Katalonien (Catalunya)
[   Allmänt /  Kvalitetsindelning /  Druvor /  Områden (inkl. karta)  ]

Allmänt.

Katalonien, som ligger längs medelshavskusten i nordöstra delen av Spanien, består av de 11 (12 med Cava) kvalitetsvindistrikten, ursprungsbeteckningarna, Denominación de Origen (DO):

Ursprungsbeteckning:	Areal 2016 (*1):	Produktion 2016/17 (*2):
Penedés DO	17 054 ha	147 157 hl
Terra Alta DO	5 820 ha	55 586 hl
Tarragona DO	4 733 ha	13 200 hl
Conca de Barberá DO	4 119 ha	6 172 hl
Costers del Segre DO	4 037 ha	29 803 hl
Priorato DOCa	1 962 ha	1 417 hl
Monsant DO	1 890 ha	45 549 ha
Empordà DO	1 756 ha	35 965 hl
Catalunya DO	748 ha	?
Pla de Bages DO	480 ha	3 689 hl
Alella DO	223 ha	?
Totalt:	42 822 ha
[*1, Källa: Generalitat de Catalunya.]
[*2, Källa: Ministerio de Agricultura, Pesca y Alimentación.]
Cava DO (*3)	37 955 ha (2019)	1 906 666 hl
[*3, Källa: Consejo Regulador del Cava.]

Katalonien består, förutom av vindistrikten ovan, av de fyra provinserna (från norr till söder);  Lleida längst österut, Girona vid kustgränsen mot Frankrike, Barcelona söderom, och slutligen Tarragona längst söderut.  Alla provinserna utom Ljeida ligger alltså vid medelhavskusten.

Klimatmässigt så är influenserna från medelhavet stort, även om variationerna är stora. 

Så sent som på 1960-talet så producerade många katalanska vinodlare fortfarande omoderna alkoholstarka sk rancioviner.  Sedan dess så har mycket hänt och dessa gamla viner är idag nästan "utrotade".  Det är Torres (se mer nedan), genom att vara öppen för influenser från framförallt Frankrike, som ligger bakom den här utvecklingen.  Detta innebar (och fortfarande innebär...) en omfattande investering i modern temperaturkontrollerad rostfri utrustning och samtidig lyckad experimentering med internationella (framförallt franska) druvsorter.

En annan av framgångselementen har varit Kataloniens mousserande vin, nämligen Cava.  Visst det görs Cava på annat håll (exempelvis i Rioja, Navarra, och Castilla-León) också, men huvudsakligen (över 95 %) så produceras den i Katalonien.  Cava är alltså ett kvalitetsvin med DO-klassning som inte är regionsknutet (inte knutet till en "demarkerad" region).

En annan icke regionsknuten urprungsbeteckning är nyskapade Catalunya DO som (åtminstone) är tänkt att utgöra basen för övriga ursprungsbeteckningar.  Catalunya omfattar alltså vinodlande kommuner över hela katalonien, och därmed viner gjorda på druvor från övriga kataloniska "appellationer". 

Druvor.

De viktigaste druvsorterna i Katalonien är (utifrån uppodlad areal 2018):

Blå druvsorter:			Gröna druvsorter:
Garnacha Tinta  Merlot  Cabernet Sauvignon  Tempranillo  - Ull de Llebre  Mazuela, Samsó  Syrah  Trepat  Pinot Noir  Sumoll Tinto  Cabernet Franc  Garnacha Tintorera  Monastrel  ...	7.1 % 5.1 % 4.7 % 4.3 %   3.7 % 2.8 % 2.2 % 1.6 % 0.3 % 0.2 % 0.2 % 0.2 %		Macabeo, Viura  Xarello  Parellada  Chardonnay  Garnacha Blanca  Moscatel Alejandria  Sauvignon Blanc  Moscatel de Grano  Gewürtztraminer  Riesling  Agudelo, Chenin Blanc  ...    Övriga druvsorter:	21.8 % 18.0 % 13.4 % 5.6 % 3.6 % 1.8 % 0.7 % 0.5 % 0.2 % 0.2 % 0.2 %  ... 12.5 %
[ Källa: MAPA, Ministerio de Agricultura, Pesca y Alimentación ]

Områden.

• Alella DO
• Conca de Barberá DO
• Costers del Segre DO  (Raimat)
• Empordà DO
• Monsant DO
• Penedés DO
• Pla de Bages DO
• Priorato DOCa
• Tarragona DO
• Terra Alta DO

Alella DO.

Alella, i provinsen Barcelona, är en av spaniens minsta och obetydligaste vindistrikt (DO).  Här tillverkas huvudsakligen vita viner, av vilka de bästa, ofta gjorda av enbart gröna druvan Pansá Blanca (Xarel-lo), är lätta och friska.  Även halvsöta och söta viner görs.  Vanligaste blå druvan är Ull de Llebre (Tempranillo).

Läget vid Barcelonas utkanter (norr om vid medelhavet) har gjort att den uppodlade arealen minskat till 1/8 (drygt 200 ha) av vad den var i mitten av 50-talet, alltmedan staden vuxit.  Klimatet är milt, med sparsam nederbörd.

Man delar in druvorna i två grupper, rekommenderade och tillåtna.  När det gäller gröna druvor så är;  Garnacha Blanca (Garnatxa Blanca), Moscatel och Pansa Blanca (Xarel-lo) de rekommenderade medan de övriga tillåtna är;  Chardonnay, Chenin, Macabeo, Malvasía, Moscatel de Grano Menudo, Parellada, Picapoll Blanco och Sauvignon Blanco.  För blå druvor så är det enbart Garnacha Tinta (Garnatxa Tinta) som är rekommenderad medan de övriga tillåtna är;  Cabernet Sauvignon, Garnacha Peluda (Garnatxa Peluda), Merlot, Monastrell, Pinot Noir, Samsó (Mazuela), Sumoll Negre, Syrah och Ull de Llebre (Tempranillo).  [Druvor såsom dom betecknas i reglementet från ursprungsbeteckningen, andra namn/stavningar inom parantes.]

Exempel på en bra producent är;  Bodegas Parxet (Marqués de Alella)

Penedés DO.

Penedés är det det mest kända katalanska området, känt dels för att husera vinhuset Miguel Torres och dels för de mousserande Cava-vinerna, som huvudsakligen görs här.  Förutom mousserande viner, som alltså är en egen ursprungsbeteckning Cava DO, så görs även högkvalitativa röda på bl.a. Cabernet Sauvignon och några av Spaniens bästa vita viner, konkurrerande med dom från Galicien (Rías Baixas).

Penedes som ligger vid kusten direkt söder om Barcelona är uppdelat i provinserna Barcelona och Tarragona.  Två huvudorter för vinframställing finns, dels Vilafranca de Penedés för stilla viner under Penedés DO och dels Sant Sadurní d'Anoia för mousserande viner under Cava DO.

Mängder med druvor är tillåtna, både traditionellt spanska och franska druvsorter.  När det gäller vita druvor så dominerar Macabeo, Xarel-lo, Parellada och Chardonnay stort och står för ca 80 % av den totala uppodlade arealen.  De viktigaste röda druvorna är;  Ull de Llebre (Tempranillo), Garnacha (Grenache), Cariñena (Mazuela, Carignan), och Cabernet Sauvignon.

Vidare är detta, som beskrivits ovan, födelseplatsen för Spaniens moderna viner och det var här som kall jäsning och rostfritt stål introducerades på 1960-70 talen av Miguel Torres.  Sedan dess har Barcelona blivit en centrum för högteknologisk vinifikationsutrustning.

Penedés, som kan beskrivas av en enda lång väst-östlig sluttning skyddad av berg på båda sidor, består av de tre zoner (distrikt). 

• Bajo Penedés (Baix Penedés) - längst ute vid kusten, är den lägsta och varmaste av de tre områdena (varmt medelhavsklimat), och härifrån kommer, i allt större utsträckning fylliga röda viner.  Här odlas främst de blå druvorna Monastrell (Mourvèdre)), Garnacha (Grenache), Cariñena (Carignan), Malvasia, m fl.
  
• Medio Penedés -  är det mellersta och största vinodlingsområdet (60 % av distriktets druvor odlas här).  Mest produceras här mousserande Cava vin, men i allt större utsträckning även bra röda viner av modern typ.  Mest odlade druvorna är de vita Xarel-lo, Macabéo, Parellada, och Chardonnay, och de röda Ull de Llebre (Tempranillo), Cabernet Sauvignon, Merlot och Monastrell.
  
• Penedés Superior (Alt Penedés) - längst in i landet, är det brantaste och högst belägna området (>500 m höjd).  Klimatet är så svalt att Cabernet Sauvignon inte längre trivs, och därför är också nästan allt producerat vin vitt, de bästa är friska med fin syrlighet.  Druvorna är Parellada (vit inhemsk druva), Riesling, Gewürztraminer, Muscat, m.fl.

Miguel Torres, berömd över hela värden (har även vingårdar på annat håll, t.ex. i USA), producerar här välgjorda viner för alla smaker och plånböcker.  Samtidigt som han har introducerat franska druvsorter, så har han slagit vakt om, och behållit, de ursprungliga spanska.  Torres finaste viner, Gran Coronas, Mas La Plana Cabernet Sauvignon och Milmanda Chardonnay är dyra, men anses ändå vara prisvärda i sin kvalitetsklass.

Några exempel på bra producenter är;  Cellars Puig & Roca, Jean Léon, Masía Bach (Söta vita Extrisimo Gran Reserva Dulce), Miguel Torres, m.fl.

Tarragona DO.

Tarragona är Kataloniens största vinregion, och sträcker sig norr och söder om hamnstaden Tarragona, längst kusten, och innåt landet mot gränsen till Aragonien (Zaragoza).  Tarragona kan delas in i de två underzonerna Tarragona Campo och Falcet, som i sin tur delas in i Comarca de Falset och Ribera del Ebro.  Tarragona fick DO-status 1976.

Här tillverkas många olika viner, dock mest torra vita viner gjorda på de vita druvorna nämnda nedan.  Mycket av detta vin säljs i bulk till det Cava producerande Penedés.  När det gäller röda viner så görs dom mestades på blandningar av Garnacha och någon av druvorna Ull de Llebre eller Cariñena, även om druvrena viner också förekommer. 

Tarragona Clásico Licoroso är ett speciellt förstärkt Garnacha vin som lagrats på ek i minst 12 år och som får en portvinsliknande karaktär (tawny port).  Kallades för just "fattigmans portvin" i England.  Rancio är en annan starkvins specialitet, med oxiderad karaktär, som förekommer i hela Spanien, men är vanligast i Katalonien.  Bäst är vinerna från De Muller som är sötade med mistela (uppspritad druvmust se Aragonien) och som fått mogna i ett solerasystem.  För övrigt så görs här en stor del av den kristna världens nattvardsvin.

Godkända druvor är de vita;  Macabéo (Viura), Parellada, Xarel-lo, och Garnacha Blanca, och de röda;  Garnacha, Cariñena, och Ull de Llebre (Tempranillo).  Förutom dessa så odlas även (experimentellt) druvorna; Cabernet Sauvignon, Chardonnay, Merlot och Muscat.

Exempel på bra producenter är;  Capçanes-kooperativet, José Lopez Beltran, Josep Anguera Beyme, De Muller, Pedro Rovira, m.fl.

Priorato DOCa.

Priorato är ett litet distrikt uppe i de katalanska bergen (väster om Tarragona), som är känt för att husera ett av vinvärldens klassiska röda viner (Priorato).  Vingårdarna är belägna, och druvorna odlas, på branta sluttningar och oländiga terrasser.  Låga skördeutag, och ett varmt klimat, resulterar i koncentrerade fruktiga viner som på naturlig väg jäser till en alkoholhalt på upp till 18 %.

Priorato, som fick sin DO-klassning relativt sent 1975, blev det andra område som blev "upplyft" till Denominación de Origen Calificada (DOCa), vilket skedde år 2000.  Huruvida klassificeringen gällt har varit lite osäkert då den blev upplyft av lokala Kataloniska myndigheter, något som dock "konfirmerats" 2009 av dom centrala spanska.  Rioja som tills dess varit den enda DOCa:n fick sin klassning 1991.

Här finns både rekomenderade, tillåtna och experimentella druvsorter (som på så många andra håll i Spanien).  Tillåtna röda druvor är;  Garnacha (~40 %), Cariñena (Mazuelo, Carignan, ~54 %) och Cabernet Sauvignon.  Vita tillåtna druvor är; Garnacha Blanca, Macabeo (Viura) och Pedro Ximénez.  I byn Gratallops är även Syrah och Pinot Noir tillåtna.

Priorato har gamla anor och är en av Spaniens äldsta appellationer.  Det berättas att en av traktens herdar haft en syn där han sett änglar gå upp till himlen från en trappa.  På platsen, som därefter kom att kallas Scala Dei (Guds trappa), uppfördes uppfördes ett Kartusianierkloster år 1163.  En by växte upp och på kullarna runt byn odlades det vin. Vinet som hade extremt hög alkoholhalt blev snabbt känt utanför klostrets murar, och var en gång i tiden ett av Spaniens mest exklusiva vin.

Dessa traditionella, kraftiga, nästan svarta, alkoholstarka vinerna, görs alltjämnt.  Bättre vinproduktionsteknik gör att vinerna, som är gjorda på Garnacha (Grenache), numera är av mycket högre kvalitet. 

Vid sidan av dessa äldre traditionella vinerna görs också moderna kraftfulla rödviner, varav några tillhör världens bästa.  De bästa görs i (och runt) byn Gratallops där en mindre revolution ägde rum när några odlare slog sig samman, i vad som kallades Costers del Siurana projektet, och byggde upp en hypermodern vinanläggning.  Utan klassificering och med importerade druvor så började dom göra vin.  Idag så är de kvarvarande odlarna självständiga med egna moderna anläggningar samtidigt som vinerna, som är bland spaniens bästa, ingår i DO Priorato.  Garnacha utgör ryggraden i dessa viner som också inkluderar druvor såsom Cabernet Sauvignon, Cariñena, Merlot och Syrah.  Bästa förespråkaren för dessa Gratallops viner är Alvaro Palacios (se mer nedan).

Alvaro Palacios är utan tvekan ett av Spaniens stora vinnamn.  Redan som 25 åring så började han odla vin i Priorat, besatt av tanken att göra viner i världsklass.  I bakfickan hade han mer erfarenhet än de flesta efter att ha gått i lära hos Christian Moueix (Château Petrus, Bordeaux).  Bästa vinet som konkurrerar med Ribera de Duero vinerna Vega Sicilia och Pingus om att vara spaniens bästa vin är L'Ermita.  Finca Dofí och Les Terrasses är två andra utomordentliga viner.  Alla vinerna är blandviner gjorda bl a på Garnacha, Cabernet Sauvignon och Cariñena (Carignan).

Exempel på bra producenter är; Alvaro Palacios, Clos Erasmus, Costers del Siurana, De Müller, Mas Martinet, René Barbier (Clos Mogador), (Cellers de) Scala Dei, m.fl.

Costers del Segre DO.

Costers del Segre är ett ökenliknande område med extrema temperaturskillnader, mest känt för experimenterande producenten Raïmat, som här byggt upp sin (automatiskt) konstbevattnade mönsteranläggning.  Raïmats "oas" är 1250 ha stor, vilket motsvarande 1/3 av det ursprungsbetecknade området.  Namnet kommer av floden Segre som är biflod till Riojas Ebro.

DO statusen är Codorníu's (Raimats) förtjänst.  Innan DO statusen (1988), så var det få viner, bortsett från Raïmats, som var "drickvärdiga".  Nu finns det några få bodegor som når upp till samma nivå, men fortfarande så görs här många tråkiga viner.

Bästa producenterna är;  Raïmat, Castell del Remei och L'Olivera.

Conca de Barberà DO.

Conca de Barberà, som fick sin ursprungsbeteckning så sent 1989, är en lovande ung vinregion.  Läget som är det högsta i Katalonien medför att förutsättningarna (klimat, jordmån) finns för att göra friska och aromatiska vita viner.  Klimatmässigt så är vintrarna kalla och somrarna varma men tempererade med svala vindar från medelhavet.  Jordmånen varierar men är huvudskligen kalkstenshaltig.

Vidare så är Conca de Barberà ett av Cava distikten, dock utan någon nämnvärd tillverkning av mousserande vin.  Istället så exporteras huvudelen (~80 %) av produktionen, som druvor, must eller vin, till Cavaproducenter i Penedès. 

Tillåtna druvor är dels de vita;  Parellada, Macabeo (Viura), och dels de röda;  Trepat, Garnacha, Ull de Llebre (Tempranillo), Cabernet Sauvignon, och Merlot.

Vita druvor står alltså för det mesta av produktionen och de vita vinerna kan vara fruktiga och citronfriska.  Stjärnan är egendomen Milmanda (ägd av Torres, se Penedès) som är synonymt med högkvalitativt chardonnayvin. När det gäller röda viner så görs även här många bra viner.  Torres odlar exempelvis några av sina bästa Cabernet Sauvignon och Pinot Noir druvor här.  Även roséviner görs.

Bästa producenterna är;  Hugh Ryman (Santarra), Torres (Milmanda),.

Cava DO.

Cava-viner är trots att de görs med "método tradicional" (méthode traditionelle, champagnemetoden) unika, detta då de görs med mestadels inhemska spanska druvor.  Cava är för övrigt världens näst största appellation för mousserande vin (efter Champagne i Frankrike).

Som redan nämnts så är detta vin inte knutet till någon speciellt geografiskt (ursprungsbetecknat) område, även om dom allra flesta (ungefär 95 %) "Cavorna" är gjorda här, och då företrädesvis i Penedés.  Det var också här som ordet cava (katalanska för källare) för första gången (runt 1970) började användas för mousserande viner, gjorda med champagnemetoden.  Vinet har dock funnits sedan 1872, då det uppfanns av José Raventós på Codorníu, efter ett besök i Frankrike.

Att det blivit "så här" beror på EU-regler.  1986 så skapade nämligen "denominationen", och för att komma runt EU reglerna om att varje nyskapad DO skulle ha en specifik geografisk begränsning, så angavs hela 159 byar (listan godkänd först 1992) över hela Spanien som geografisk begränsning.  Byarna var sådana där man av tradition gjort mousserande vin med just champagnemetoden.  De flesta av dessa byar ligger i Katalonien, medan övriga är utspridda i (autonoma) regionerna Baskien, Rioja, Navarra, Aragonien och Valencia.  Innan 1986 var klassningen lantviner (VdlT).

De druvor som används är;  Macabeo (Viura), Parellada, och Xarel-lo, följt av Chardonnay och Subirat (Malvasia).  De röda druvorna Garnacha (Grenache) och Monastrell används för att göra rosé (rosado) varianten.  Typiskt är en blandning av just Macabeo, Parellada och Xarel-lo, men många varianter, däribland druvrena Chardonnay viner, förekommer.

Produktionen domineras av Codorníu, världens största producent av mousserande vin, följt av Freixenet, medan det kanske är Marques de Monistrol (nedan) som gör de bästa vinerna.

Marques de Monistrol, grundat 1882, är en av de äldsta och bästa Cava-producenterna.  Monistrol är inte den största producenten, men har ändå den största enskilda vingården i Katalonien, inkluderande en självförsörjande by.  Tillverkningen inkluderar även stilla röda och vita viner.  Traditionell Cava gjord på inhemska druvsorter.  Tyvärr så är vingården inte längre i privat ägo, utan ingår sedan 1996 i företagsgruppen Arco Bodegas Unidas, som även inkluderar Marquis de Griñón (joint venture).

Exempel på bra producenter är;  Castillo Perelada, Cavas Hill, Cavas Mascaró, Codorníu, Conde de Caralt (Freixenetgruppen), Domaine Chandon, Freixenet, Marques de Monistrol, Mont Marçal, Parxet (Alella), Raïmat, Seguras Viudas (Freixenetgr.), m.fl.