakom områdets vita vin.  (Som redan nämnts är det samma druva som under namnet Alvarinho också ger Portugals bästa vita viner i Vinho Verde.)

Rias Baixas som ligger i provinsen Pontevedra delas in i fem underzoner; dels Ribera del Ulla och Val do Salnés norr om själva staden Pontevedra, dels Soutomaior direkt söder om staden, och slutligen O Rosal och Condado de Tea som båda ligger längs floden Miño, bildande gränsen mot Portugal.  Val do Salnés är det största området och det också där de bästa Albariño vinerna kommer ifrån.

Rias Baixas har ett av Europas "blötaste" klimat vilket gör att man här binder upp vinrankorna högt, för att druvorna skall komma ifrån den ofta fuktiga marken, och på så sätt undvika svamp sjukdomar.  Traditionellt så har man, liksom på andra sidan gränsen i Portugal, bundet upp druvorna med Pergola metoden.  En annan orsak till det utbredda användandet är att druvklasarna hänger under "taket" av löv och därför skyddas mot för mycket sol mot slutet av säsongen.  Man övergår dock mer och mer till att binda upp med "Geneva double curtain" metoden där druvorna, till skillnad mot Pergola metoden, går att skörda maskinellt.  Samma granitbaserade jordmån här som i Vinho Verde i Portugal.

Det speciella med Albariño druvan är att den är tjockskalig och därför speciellt lämpad det fuktiga klimatet.  Själva stocken ger mycket frukt men det kompenseras av att varje druva innehåller lite must, bl a genom stort kärninnehåll.  Resultatet blir därför att druvan ändå är lågavkastande, men detta kompenseras av att den ger högkvalitativa smakrika viner, med både hög alkoholhalt och syra.  Dessa torra vita viner räknas av spanjorerna själva som Spaniens bästa och dyraste vin, och skall jämföras med bra vin från Loire eller Alsace (Frankrike).  Albariño ger (som bäst) en komplex smak/doft av; melon, persika, aprikos, grapefrukt och druva.

Kyla, försiktighet, och malolaktiskt fermentering är det som karaktäriserar vintillverkningen (framförallt i Rías Baixas).  Ofta så börjar kylningen redan vid pressningen och fortgår ända till avslutande utfällningen av vinsyrasalter (tartrater).  Pressningen sker med yttersta försiktighet, första pressningen sker med gramsbelastning för att garantera att bara den fräschaste must används till det bästa vinerna.  Lite speciellt är att vinerna ofta får genomgå malolaktisk jästning (omvandling av den "hårda" äppelsyran till den mildare mjölksyran), vilket är ovanligt för viner som har fruktighet och hög syra som sina förnämsta attribut.  Det är inte heller ovanligt med att vinerna fått jäsa eller mogna på ekfat.  Även sent skördade varianter görs.

De bästa vinerna (åtminstone de flesta exportvinerna) görs alltså på enbart Albariño druvan men blandningar med andra druvsorter förekommer.  Olika regler gäller för de olika zonerna, exempelvis gäller för viner saluförda med ursprung Val do Salnes att minst 70% av druvinnehållet är Albariño.  Viner märkta med Albariño måste dock var gjort på 100%.

Elva olika druvor är dock tillåtna, även om Albariño dominerar starkt (~90%).  Andra vita druvor som används är; Treixadura, Loureira, Caiño Blanco, m.fl.  En liten del röda viner tillverkas också och de bästa är (också dom) friska, syrliga, fruktiga och aromatiska.  De är avsedda att drickas unga och svala.  Röda druvor som odlas är;  Mencia, Espadeiro, Caiño Tinto, Brancellao, Sousón, m fl.

Vinho Verde är en typ av friska, lätta och torra, pärlande vin, från Minho-regionen i Portugal.  Finns både röda och vita.  Vinho Verde är numera även en en egen region/kvalitetsklass, DOC.

Exempel på bra producenter är;  Adegas Galegas, Agro de Bazán, Bodegas Chaves, Granja Fillaboa, Lusco do Miño, Martin Códax, Bodegas Morgadio, Palacio de Fefiñanes, Pazo de Señorans, Salnesur, Santiago Ruiz, Terras Gauda, Vilariño-Combados, m.fl.

Ribeiro DO.

Ribeiro, som betyder "flodbank", ligger strax inåt landet, precis norr om Portugals gräns, mitt emellan Rias Baixas och Valdeorras.  Odlingarna ligger längs flacka sluttningar ner mot floden Miño.  Ribeiro sin DO redan 1957 och är det distrikt som producerar mest vin i Galicien.  Arealen är på 3100 ha. 

Både vita som röda viner görs, även om dom vita dominerar (~60%).  Även om området inte är speciellt känt utanför Spanien så är det faktiskt - i hemlandet - det tredje kändaste vinet, efter Rioja och Sherry.

DO-reglerna godkänner tre olika typer av viner, vita, röda och omogna (enverado).  Enverado är en kvarleva från förr då det enda sätt att få viner med hög syra var att helt enkelt plocka dom omogna.  Vinerna, både de vita och röda, är ofta gjorda på en blandning av olika druvor.

15 druvsorter är tillåtna, däribland de vita druvsorterna;  Treixadura, Palomino (Jerez), Torrontés, Godello, Loureira och Albariño, och när det gäller röda druvsorter; Caiño, Garnacha, Ferrón, Sousón, Mencía, och Tempranillo.

De bästa vita vinerna är torra och krispiga, och gjorda på druvorna;  Treixadura, Albariño och Torrontés, ibland med lite inblandning av Palomino.  De lätta och fåtaligare röda vinerna är gjorda på;  Caiño, Garnacha, Mencía, Tempranillo, m.fl.  Det görs även lite tyngre halvsöta viner, både vita och röda, som är populära lokalt.  Dessa är bättre ju mer av Albarinño och/eller Treixadura och /eller Godello de innehåller.

Generellt når vinerna inte upp till kvaliteten av de producerade i Rias Baixas men priset är betydligt lägre.

Exempel på bra producenter är; Alanís, Arsenio Paz, Lapatena, Cooperativa del Ribeiro, Emilio Rojo, Vilerma, Viña Meín, m.fl.

Ribeira Sacra DO.

Ribeira Sacra som betyder "helig sluttning" är kanske den vakraste av Galiciens vindritrikt.  Druvorna växer på branta terasserade odlingar (250-500 möh) längs de två floderna Miño och Sil, vilket får en att snarare tänka på Tyskland och Rhendalen än på Spanien. 

DO status fick man så sent som 1995 och Ribeira Sacra är den enda av regionens distrikt som specialiserat sig på röda viner (~90%), även om mindre mängder vita viner också görs.  Arealen är på 1200 ha.  Lovande rödvinsdistrikt!

Hela 16 druvsorter är tillåtna.  De huvudsakliga röda druvorna är;  Mencia, följt av Brancellao, Merenzao och Garnacha.  Och när det gäller vita druvor;  Albariño, Loureira, Godello, Treixadura, Doña Blanca och Palomino.  De viktigaste druvorna när det gäller kvalitetsviner är dock; Mencía, Albariño, Godello och Treixadura.  Blandviner görs, men de bästa vinerna är dom druvrena vilket också är det som rekomenderas av Consejo Regulador.

Fem underzoner finns; Chantada, Ribeiras do Miño, Amandi, Ribeiras do Sil-Ourense och Quiroga-Bibei.  Där Amandi räknas som den bästa.  Quiroga-Bibei gränsar till Valdeorras.

Exempel på bra producenter är;  Moure, och Viñedos Via Romana.

Valdeorras DO.

I Valdeorras (i Ourense) så återfinns bl a de högkvalitativa inhemska druvorna, vita Godello och röda Mencía.  Men mest odlade är dock fortfarande de lågkvalitativa Garnacha Tintorera och Palomino, men andelen minskar kontinuerligt, till förmån för kvalitetsdruvorna.  Arealen är på 1300 ha.

Valdeorras betyder "gyllene dal" och sägs syfta på de romerska guldgruvor som dominerade industrin här för ett par tusen år sedan.  Andra säger att namnet helt enkelt syftar på de höstfärger som förgyller trakten vid skördetiden.  Själva odlingarna ligger på båda sidor av floden Sil (~450 möh).

Då Valdeorras är det av Galiciens DO-områden som ligger längst inåt landet så har det också det med mest kontinentala klimatet.  Här är vintrarna därför kallare, somrarna varmare och höstarna längre.  Kvalitetsklassningen fick man 1977.

Bara två druvor rekomenderas i Valdeorras, nämligen nämnda Mencía och Godello, men de odlas än så länge i blygsam omfattning.  Tillåtna (och odlade) druvor är när det gäller röda druvor; Garnacha Tintorera, Gran Negro, María Ardoña, Merenzao, Mencía, m.fl., och när det gäller vita; Palomino, Doña Blanca, Godello, m.fl. 

De bästa Godello vinerna är aromatiska, fruktiga och friska, och hör idag till Spaniens bästa vita viner.  Oftast när det gäller Godello så rör det sig om endruvs Joven viner, dvs viner som inte har eklagrats.  Men små mängder eklagrade Crianza viner görs också.

När det gäller Mencía så görs det också mestadels oekade Joven viner, även om det även här förekommer Crianzas, eklagrade viner.  Både endruvsviner och sådana med inblandning av andra druvor, såsom;  Cabernet Sauvignon, Garnacha Tinta och Maria Ardoña, förkommer.

Exempel på bra producenter är;  Jesús Nazareno, Godeval, Joaquín Rebolledo, La Tapada (Guitián), m fl.

Monterrei DO.

Monterrei slutligen fick sin klassning 1994 och är den obetydligaste av Galiciens distrikt.  Detta gäller både storlek (~500 ha) och det resulterande vinet.  Det mesta av den lilla produktionen säljs nämligen i bulk för lokal konsumtion.  Endast fyra producenter finns.

När det gäller druvor så odlas här en mängd olika sorter.  Dels de röda; Mencía, Gran Negro, Alicante, Garnacha, Tinto Fino, Bastardo, m.fl., och dels de vita; Godello (Verdello), Doña Blanca, Treixadura, Palomino, m.fl.