© Lars Jonsson, larsvinsida.vininfo.nu
 

Vinområden  (Sydamerika).
Allmänt / Historia /  Vinlagar, klassindelning / Klassiska områden (karta)  ]

De ur vinsynpunkt viktigaste länderna i Sydamerika är Argentina och Chile.  Förutom dessa två så görs det viner i de övriga länderna också, men dessa hittar sällan ut till resten av världen.


Argentina
Allmänt / Historia /  Vinlagar, klassindelning / Klassiska områden (karta)  ]

Allmänt.

Argentina (208 000 ha, 2002) är ett litet speciellt vinland då under många år visserligen producerat mycket vin, men en stor inhemsk konsumtion har gjort att vinerna bara i undantagsfall exporterats.  Som mest var man uppe i en konsumtion på över 90 liter per person och år.  Att jämföras med dagens konsumtion på runt 32 liter och Sveriges på 15 liter (gäller år 2001) .

Hur som helst så har konsumtionsmönstret ändrats och man stod för några år sedan med massiva produktions enheter och en kapacitet som vida översteg det inhemska behovet.  Argentina är idag världens femte största vinland efter;  Frankrike, Italien, Spanien, och USA. 

Vidare är Argentina synonymt med vidsträckthet och stora avstånd, med allt vad det innebär. Här finns nämligen alla världens klimat, från arktiskt till tropiskt.  De Argentinska landskapen omfattar;  berg och plattåer, stora skogar, djungel, stäpp och öken.  Allt finns här, naturligtvis då också regioner med bra förutsättningar för vinodling och vinproduktion.

Det produceras vin i alla av Argentinas 15 provinser men de som har utmärkt sig när det gäller vinproduktion ligger alla i väst, i skuggan av de mäktiga Anderna.  Utmärkande är att vinodlingen oftast sker i vida dalar och på lätt sluttande plattåer.  Altituden är unik då alla odlingar ligger mellan 300-2400 möh, i medeltal på över 900 möh.  Detta ger unika klimatmässiga fördelar (se klimat nedan).

 

Historia.

De första vinstockarna kom till Argentina i mitten av 1500-talet med Spanska bosättare (missionärer och upptäckare) ungefär samtidigt på flera olika sätt.  En del av dessa vinstockar kom direkt från gamla världen (Spanien, 1541), medan andra kom över Anderna via Peru (1550) och Chile (1556).  Den första dokumenterade vingården planterades vid Santiago del Estero 1557, och staden Mendoza grundades 1561.  Kommersiellt var vinproduktion igång i provinsen San Juan runt 1570.

På samma sätt som i Chile (nedan), Mexico och i Kalifornien, så spelade Jesuitmissionärer en stor roll när det gäller både att lokalisera bra vingårdslägen och för att få ingång en fungerande vinproduktion.  Viktigaste druvan var Criolla Chica, som är samma druva (åtminstone en nära släkting) som Chiles Païs och troligvis också Kaliforniens Mission.  Criolla Chica har sedan tillsammans med druvorna Criolla Grande och Cereza varit en ryggrad i Argentinsk vinproduktion i över 300 år.

I slutet av 1700-talet, och ännu mer efter självständigheten 1816, så kom det mängder med immigranter från Italien, Spanien och Frankrike.  Med dessa kom både vinstockar och kunnande.  För att inte säga grunden till den månfald av vindruvor och vinstilar som finns i dagens Argentina.

1853 bildades i Mendoza Argentinas jordbrukskola (de la Quinta Normal de Agricultura en Mendoza).  Grundaren Miguel Pouget introducerade franska druvsorter däribland Malbec som är Argentinas "egna" blå druvsort.

I slutet av 1800-talet så stod så järnvägen mellan Mendoza och Buenos Aires färdig vilket naturligtvis öppnade en stor marknad för Mendozas viner. 

 

Klimat / Jordmån.

Argentinas vinregioner är utspridda kring en lång sträcka, främst i västra delen av landet, gränsande till Andernas "fötter", och de flesta vingodlingar ligger på en höjd över 500 möh.  I medeltal faktiskt över 900 möh.  Förutom de södra regionerna Río Negro (och Neuquén) så är klimatet kontinentalt och torrt.  Väldefinierade årstider, med varma somrar (kalla nätter), och kalla vintrar, som tillåter vinstockarna "vila".  Många soldagar (~320 dgr per år), och begränsat med nederbörd, gör att floderna och bevattningssystem är ett måste för vinodlingen.

Luften är torr och fri från föroreningar, utan nämvärd risk för svampsjukdomar, varför bekämpningsmedel sällan behöver användas.  Det lilla regn som faller kommer mestadels under sommaren, men då ofta som hagel, vilket är en riskfaktor för vinodlingarna.  Mycket nederbörd (snöfall) i Anderna är viktigt för att säkra tillgång på vatten för bevattningssystemen.

Traditionellt så har bevattningen gått till så att man helt enkelt har svämmat vinfälten med resulterande överproduktion som följd, ett förfarande som fortfarande används på sina håll.  De kvalitetsmedvetna odlarna är mycket restriktiva med vatten och på sina håll används supermoderna droppbevattningssystem.

Liksom Chile har Argentina sluppet vinlusen härjningar, och delvis så tror man att det berott just på sättet att svämma odlingarna.  Andra faktorer är isoleringen från resten av världen, det extremt torra klimatet och den ofta sandiga/grusiga jordmånen.

 

Vinlagstiftning / Kvalitetsindelning.

Denominación de Origen Controlada. 

Även om vinexporten och vinodlingen är uppstyrd av Instituto Nacional de Vitivinicultura (INV), så har Argentina, liksom övriga Nya Världen, inte något strikt system av lagar som styr vinodling och vintillverkning.  Här finns alltså inga regler likande dom som Frankrike har genom sitt appellations system.  Två distrikt har dock fått "DOC status", San Rafael och Luján de Cuyo, men det betyder ingenting annat än ett erkännande att dom generellt gör bra viner.

Det enda som gäller är att det finns en 80%'s regel som innebär att om det står en druvsort på etiketten så måste minst 80% av druvorna vara den angivna druvsorten.  Alltså inte mycket till vinlag...

 

Druvor.

I tabellen nedan visas de viktigaste druvsorterna uppdelat i blå respektive vita druvsorter.  Siffrorna som är från år 2002 kommer från INV - Instituto Nacional de Vitivinicultura (omräknat av mig) och gäller skördevikt.

Det är inte lätt att redovisa druvstatistik från Argentina då det står väldigt olika i olika böcker.  Vissa listar, som jag gjort ovan, alla druvsorterna i blå resp gröna, vissa listar bara utvalda kvalitetsdruvor, vissa listar druvorna uppdelade i blå, gröna och rosa.  Vissa listar sedan druvorna Cereza och de två Criolla varieteterna som blå druvsorter, andra som gröna eller rosa.
INV delar upp druvorna i just blå, gröna och rosa, och för tabellen har jag listat om dom i blå och gröna och räknat ut procentsatserna från uppgifter om skördevikt.

Blå druvsorter:   Gröna druvsorter:  
 Cereza
 Criolla Grande
 Bonarda
 Malbec
 Moscatel Rosado
 Cabernet Sauvignon
 Syrah/Shiraz
 Merlot
 Tempranillo
 Sangiovese
 ...
 Criolla Chica
20 %
13 %
9 %
6 %
4 %
4 %
4 %
2 %
2 %
...
...
   Pedro Gimenez
 Torrontés Riojano
 Moscatel de Alejandria
 Ugni Blanc
 Torrontes Sanjuanino
 Chenin Blanc
 Chardonnay
 Gibi
 Sémillon
9 %
5 %
4 %
2 %
2 %
2 %
2 %
1 %
1 %
 

Lite om några av druvsorterna:

Malbec

Bonarda

Tempranillo

Torrontes

Pedro Gimenez

Criolla Grande/Chica

Cereza 

 

Områden / Vindistrikt.

Observera att det odlas faktiskt vin i alla 15 provinser, även om bara dom 6 största (odlingsarealmässigt) redovisas här. Man brukar faktiskt prata om dom som Argentinas 6 vinregioner.

Salta
Catamarca
La Rioja
San Juan
Mendoza - Región del Norte Mendocino
  - Región zona Alta del Río Mendoza
  - Región del Este Mendocino
  - Región del Valle de Uco
  - Región del Sur Mendocino
Rio Negro

 

Salta.

Saltas vingårdar (1900 ha) är koncentrerade kring den vackra staden Cafayate, som ligger i ett deltalandskap skapat av de två floderna Rio Calcahquí och Río Santa Maria, i sydvästra delan av Provinsen.  Dalen är 20 mil lång och sträcker sig in i de närliggande provinserna Catamarca och Tucumán.  Här 1750 möh ligger några av världens högst belägna vinodlingar.

Klimatet är extremt kontinentalt med stora temperaturvariationer, både mellan dag och natt, och mellan sommar och vinter.  Solen skiner 350 dagar om året och här regnar i princip aldrig.  Dagstemperaturen kan vara 38 grader på dagen för att sedan sjunka till 12-15 grader på natten.

Här härskar den delikata och väldoftande gröna druvan Torrontés (Riojano) som odlas till hela 67 %, följt av de blå druvorna;  Malbec (11,8 %) och Cabernet Sauvignon (8,4 %).  Andra druvsorter som odlas är;  Chardonnay, Chenin Blanc, Merlot, Syrah m.fl.

Det finns även Tannat i regionen, dock oftast innästlad (och samplanterad) med Malbec. Kanske en orsak till regionens mörka och kraftiga Malbec viner…

Exempel på producenter är;  Etchart, Michel Torino, Bodega San Pedro de Yacochuya (Finca Yacochuya), m.fl.

 

Catamarca.

Catamarca (2300 ha) är inte känt för sitt vin även om här produceras en hel del viner.  Fokuseringen har nämligen tills helt nyligen varit helt inriktad på produktion av enkla bordsviner gjorda på druvorna Cereza och Moscatel…  Hur som helst så blåser här nya vindar och idag så kommer det alltså även kvalitetsviner härifrån, även om det än så länge endast är i små mängder.

Catamarca kan ur vinsynpunkt delas in i två områden, västra Catamarca och Catamarca dalen. Det är i västra Catamarca med underregionerna;  Pomán, Andalgalá, Santa María och Belén, som dom bästa vinerna görs, och det på en altitud över 1800 möh.  I Catamarca dalen odlas mer enklare druvor för både bordsviner och för konsumtion (druvor eller som russin).

De mest odlade druvorna är den rosá färgade mediokra Cereza (48,0 %), följt av den gröna druvan Torrontés Riojano (24,7 %).  När det gäller blå druvor så odlas;  Syrah (7,8 %), Bonarda (6,2 %), Cabernet Sauvignon (5,4 %), Malbec, m.fl.

 

La Rioja

La Rioja är (när det gäller vinproduktion) Argentinas tredje största provins men vingårdsarealen på 7900 ha motsvarar ändå mindre än 4 % av landets vinfält.

De flesta kvalitetsvinerna produceras i Famantina dalen som ligger mellan bergskedjorna Sierra de Famantina och Sierra de Velasco.  Här finns också några underregioner, varav de viktigaste är;  Chilecito, Nonogasta, Anguinan, Vichigasto och Anillaco.  Vinodlingarna litter på altituder mellan 800-1400 möh.

Även här är klimatet varmt, torrt och mycket soligt.  Medeltemperaturen över året är hela 19 grader varmt och det regnar mindre än 130 mm på hela året.  Traditionellt så binds druvorna upp på en form av "Pergola" - ett system som fortfarande finns kvar och används en hel del.  Tills nyligen också mycket kritiserat men fler och fler erkänner att det ger en för druvorna behövd skugga från den stekande solen.

Utvecklingen när det gäller både droppbevattning och modern vintillverkningsteknik har gjort att framförallt Torrontés vinerna blivit riktigt bra, både fylliga och eleganta utan den bitterhet som var vanligt förr.

När det gäller druvsorter så är det alltså även här Torrontés som gäller.  Den bättre klonen Torrontés Riojano odlas nämnligen till hela 43,3 %.  Därefter följer druvorna;  Moscatel de Alejandria (11,2 %), Bonarda (10,6 %), Cereza (9,2 %), Cabernet Sauvignon (7,2 %), och Syrah (5,1 %).  Andra druvor som odlas är;  Chardonnay, Merlot, Pinot Grigio, m.fl.

När det gäller producenter så produceras nästan 80% av produktionen av kooperativet La Riojana.

 

San Juan

San Juan (46 900 ha) är den andra största regionen efter Mendoza och ståtar med "endast" 22,6 % av landets vingårdsareal.  Dock så är San Juan lite av centrum för druvhantering, detta då det är här som den mesta av landets druvkoncentrat görs samtidigt som dom flesta bordsdruvorna odlas här.

Traditionellt så var man länge specialiserade på Mistela - uppspritad druvmust - och produktion av olika destillat, en produktion som idag nästan helt upphört då konsumeterna inte längre efterfrågar dessa produkter.  1990-talet innebar därför en transformeringsprocess som idag gör att man idag istället är mer fokuserad på kvalitetsviner.

Kontinentalt och varmt även här och vinodlingarna ligger på altituder mellan 600-1200 möh.  San Juan består av ett flertal olika angränsade dalar där Tulum är den viktigaste och inkluderar själva floden San Juans bankar.

Mest odlas här den mediokra rosá färgade druvan Cereza (44,2 %) som bäst ger mediokra vita eller rosé viner.  Övriga druvor som odlas är de gröna;  Pedro Gimenez (11,4 %), Moscatel de Alejandria (11,2 %), och olika kloner av Torrontés där Torrontés Riojana dominerar och odlas till 7,6 %.  När det gäller de mer fåtaligare röda vinerna så görs dom på de blå druvorna;  Bonarda (4,5 %), Syrah (4,1 %) och Cabernet Sauvignon (2,2 %).

 

Mendoza

Mendoza ligger i västra Argentina, bara en bergskam från Santiago i Chile, och är Argentinas i särklass viktigaste provins (ur vinsynpunkt), både kvantitativt och kvalitativt.  Här görs nämligen inte bara det mesta vinet (~80 % av landets produktion), men också Argentinas bästa röda viner och då företträdesvis på Malbec, följt av Cabernet Sauvignon.

Västerut så dominerar Anderna, med toppen Aconcagua (Amerikas högsta), mycket av synfältet.  Generellt är klimatet kontintentalt med klara årtidsskillnader (utan extremer).  Jordmånen är lös, sandig, "alluvial" med lera…  Trots begränsad nederbörd så är vattenförsörjningen god med fyra floder med smältvatten från Anderna.  Kring dessa floder är ett omfattande system med reservoarer och bevattningskanaler uppbyggt.  Här finns förresten också två jättelika borrhål på 5000 m motstavarande ytterliggare två floder.

De mest odlade druvsorterna (se tabell nedan) är dock dom två rosafärgade (röda) druvsorterna;  Cereza och Criolla Grande som tillsammans motstvarar ungefär hälften av den uppodlade arealen.  Dessa druvor går dock mestadels till bulkviner och druvkoncentrat.

Blå druvsorter:   Gröna druvsorter:  
 Cereza
 Criolla Grande
 Bonarda
 Malbec
 Moscatel Rosado
 Cabernet Sauvignon
 Syrah/Shiraz
 Tempranillo
 Merlot
 Sangiovese
19 %
12 %
11 %
8 %
6 %
5 %
4 %
3 %
...
...
   Pedro Gimenez
 Chenin Blanc
 Torrontés Riojano
 Ugni Blanc
 Chardonnay
 Sémillon
...
9 %
3 %
3 %
2 %
2 %
...
...
 

Mendoza är 145 000 ha stort, och ovan beskrivning är därför en grov generalisering. Provinsen kan delas in i fem vinodlingsregioner (zoner), vilka är;  Norra Mendoza, Övre Mendozas flodområde, Uco dalen, Östra Mendoza och Södra Mendoza.

Norte Mendocino.  Norra Mendoza (14 000 ha), nordöst om staden Mendoza, består av de lägsta områdena (550-700 möh) som "vattnas" av floden Rio Mendoza.  Jordmånen består av saltinnehållande sand.  Departementen som omfattas är;  Lavalle, Las Heras, Guaymallen, San Martin, och delar av Maipú.

Om man istället pratar distrikt så består Norra Mendoza av;  Costa de Araujo, Gustavo Andrés, Lavalle, Fray Luis Beltrán, Rodeo del Medio, San Roque, Bermejo, Corralitos, Kilómetro 11, El Plumerillo, El Agarrobal, Nueva California, El Central, El Divisadero, Tres Porteñas, El Borbollón och Colonia.

Mestadels görs här vita viner främst på druvorna;  Chenin Blanc, Pedro Gimenez, Ugni Blanc och Torrontés.  När det gäller röda viner gäller främst de blå druvorna;  Bonarda och Sangiovese.  Här finns dock fält med Malbec stockar från 1861.

Alta del Río Mendoza.  Övre Mendozas flodområde (24 000 ha), som ligger i anslutning till själva staden Mendoza, omfattar landets kanske absolut bästa odlingsområden (departement), nämligen;  Maipú och Luján de Cuyo. Guaymallen och Godoy Cruz är de övriga två distrikten (departementen).

Maipú omfattar distrikten;  Luzuriaga, General Gutierrez, General Ortega, Coquimbito, City of Maipú, Rodeo del Medio, Fray Luis Beltrán, Cruz de Piedra, Lunlunta and Barrancas.  Altituden varierar mellan 600-1100 möh.  Bästa vinerna är dels de vita gjorda på Sauvignon Blanc och dels de röda gjorda på Cabernet Sauvignon eller Syrah.  Viner som håller världsklass!

Luján de Cuyo däremot består av distriken;  Luján (själva staden), Mayor Drummond, Vistalba, Las Compuertas, Carrodilla, La Puntilla, Chacras de Coria, Perdriel, Agrelo, El Carrizal och Ugarteche.  Altituden varierar mellan 860-1067 möh.  Här är det istället där Malbec är som bäst, även om det även görs bra viner på druvsorterna;  Cabernet Sauvignon, Merlot, Syrah, Chardonnay, Sauvignon Blanc, Riesling eller Viognier.  Argentinas och kanske världens bästa Malbec viner.

Luján de Cuyo är dessutom en av Argentinas två DOC, den andra är San Rafael i Södra Mendoza.

Este Mendocino.  Östra Mendoza (68 000 ha) är Mendozas vinmässigt största region och också en av de altitudmässigt lägsta (640-750 möh).  Vinodlingarna ligger på en plattå som bevattnas av floden Tunuyan.  Departementen som omfattas är; San Martin, Junin, Rivadavia, Santa Rosa och La Paz.

Östra Mendoza omfattar distrikten;  Reducción, La Libertad, Los Campamentos, La Central, El Mirador, Medrano, Los Arboles, Andrade, Mundo Nuevo, Santa María de Oro, Rodríguez Peña, Los Barriales, Algarrobo Grande, Alto Verde, El Ramblón, El Espiño, Chivilcoy, Las Chimbas, Alto Salvador och Chapanay.

Här är det relativt platt och stenigt och vinerna är generellt av lägre kvalitet.  Här tillverkas mycket av landets billiga bordsviner, om inte druvorna går till must, druvjuice eller russin.  När det gäller kvalitetsvin så dominerar druvorna;  gröna; Chardonnay, Sauvignon Blanc, Chenin Blanc, Torrontés och Viognier.  blå;  Sangiovese, Syrah, Barbera, Bonarda och Tempranillo.

Valle de Uco.  Uco dalen (13 000 ha) ligger sydöst om Mendoza och omfattar departementen; Tunuyán, Tupungato och San Carlos.  Altituden varierar från 800 möh vid staden Tunuyán, som har en utmärkt stenig och grusdominerad jordmån, till 1500 möh vid Tupungato (Mendozas högst belägna vingårdar).  Bra klimatmässiga förutsättningar med varma somrar (kalla nätter) och kalla vintrar, som ger mogna druvor med både höga nivåer av färg, tanniner och syra.

Uco dalen omfattar distriken;  Villa Bastía, San José, Ancón, El Peral, Tupungato, La Arboleda, El Zampal, Agua Amarga och Gualtallary (departmentet Tupungato), El Algarrobal, Villa Seca, Las Rosas, Vista Flores, Los Sauces och Ciudad (departmentet Tunuyán), La Consulta, Eugenio Bustos, Tres Esquinas, San Carlos, El Cepillo, Chilecito och Las Pareditas (departmentet San Carlos)

Här görs riktigt bra viner (ofta med lagringspotential), både röda och vita, på druvor såsom;  Sémillon, Malbec, Chardonnay, Merlot, Cabernet Sauvignon och Syrah.  Även Pinot Noir gör bra ifrån sig här.  Ett mysterium är dock varifrån namnet kommer ifrån då det rinner tre floder genom dalen men ingen med namnet Uco.

Sur Mendocino.  Regionen Södra Mendoza (21 900 ha) ligger för sig självt i sydöstra Mendoza.  Vinodlingarna breder ut sig i öst-västlig riktning mellan floderna Rio Diamante och Rio Atuel som går parallellt med varandra. Altituden stiger från 450 m i öst mot över 800 möh längst västerut mot Anderna.  Centralorten är San Rafael som också är en av de två departementen, den andra är General Alvear.

Södra Mendoza omfattar distriken;  Las Paredes, Cuadro Benegas, El Cerrito, Cuadro Nacional, Monte Comán, La Llave, Goudge, Rama Caída, Cañada Seca, Las Malvinas, Negro Quemado, Villa Atuel, Real del Padre, Jaime Prats, San Rafael (själva staden), Carmensa och General Alvear.

Mest odlas här den gröna druvan Chenin Blanc, medan bästa vinerna är dom röda gjorda på Malbec och Cabernet Sauvignon.  Andra druvor som odlas är;  Chardonnay, Sauvignon Blanc, Riesling, Tocai Friulano, Semillon, Torrontés, Pinot Noir, Merlot, Syrah, Barbera och Bonarda.

San Rafael är en av Argentinas två DOC.

Exempel på bra producenter i Mendoza är;  Achával-Ferrer, Alta Vista, Altos Las Hormigas, Bodegas Catena Zapata, Cheval des Andes, Bodegas Esmeralda, Bodega Lurton, Bodega Norton, Bodegas Y Cavas de Weinert, Bodegas Trapiche, Felipe Rutini, Tapiz, Valentin Bianchi, m.fl.

Achával-Ferrer ...

Viña Cobos ...

Bodegas Y Cavas de Weinert, som ägs av Don Bernardo C Weinert, är den kanske bästa av de helt privatägda producenterna i Argentina. Bodegan är ung och skapades så sent som 1975 i Lujan de Cuyo och består av 40 ha på en altitud av 900 möh. Druvor som odlas är; Cabernet Sauvignon, Gamay, Merlot, Chenin Blanc, Sauvignon Blanc och Chardonnay. På relativ unga plantor (9-15 år) så gör man strålande viner, bl.a.; Cavas de Weinert Mendoza som är en bordeauxblandning (Cabernet, Malbec och Merlot) som barrique lagrats på franska fat i 3-4 år.

Bodegas Catena Zapata (Bodegas Esmeralda) är en stor privatägd vinfirma som äger runt 300 ha egen vingårdsmark och kontrollerar ytterliggare 2000 ha. Det unika med Catena är att man är helt fokuserad på kvalitetsviner och gör många av Argentinas helt klart bästa viner.  Introducerade droppbevattning i Argentina och är lite av en klonexpert och är förespråkare av sk klonalt urval.  Varumärkena är;  Catena, Alamos och Argento.

Bodegas Peñaflor är en producent att undvika.  Inte för att man bara gör dåliga viner, utan snarare för att denna jätte, som kontrollerar stora delar av Argentinas vinindustri.  Peñaflor är ett företag som oftast inte syns, men kontrollerar bl.a.;  Trapiche, Santa Ana och Michel Torino.  Santa Ana har exempelvis en marknadsandel på 10% av allt buteljerat vin i Argentina.  1999 så var omsättningen 218 miljoner dollar!!!

 

Rio Negro

Rio Negro (2780 ha) består av tre dalar där den viktigaste Alto (Alto Valle de Rio Negro) ligger där floderna Limay och Neuquén sammanstrålar, flankerade av städerna Villa Regina och Cipolletti.  Ytterliggare två dalar, Medio och Inferior, bevattnas av floden på sin väg österut mot Atlanten, men det är bara i Alto där kvalitetsviner görs.

Klimatet är som för övriga regioner kontinentalt.  Somrarna är heta och torra medan vintrarna är kalla.  Nederbörden är låg (mindre än 190 mm/år).  Det blåser konstant från Anderna vilket hjälper till att torka luften samtitigt som vinodlingarna hålls friska.  Altituden är här så pass låg som runt 370 möh.

När det gäller vinerna så hör de vita gjorda på Semillon till landets bästa, fulla med både frukt och mineraler.  När det gäller rödviner så görs lyckade viner framförallt på druvorna;  Pinot Noir och Merlot.  Det lär vara bibehållen och bra syra i förhållandet till alkoholhalten som gör Rio Noir speciellt lämpligt för vinodling.

När det gäller druvor så dominerar dom vita klart genom de tre Torrontés klonerna och Pedro Gimenez  De mest odlade grönda druvsorterna är;  Torrontés Mendocino (18,3 %), Pedro Gimenez (14,7 %), Torrontés Riojano (8,9 %), Torrontés Sanjuanino (6,4 %) och Semillon (3,1 %), m.fl.  De mest odlade blå druvsorterna är; Merlot (10,5 %), Malbec (8,1 %), Syrah (6,8 %), Bastardo (2,3 %) och Cabernet Sauvignon (2,1 %).

Exempel på bra producenter;  Bodega Noemía de Patagonia, ...

Bodega Noemía de Patagonia är den i särklass bästa producenten i Rio Negro.  Två viner görs, dels en druvren Malbec och dels J Alberto som är gjort på 30-40 åriga stockar av Malbec och Merlot.  Höjdarviner!

 

 


Chile
Allmänt / Historia /  Vinlagar, klassindelning / Klassiska områden (karta)  ]

Allmänt.

Chile (109 000 ha, 2002) är mycket av ett så perfekt vinodlingsland det går att komma.  Isolerat från resten av världen, i norr av Atacama öknen, i söder av Antarktis, i väster av Stilla Havet och i Öster av Anderna, så finns här något av "edenlika" förutsättningar för odling av vin och andra frukter.  Klimatet är Medelhavslikt med många varma, torra och soliga dagar.  Smältvatten från Anderna ger ett antal flodsystem som används för konstbevattning, och det är också därför som alla Chilenska vinområden ligger i anslutning till floddalar.

Mycket pga denna isolering från resten av världen så finns är få parasiter eller sjukdomar som hotar vinstockarna vilket gör att vinerna är mer eller mindre ekologiska.  Inte ens vinlusen har hittat hit, men här hjälper också en jordmån med mycket sand till att hålla den stången.  Chile har alltså (liksom Argentina) inte besvärats nämnvärt av vinlusen, vilket gör att det därför växer oympade vinstockar på de flesta håll. 

Traditionellt så jästes och lagrades vinet på stora träkar (rauli) av chilensk bok, vilket gav "uttorkade" och lätt oxiderade viner.  Numera så sker vinifikationen med modern utrustning (exempelvis temperaturkontrollerade tankar av rostfritt stål) och med moderna metoder.

Historia.

Det är inte klarlagt hur de första stockarna kom till Chile, om det var via Peru, Mexico, eller direkt från Spanien.  Men man tror att de första stockarna planterades runt 1550.  Till Valle Central kom de i alla fall 1554 med Juan Jufré.  Ett flertal druvsorter beskrivs, däribland;  Moscatel, Torontel och en blå druvsort som antagligen var Païs.  Païs är samma druva som under namnet Misson planterdes av Fransiskanermunkarna i Mexico och Kalifornien.  I Argentina går den under namnet Criolla Chica.  I Kalifornien är den idag ovanlig, medan här odlas den till nästan 14% och var den mest odlade druvsorten fram till 1996.

1800-talet var en viktig tid för Chile men också för vinnäringen.  Efter att man fått sin frihet från Spanien (1818) så växte det fram en rik överklass som gjorts sig förmögenheter främst genom gruvnäringen.  Denna överklass reste till Europa och fick smak för framförallt franska viner.  Från mitten av 1800-talets så byggdes det Chateaux och importerades franska vinmakare, något som blev lättare mot slutet av 1800-talet då vinlusen börjat sina europeiska härjningar.

Genom att importera vinsticklingar från framförallt de stora Bordeaux druvorna, så upptäcktes det att det faktiskt gick att göra bra vin även här och Chile som vinnation var född.  På inrådan av den franska naturvetaren (botanikern) Claudio Gay Mouret satte Chilenska myndigheter upp en förädlingsstation (Parque Quinta Normal) för växter (inklusive) vin så tidigt som på 1830-talet.  Detta gjorde att man vid tiden för vinlusens utbrott i Europa hade tillgång till en bank av olika europeiska vinranker (isolerade från resten av världen).

Silvestre Ochagavía Echazarreta är ett slående exempel på ovanstånde då han 1851 importerade både en fransk vinmakare och en hel rad klassika druvsorter (på stickling).  Druvor som;  Cabernet Sauvignon, Malbec, Merlot, Pinot Noire, Chardonnay, Semillon, Riesling och Carmenere.  Dessa sticklingar har utgjort basen för Chiles moderna vinindustri och lär vara de enda pre-phylloxera kloner som finns kvar i världen av dessa druvsorter.  Kloner som idag är efterfrågade över hela världen för förädling.

När det gäller modern historia så var Augusto Pinochet's 17 åriga diktatur en mörk period i vinhistorien.  Inbördeskrig och social osäkerhet försvagade vinproduktionen och många vinodlingar rycktes upp.  Nästan hälften av landets vingårdar försvann (många låg i "träda") under början av 1980-talet. 

Sedan demokratin återinfördes i slutet av 1980-talet har stora investeringar gjorts (av framförallt stora internationella producenter).  Vingårdar har omplanterats, produktionsanläggningar moderniserats eller byggts nya.  Samtidigt har en ny generation (ofta universitetsutbildade) vinmakare tagit plats och lyft vinnäringen.

Trots sin historiska (och politiska) koppling till Spanien är det alltså Frankrike och främst Bordeax som kommit att influera mest när det gäller vin.  Detta gäller faktiskt alltjämnt och Chile ses idag som ett land som gör druvtypiska viner av internationella (främst franska) druvsorter.  Många utländska vinproducenter investerar i landet.  Domaine Paul Bruno är ett sådant exempel och är en vingård skapad av Paul Pontallier (Ch Margeaux) och Bruno Prats (Cos d'Estournel).

 

Klimat / Jordmån.

De flesta vinerna produceras mellan den 38:de och den 32:a breddgraden, motsvarande Spanien och norra Afrika om man projerar det på norra halvklotet.  Närheten till havet och den kalla sk Humboldt-strömmen gör dock att klimatet snarare motsvarar det i Bordeaux och Napa (Kalifornien).  Växtsässongen är förhållandevis lång jämfört med Europa och druvmognaden (blommning till skörd) tar runt 130 dagar mot 100 dagar för exempelvis Bourgogne.

Valle Central, där de flesta vinerna traditionellt kommer ifrån, är en 100 mil lång platå, som separeras i väst från stilla havet av kustbergskedjan (Cordillera de la Costa, 300-800 m) och i öst från Mendoza i Argentina av Anderna (Cordillera de los Andes, upp till 6000 m).  Valle Central genomskärs av ett antal floder, från Anderna till Stilla Havet, som gör det lätt att konstbevattna.  Vinerna odlas på "plattlandet" och på upp till 1000 meter höjd på bergssluttningarna. 

Varma och torra somrar, där regnet kommer under vinterhalvåret, är norm.  Längst österut så påverkas klimatet av kylig luft som på kvällarna/nätterna sjunker ner från Anderna och ger kallare nattemperaturer, samtidigt som här är mer fuktigt.  Detta resulterar i viner med en hög frisk syra.  Dalen/platån ligger annars i regn skugga då den mesta nederbörden faller ute vid kusten väster om kustbergskedjan.

Jordmån…

 

Vinlagstiftning / Kvalitetsindelning.

Denominación de Origen. 

På samma sätt som för många av Nya Världens vinproducerande länder har inte Chile något strikt lagstystem som reglerar vare sig odling eller vintillverkning.  Först 1995 så tillkom lagar som delade in landet i regioner och styrde upp etikettering. 

Det som gäller är att det finns en 75%'s regel.  Om det står region, druvsort eller årgång på etiketten, så måste det gälla minst 75% av innehållet.

 

Druvor.

I tabellen nedan visas de kvantitativt viktigaste av Chiles odlade druvor.  Siffrorna som är från 2002 kommer från SAG - Servicio Agricola y Ganadero (jordbruksministreriet) och gäller uppodlad hektar vingårdsmark.

Blå druvsorter: Gröna druvsorter:
 Cabernet Sauvignon
 Païs
 Merlot
 Carmenère
 Syray
 Pinot Noir
 Cabernet Franc
36.2 %
13.8 %
11.8 %
5.3 %
2.2 %
1.3 %
0.8 %
 Chardonnay
 Sauvignon Blanc
 Semillón
 Riesling
7.0 %
6.5 %
1.7 %
0.3 %
Övriga druvor: 13.2 %

Som syns så dominerar på röda sidan;  Cabernet Sauvignon, Païs, Merlot och Carmenère, och på den vita;  Chardonnay och Sauvignon Blanc.  Cabernet Sauvignon dominerar stort men var så sent som 1996 2:a druva efter Païs som då odlades till över 27%.  Carmenère excisterade då inte i statistiken utan ingick då under Merlot, och andelen odlade blå druvor har sedan dess ökat från 70 till över 80 %.

Det odlas också betydande mängder Muscat d'Alexandria och Torontel druvor men dessa ingår inte i siffrorna då de är grundplåt till druvdestillatet Pisco.  Med andra ord så omfattar tabellen ovan endast druvor till bordsvin.

En annan märklighet är att Sauvignon Blanc också inkluderar druvorna Sauvignonasse, Sauvignon Verte och Sauvignon Gris.  Alla druvsorter med betydligt mindre karaktär än riktiga Sauvignon Blanc.  Även misstankar finns om att Semillón kloner ingår i statistiken, så här är det allt ifrån ordning och reda...

Lite om några av druvsorterna:

Cabernet Sauvignon.  Tala om segertåg!!!  Cabernet Sauvignon har "tagit över" Chiles vinfält och står för närmare 40 % av Chiles uppodlade vinareal.  Närmare 40 000 ha (av totalt 109 000 ha, 2002) innebär att odlingsarealen för druvan har tredubblats sedan 1996.

Païs är Chiles klassiska druvsort och är samma druvsort som i Argentina heter Criolla och i Kalifornien heter Mission.  Païs har en anrik historia då det är den druva som kanske är den första europeiska druvsorten som planterades i Nord- och Sydamerika.  Den togs nämligen med från Spanien av dom första missonärerna och planterades "överallt".  Synd bara att den oftast bara ger mediokra viner.  Det lär finnas goda exemplar, bl.a. gjorda av Lomas de Cauquenes och J Bouchon.  Den odlas främst i södra Chile, i Maule och söderut.

Carmenère.  Anrika bordeauxdruvan Carmenère (Grande Vidure) ingick förr i statistiken för Merlot.  Detta berodde på att man faktiskt så sent som 1994 konstaterade att mycket av det som man trodde var Merlot odlingar faktiskt var just Carmenère.  1996 blev den officellt godkänd och fortfarande så finns här ett mörkertal då druvorna är svåra att skilja från varandra.  I Bordeaux är druvan ytterst ovanlig även om den är officiellt tillåten.  Annat var det före vinlusen då det sägs att mellan 60-90 % av Merlotfälten var odlade med just Carmenère.  I Chile lär den härstamma från de Merlot plantor som importerades från Bordeaux på 1850-talet (alltså innan vinlusen).  Orsaken till att druvan försvunnit i bordeaux är att den inte inte "fungerade" så bra (dålig avkastning) ympad på amerikanska rotstockar. 

Chardonnay odlades nästan inte alls i början på 1980-talet men odlas nu i sådan omfattning att det är den största gröna druvan för bordsviner.  Mest odlas den i Casablanca dalen där den dominerar och odlas till hela 60%.

Sauvignon Blanc.  Det här med druvbestämning är inte Chiles starka sida.  En sak som är säker är nämligen att mycket av det som saluförs som Sauvignon Blanc i själva verket är gjort på mer mediokra druvorna Sauvignonasse, Sauvignon Vert och ibland Sauvignon Gris.  De bästa exemplaren kommer i alla fall från Casablanca i Aconcagua regionen.

 

Områden / Vindistrikt.

Vingårdarna, och därmed vindistrikten, ligger alla längs ett antal dalar, där exempelvis distrikten Aconcagua, Casablanca, Maipo, Rapel, Curicó och Maule alla är dalar följande floder där smältvatten från Anderna rinner västerut i Stilla Havet. 

Chile består av de fem regionerna;  Atacama, Coquimbo, Aconcagua, Valle Central och Valle Sur.  Dessa är sedan indelade i ett antal vindistrikt.

Atacama Copiano
  Huasco
 - - - -   - - - 
Coquimbo Elquï
  Limarï
  Choapa
 - - - -   - - - 
Aconcagua Aconcagua
  Casablanca
  San Antonio
 - - - -   - - - 
Valle Central Maipo
  Rapel
  Curico
  Maule
 - - - -   - - - 
Valle Sur Itata
(Södra regionen) Bio Bio
  Malleco

 

Atacama och Coquimbo

Regionerna Atacama och Coquimbo är båda ökenlika höghöjdsområde i norra Chile.  Klimatet är milt med stora temperaturskillnader mellan dag och natt.  Om det inte vore för de små floderna som används för konstbevattning så är här alldeles för torrt för att odla vin.  Det sägs tom att det aldrig har regnat i vissa delar av Atacama…

Härifrån så kommer in princip inga kvalitetsviner (undantag finns), utan istället (speciellt i Coquimbo) så produceras både mycket bordsdruvor och huvuddelen av de druvor som används till Chiles traditionella druvdestillat (sprit) Pisco.  Druvorna som används är;  Muscat (främst Moscatel de Alejandría), Pedro Jimenez och/eller Torontel, och får enligt lag bara komma härifrån.

Man jäser vinet på vanligt sätt och lagrar det tom på träfat innan det destilleras med "bergsvatten".  Pisco dricks oftast "straight" som det är, men förekommer också i drinkar såsom;  Pisco Margaritas och Chilensk Manhattan.

När det gäller stilla viner så gör Francisco de Aguirre viner på en rad internationella druvsorter.  Producenten har ett udda ägandeskap då det till 85% ägs av producentkooperativet Pisquera Elqui som är Chiles största tillverkare av Pisco.  60% av den kontrollerade arealen på 620 ha är planterade med Cabernet Sauvignon.  Flera av vinerna har vunnit internationellt erkännande.

 

Aconcagua (Región de Aconcagua)

Regionen, som har namn efter floden Aconcagua , består av två separata zoner, dels varma Acancagua dalen i norr och den betydligt svalare Casablanca dalen i söder. (Nja, snarare är det väl så att både regionen och floden har namn efter bergstoppen Aconcagua som är Amerikas högsta på 7000 möh)

-------------------------------------------

Aconcagua (Valle del Aconcagua)

Aconcagua dalen är en platt ca 4 km bred dalgång och det nordligaste kvalitetsdistriktet.  Vidare så är man Chiles hetaste och torraste vinregion.  Medelhavsliknande klimat!  Stillahavs vind viktig klimatfaktor => svalare vid kusten där också huvudsakligen vita druvor odlas, medan de blå odlas längre inåt landet.  Mestadels odlas Cabernet Sauvignon, Cabernet Franc och Merlot. 

Exempell på producenter;  Seña, Viña Errázuriz (dominerande), Viña Gracia, Viña Sanchez, m.fl.

Viña Errázuriz är en av Chiles största vinproducenter och har en huvudsaklig inriktning på kvalitetsviner och exportmarknaden.  Errazuriz är ett av Chiles mest kända familjennamn, och familjen har bidragit med bl.a. fyra presidenter och tre ärkebiskopar.  Det hela började i alla fall med att dåvarande parlamentsmedlemmen Don Maximiano Errázuriz 1870 etablerade en vingård i just Aconcagua dalen.  Länge var egendomen också världen största (700 ha) i privat ägo.  Egendomen försvann från familjen genom uppdelningar och försäljning men återbördades av Alfonso Chadwick Errázuriz 1983.  Idag förfogar man över fyra vingårdar;  Don Maximiano och El Ceibo i Aconcagua-dalen, La Escultura i Casablanca-dalen och El Descanso i Curicó-dalen.  Dessutom så äger man Viña Caliterra (Rapel-dalen) tillsammans med Robert Mondavi.

-------------------------------------------

Casa Blanca (Valle de Casablanca)

Casablanca dalen (3000 ha, 1999) är den kallaste och nyaste vinregionen och planterades i början på 1980-talet.  Här (vid kusten) 30 km sydöst om staden Valparaiso så finns ingen barriär mot Stilla Havet.  Distriktet påverkas därför påtagligt av den kalla Humboldt strömmen och klimatet är tempererat.  Casablanca består av mjuka kullar upp till 400 möh. 

Här görs de bästa vita vinerna (Chiles) och mestadels odlas här gröna druvsorter.  Chardonnay dominerar med nästan 60%, följt av druvor såsom;  Sauvignon Blanc (11%), Pinot Noir (11%), och Merlot (11%).  Carmenère, Cabernet Sauvignon, Gewurztraminer och Viognier är exempel på andra druvor som odlas.  25% av Chiles Chardonnay, och hela 38% av Pinot Noiren, kommer härifrån. 

Några producenter;  Concha y Toro, Casa Lapostelle, Franciscan, m fl.

 

Valle Central (Región del Valle Central)

Regionen Valle Central är en 100 mil lång platå i höjd med Mendoza i Argentina.  Generellt är somrarna här varma och torra, med regn under vinterhalvåret.  Med undantag av Errázuriz så kommer alla historiskt viktiga producenter härifrån.  De fyra vindalarna (Maipo, Rapel, Curico, Maule) står för mer än 3/4 av Chiles vinproduktion (och för över 90 % av exportvinerna).

-------------------------------------------

Maipo (Valle del Maipo)

Maipo (6 500 ha, 1997) är den kändaste av Chiles vindistrikt och har namn efter floden Maipo.  Distriktet ligger direkt söder om huvudsaden Santiago och vissa av vingårdarna "blickar" tom ut över staden.  Här finns ett flertal underdistrikt (områden);  Santiago, Talagante, Pirque, Llano del Maipo, Puente alto, Melipilla och Buin.

Producerar bra vin, särskilt rött på Cabernet Sauvignon som dominerar stort.  Chardonnay är den mest odlade gröna druvan och följer efter "Cabben".  Andra druvor är främst;  Merlot och Sauvignon Blanc.  Här görs många av Chiles bästa röda viner och de flesta av producenterna håller också till just här.

Producenter;  Concha y Toro, Viñedo Chadwick, Viña Almaviva, Viña Santa Inés, Antiyal, Viña Santa Rita, Canepa, Santa Carolina, Tarapacá, Undurruga, m fl.

Concha y Toro är Chiles största vinproducent och äger över 3800 ha på 16 olika ställen, från Casablanca i norr till Maule i söder.  Vidare är man världens största exportör av viner till USA.  En av företagets succeer är storsäljaren Casillero del Diablo, medan det bästa vinet är Cabernet Sauvignon baserade Don Melchor.  Vidare så äger man sedan 1996 Viña Almaviva tillsammans med Baron Philippe de Philippe Rothschild S.A., som i Maipo-dalen gör Chiles kanske bästa "bordeauxvin", nämligen just Almaviva.

Viña Santa Inés (Viña Santa Inés, De Martino) är en familjeägd vinproducent som gör prisvärda kvalitets viner.  Man var först i Chile att buteljera Carmenère under egen etikett.

-------------------------------------------

Rapel (Valle del Rapel)

Valle de Rapel (12 800 ha) har vilket är lite konstigt namn efter en flod som inte rinner genom distriktet.  Floden delar sig nämligen högre upp och bildar istället underdistriken (dalgångarna) Cachapoal och Colchagua (vid floden Tinguiririca).  Båda floderna, Cachapoal och Tinguiririca, rinner väster ut till sjön Rapel, som i sin tur rinner vidare ut i Stilla Havet.  Även här görs mestadels röda viner på Cabernet Sauvignon, medan Sauvignon (Blanc) är huvuddruvan för de vita vinerna.  Vidare görs några av Chiles bästa Merlot baserade viner här.

Underdistriktet Colchagua dalen följer floden Tinguiririca som har sin källa vid foten av vulkanen Tinguiririca, uppe i Anderna.  Distriket är unikt då det genom två utlöper från anderna (mer eller mindre) är helt omslutet av kullar och berg.  Västliga kustbergskedjan är här också något lägre så att svala vindar från Stilla Havet kan svepa in.

Två av Chiles "vinikoner" görs här, nämligen dels Merlot-Carmenère dominerade Casa Lapostolle's Clos Apalta och dels Viña Montes Alpha "M" som är en klassisk bordeauxblandning med huvusakligen Cabernet Sauvignon.

Producenter;  Casa Lapostolle (Clos Apalta), Viña Montes (Alpha "M"), Los Vascos (Domaines Barons de Rotshild, Lafite), Mont Gras, Santa Emiliana, Santa Rita, Undurraga, m fl.

Viña Casa Lapostolle bildades så sent som 1994 av familjerna Marnier-Lapostolle (fransk likörtillverkare; bl.a. Grand Marnier) och Rabat i syfte att producera exportvin av högsta klass.  Bordeauxoenologen Michel Rolland har hjälpt till i uppbyggadsskedet och anlitas fortfarande som konsult.  Toppvinerna är Cuvée Alexandre, som är en serie druvrena viner och bordeauxblandningen Clos Apalta (Merlot, Carménere och Cabernet Sauvignon).  Clos Apalta är idag kanske Chiles bästa vin (i konkurrens med Viña Almavivas Puente Alto och Viña Montes Alpha M) och håller bästa världsklass!!!  Familjen Rabat köptes ut 2003.

Viña Montes skapades 1988 under namnet Discovery Wine med målsättningen att framställa vin av högsta internationell klass.  Från början var dom fyra entreprenörer med oenologen Aurelio Montes och vinodlaren Pedro Grand i spetsen, sedan dess har dom blivit fem då man sålt en andel i syfte att skaffa kapital.  1990 så bytte man namn till dagens Viña Montes  Trots hypermodern utrustning så har man parallellt kvar tankar/fat av Rauli, som fortfarande delvis används till jäsning och lagring.  Flagskeppet heter Montes Alpha M och är en bordeauxblandning på;  Cabernet Sauvignon, Merlot, Cabernet Franc, och/eller Petit Verdot.

-------------------------------------------

Curicó (Valle de Curicó)

Curico (29 800 ha med Maule nedan) är en av de fyra underregionerna till Valle Central (även om regionen i viss literatur beskrivs som ett understrikt till Maule).  Curicó omfattar i sin tur underdistrikten Lontué- och Tenodalarna.  Klimatet är medelhavslikande men svalare och fuktigare än regionerna norröver.  Mest känt för Chardonnay, men även utmärkt Sauvignon (Blanc), Cabernet Sauvignon, Merlot och Pinot Noir produceras.  Här börjar också mer betydande odlingar av Païs dyka upp.

Producenter;  Viña Montes, Echeverría, Viña Miguel Torres, Valdivieso, San Pedro, m.fl.

Viña Miguel Torres är Spanska Torres producentens Chilenska egendom där man sedan 1970 har gjort betydande investeringar i planteringar, utrustning, mm.  På samma sätt som man i Spanien har varit föregångare så har man i Chile satsat mycket på att utveckla hela vindistriktet.  Bl.a. har man varit initativtagare till att återuppta vinskördefester, något som spritt sig till alla Chiles vinregioner.

-------------------------------------------

Maule (Valle del Maule)

Maule är lite av den södra gränsen för kvalitetsvinsproduktion i Chile, och stora delar av vinfälten upptas av mer mediokra Païs som odlas mer för lokal konsumtion som "tetravin".  Stora investeringar görs dock och distriktet anser kunna ge kvalitetsviner.  Den mest planterade vita druvan är Sémillon.

 

Södra regionen (Región del Valle del Sur)

Itata / Bio Bio.  - Mediokra viner, Païs den mest odlade druvan.  Även Muscat d'Alexandrie odlas.

 

 


Övriga Sydamerika.
Allmänt / Historia /  Vinlagar, klassindelning / Klassiska områden (karta)  ]

Övriga Sydamerika....



Produktionsdata (siffror) kommer
från Alko's varunytt, mars 2002.
 

2002-03-17
© Lars Jonsson