La Rioja
[
Allmänt /
Kvalitetsindelning /
Druvor /
Områden (inkl. karta) ]
Autonoma regionen heter La Rioja och består av en enda provins, Logroño (vilket också är namnet på huvudorten), och av vinregionen Rioja DOCa.
Rioja DOCa.
Rioja är regionens enda kvalitetsdistrikt och blev uppflyttat till Denominación de Origen Calificada (DOCa) som första spanska distriktet 1991. Vidare var det även det första distrikt som blev klassificerat som Denominación de Origen (DO) 1926. Rioja var länge - fram till år 2000 - Spaniens enda DOCa distrikt, då det följdes av Priorato.
Detta är utan tvekan det mest berömda vindistriktet i Spanien och ligger på böljande kullar vid floden Ebro i norra Spanien, ungefär 30 mil norr om Madrid. Namnet kommer från en av Ebros bifloder, Rio Oja. Ebrodalen är omgiven av skyddande bergskedjor, bl a så skyddar Sierra de Cantabria i norr mot kalla nord- och västvindar.
Vinregionen med sina 65 726 ha (2019) delas in i de tre underregionerna;
Regionen höjer sig från öster mot väster, med vingårdarna i Alavesa och Alta på 400-700 meters höjd (över havet), och i Oriental på runt 300 meters höjd. Totalt tillverkas här runt 2.5 miljoner hl vin per år, varav 85% är röda viner och resten vita eller rosé.
Klimat, jordmån.
Bästa vinerna ger Rioja Alavesa och Rioja Alta, mycket beroende på både ett bättre (något svalare) atlanten influerat inlandsklimat, och bättre jordmån, bestående av kalkhaltig lera med skifferinslag. Långa varma somrar, milda höstar med kalla nätter, och kalla vintrar där både snö och frost kan förekomma, är typiskt.
Rioja Oriental (fd. Rioja Baja) har mer av medelhavs hetta, torra heta somrar med milda vintrar, och en jordmån som består mer av järnhaltig lera.
Historia.
När vinlusen härjade som mest i Frankrike (1870-talet), flyttade vinodlare från Bordeaux hit med sin teknik och sitt kunnande, och skapade Riojas "moderna" vinodlartraditioner. Efter att vinlusen hemsökt även detta område så föll regionen i glömska, mestadels beroende på alla krigen (Spanska inbördeskriget och de två världskrigen).
Som tidigare nämnts så var Rioja det första distrikt som blev klassificerat som Denominación de Origen (DO) 1926. Detta betyder dock inte att det rådde anarki dessförinnan, redan 1560 så instiftades det exempelvis lokala regler för hur druvor, musten och det färdiga vinet skall behandlas.
Riojavinerna återupptäcktes i början på sjuttiotalet, då övriga världens vinpriser gick i taket. Ytterliggare fart fick försäljningen på nittiotalet, då franska viner bojkottades i stora delar av Europa (Frankrikes kärnsprängningar i Mururoa).
Det som hänt på senare tid, framförallt på 1990-talet, är att alltfler producenter gör modernare viner, friska oekade vita och lättare fruktigare röda viner. Samtidigt så har användandet av amerikansk ek minskat till förmån för fransk. Det är inte längre så att lagringsbegreppen Reserva och Gran Reserva, eller för den delen den tidigare typiska "vaniljdoften", är liktydligt med högre kvalitet.
Druvor / viner.
Här gäller det att hålla tungan i "rätt mun" när man läser på om statistik. La Rioja är regionen medan Rioja DOCa är vindistriktet - ursprungsbeteckningen - som sträcker sig in i såväl regionen Navarra (provinsen Navarra) som baskiska regionen País Vasco (provinsen Álava). Det finns runt 47 000 ha vingårdsareal i La Rioja där det mesta (45 905 ha) är areal som ingår Rioja DOCa ihop med mark i regionerna Navarra (7 157 ha) och País Vasco (13 178 ha).
Vinregionen Rioja DOCa ligger alltså huvudsakligen i den autonoma regionen La Rioja och i provinsen Logroño, men delar ligger även i de närliggande provinserna Álava (i Baskiska autonoma regionen País Vasco), Burgos (i regionen Castilla-León) och i Navarra (i Navarra).
| Rioja DOCa - viktigaste druvsorter - uppodlad areal 2019: Rioja DOCa 66 240 ha (La Rioja, Álava, Navarra) |
|||||
| Blå druvsorter: | Gröna druvsorter: | ||||
| Tempranillo Garnacha Tinta Graciano Cariñena, Mazuelo Maturana Tinta Övriga blå druvsorter |
79.8 % 6.8 % 2.0 % 1.9 % 0.3 % 0.2 % |
Viura, Macabeo Tempranillo Blanco Verdejo Garnacha Blanca Sauvignon Blanc Chardonnay Malvasia Riojana, Alarije Maturana Blanca Turruntés Övriga druvsorter: |
6.2 % 1.1 % 0.5 % 0.3 % 0.3 % 0.2 % 0.2 % 0.1 % 0.0 % 0.1 % |
||
| [ Källa: Rioja in figures 2019 statistics, Consejo Regulador de la Denominación de Origen Calificada Rioja ] | |||||
Förutom dessa druvsorter så finns det även sådana som odlats av gammal hävd eller på försök. Druvsorter såsom; Cabernet Sauvignon, Syrah, m.fl. Huruvida dessa andra druvsorter excisterar längre vet jag inte men de syns inte i den senaste statistiken från Consejo Regulador de la Denominación de Origen Calificada Rioja. Marqués de Riscal är exempel på en producent som fått använda Cabernet Sauvignon men som troligtvis inte längre gör det. De har dock med "otras" (=andra/övriga) på några av sina viner utan att specificera mer på hemsidor eller buteljer. Marques de Vargas är en annan sådan producent som i sin Hacienda Pradolagar 2010 har med 35% Cabernet Sauvignon.
I vinlagen, PDO-ES-A00117 - Rioja Protected Designation of Origin Specifications, står det när det gäller röda viner med ursprungsbeteckning Rioja bl.a.: Tempranillo, Spaniens svar på Cabernet Sauvignon, ger viner med kryddig karaktär, kraftig fruktsmak och låg syra. Namnet kommer av Temprano som betyder tidig och syfter på druvans tidiga mognad. Garnacha (Grenache), som ofta ingår och används mycket till roséviner, ger alkoholstarka viner med varm, pepprig och fruktig smak. Graciano, som är en druva på tillbakagång, är tanninrik och ger fylliga viner (bidrar till Riojan med lagringsduglighet). Mazuelo (Cariñena, Carignan) används mycket som utfyllning, men ger annars mörka, sträva viner med hög syra. Graciano är en lokala druvsort.
Resultatet, tillsammans med fatlagringen, är viner med tydliga fattoner, och smak/doft av; vanilj, mörka bär, torkade frukter, tobak, läder, kryddor (dill), mm.
Vit Rioja är ofta en blandning av druvorna Viura (Macabeo) och Malvasia. Numera är det vanligt att man använder endast Viura (Macabéo), som ger fruktiga och friska viner när den används självständigt. Malvasia, som är på tillbakagång, ger ett fett, nötigt myskartat vin med fin mild doft av honung. Garnacha Blanca är en annan druva som används och ger tunga alkoholstarka viner (sätts ofta till sämre årgångar för att höja alkoholhalten). Från och med årgång 2007 så får upp till 49% av druvsorterna Chardonnay, Sauvignon Blanc och Verdejo användas. Detta kommer på sikt ändra karaktären på dom vita vinerna.
Vinodling.
Vinplantorna är planterade med en en densitet av mellan 2850 och 4000 plantor per ha, och uppbundna enligt Gobelet metoden, som på så många andra ställen i Spanien. Detta (nackdelen med metoden) gör att skörden mestadels sker manuellt. På traditionella odlingar så är plantorna fristånde medan de på modernare odlingar är uppbundna med stöd av ståltrådar.
Traditionellt så odlades vinerna blandade (de druvor som skulle ingå i vinet) från början, vilket numera är förbjudet. De vanligaste sjukdomarna är mjöldagg (Oïdium) och sk falsk mjöldagg (Mildiou).
Vinifikation.
Efter avstjälkningen pumpas druvjuicen och druvskalsmassan in i jäsningstankarna av rostfritt stål (traditionellt i stora träfat). Jäsningen sker alltså tillsammans med skalen i 10-15 dgr (28-30 ºC) innan den självrunna musten pumpas över i nya tankar för malolaktisk fermentering. Kvarvarande vin pressas och pressvinet får genomgå malolaktisk jäsning separat.
Efter att vinet fått vila ett tag så blandas vinerna (olika druvviner och pressvin) till husets stil, och vinet lagras på 225-liters ekfat (sk barricas). Under lagringen så omdras vinet ett antal gånger till äldre ekfat. Innan buteljering så klaras vinet med huvudsakligen bentonit (men även gelatin, isinglass och äggvita används).
Ovan gäller modern tillverkning av rödviner. De vita vinerna pressas direkt efter avstjälkningen och musten (framförallt den självavrunna) jäses vanligtvis i rostfria ståltankar (18 ºC) i upp till 7 dgr. Vissa vita viner genomgår malolaktisk jäsning. Efter jäsningen så kyls vinet ner i speciella kyltankar (5 ºC) för utfällning av vinsyrasalter (tartrat).
Lagringsregler.
Kännetecknande för Riojaviner är (har varit) den långa fatlagringen, företrädesvis på amerikansk ek (Tennessee vitek). Detta ger mjuka viner med doft och smak av vanilj och dill. Fler och fler producenter använder dock numera fransk ek samtidigt som man inte lagrar vinerna lika länge. Detta gör att det idag finns flera stilar på vinerna. Lagringstiden utöver den i lagen stadgade minimigränsen varierar mellan olika firmor.
Minimigränserna är följande: Observera, som tidigare nämnts, att det inte längre är lika självklart med vare sig ny amerikansk ek eller med lång fatlagring. Detta gör att vaniljtonen inte längre är lika framträdande.
Klassificeringssystemet som används i Rioja är närmare beskrivet i Kvalitetsklasser (Spanien).
Producenter.
Marqués de Riscal, som grundades 1860 av Don Camilo Hurtado de Amézaga med hjälp av vinodlare från Bordeaux, var från början, och är fortfarande, en mönsteranläggning som regelbundet gör eleganta Rioja viner. Räknas som den stora pionjären av moderna Riojaviner. Gör viner i fransk stil och är en av dom som har, eller har haft, dispens att använda Cabernet Sauvignon.
Några producenter som regelbundet producerar kvalitetsviner är:
3. Specific vinification Practices and imposed restrictions // b). Vinification practices // RED: For red wines made with destemmed grapes, a minimum 95 per cent of grapes should be Tempranillo, Garnacha Tinta, Graciano, Mazuelo or Maturana Tinta. For red wines made with whole grapes, this figure should be no less than 85 per cent.
6. Grape varieties // The vinification of the protected wines will be exclusively made with the following grape varieties; RED: Tempranillo, Garnacha tinta, Graciano, Mazuelo ,Maturana tinta; WHITE: Viura, Sauvignon blanc, Malvasía, Verdejo, Garnacha Blanca, Maturana blanca, Chardonnay, Tempranillo blanco, Turruntés.
Röd Rioja kan alltså bestå av druvorna; Tempranillo, Garnacha (Grenache), Mazuelo (Carignan), och Graciano, men en typisk består av mestadels Tempranillo som utan tvekan är den viktigaste spanska kvalitetsdruvan. Finns många viner som enbart består av Tempranillo.
Marqués de Murrieta är ett av Riojas största vinnamn och är tillsammans med Riscal en av dom som förde in bordeauxtraditionerna till Rioja. Murrieta som grundades 1872 är kanske mest känt som Ygay. De flesta vinerna heter nämligen något med Ygay, där Castillo Ygay Gran Reserva är deras främsta röda. Ygay, som är exemplariskt för vinodling, är för övrigt en by som ligger precis där de tre deldistrikten i Rioja möts. Både ny och gammal teknik används och vinerna räknas till dom mest traditionella.
Barón de Ley är en nykomling (första årgången kom 1985) som satsar mycket på Tempranillo, med (ibland) viss inblandning av franska druvor. Använder uteslutande egna druvor. Vingårdarna ligger uteslutande i Rioja Baja (i Mendavia i Navarra), där man räknas som ledande. Barón de Ley är ett exempel på att ovanstående beskrivning av Rioja Baja som en sekundärt vinodlingsdistrikt (efter Alavesa och Alta) är felaktigt, och att mycket är upp till producenten och vinifikationen.
CVNE - Companía Vinícola del Norte de España (kallat Cune) är den största (och bästa) av de "små" bodegorna och gör regelbundet högklassiga viner. Man äger hela 470 ha. Bästa vinet är CVNE Imperial Gran Reserva (ibland Reserva) som bara görs dom bästa åren. De mer "vanliga" vinerna heter CVNE Viña Real.
(röda Viña Real, Imperial. vita Monopole.)
© Lars Jonsson