© Lars Jonsson, larsvinsida.vininfo.nu
 

Vinområden  (Sydafrika).

Allmänt / Historia / Druvor / Vinlagstiftning / Ursprungsområden  ]


Sydafrika

Allmänt.
Allmänt / Historia / Druvor / Vinlagstiftning / Ursprungsområden  ]

Sydafrika är världens nionde största vinland (produktionsmässigt) och har en uppodlad vinodlingsareal på 100 093 ha (2012, SAWIS).  Sedan apartheiden avskaffades 1994 (eg sedan 1996) har arealen ökat med närmare 20%.  Produktionen 2012 uppgick till 10.0 miljoner hl/år mot Frankrikes 41.4 milj hl/år (Italien 40.1 milj hl/år, Spanien 30.4 milj hl/år, USA 20.5 milj hl/år, Kina 14.9 milj hl/år, Australien 12.7 milj hl/år, Chile 12.6 milj hl/år, Argentina 11.8 milj hl/år).
[OIV - Organisation Internationale de la Vigne et du Vin].

Mycket har hänt dom senaste 15-20 åren, och ny- och omplanteringar gör att vinkartan i mångt och mycket har ritats om.  Detta gör både att vinbeståndet är relativt ungt med många unga stockar (nästan 40% är yngre än 10 år och endast 7-8% av stockarna för rödvinsproduktionen är äldre än 20 år), detta samtidigt som det har skett en skift från gröna mot blå druvor, och från vitt mot rött vin. 1998 var förhållandet gröna till blå druvor 75%:25% mot 55%:45% för 2012. 

Man har vinlus så man har ympade rotstockar.  Richter 99 (Berlandieri x Rupestris) dominerar stort med över 40% av planteringarna närmast följt av 101/14 (Riparia x Rupestris), Richter 110 (Berlandieri x Rupestris), och Ramsey (Champinii).  Ramsey är dåligt tålig mot vinlusen men däremot bra tålig mot nematoder (en sorts rundmask) som är ett problem speciellt i Sydafrika.

Rökighet, och en rökig "off-doft", är en egenhet som ofta är förekommande i Sydafrikanska viner, även om egenheten verkar vara i avtagande.  Denna rökiga karaktär diskuteras ofta som varande en defekt, men är lite av en typicitet för viner härifrån.  Vissa producenter slår till och med mynt av karaktären och saluför viner såsom med tilläggsnamn "chocolate", "café", "coffee", etc. 

Hur som helst så pågår (eller åtminstone har pågått) en omfattande undersökning av fenomemet, bl.a. vid universitetet i Stellenbosch, utan att man har identifierat någon direkt orsak.  Man vet dock idag att problemet inte är druv-, region-, årgångs- eller förslutningsrelaterat.  Man tror att egenheten beror på en eller flera svavelföreningar och föreslagna orsaker är Leafroll virus, höga utbyten, använda jäststammar, stressade vinplantor, pH-relaterad mikrobiologisk infektion, eller kanske snarare en kombination av ovanstående faktorer. 

Pinotage.  Sedan så kan Sydafrika, vilket är ovanligt för nya världen, faktiskt ståta med att ha en egen druvsort.  Skapad 1925 vid universitetet i Stellenbosch av professor Abraham Izak Perold.  Pinotage är en korsning mellan Pinot Noir och Cinsaut i ett försök att få fram en bourgogneliknande smak med hög avkastning och tidig mognad.  Resultatet blev visserligen en druvsort som mognar tidigt, men med helt egen karakär.  Mörka bär, mullbär, björnbär, nagellack, bakelit, banan kanske?,...  Åtminstone så är bananestern isoamylacetat en nyckelkomponent för karaktären...

 

Historia.
Allmänt / Historia / Druvor / Vinlagstiftning / Ursprungsområden  ]

Sydafrikas historia är lång och till och med kanske den längsta i världen.  Exempel på detta är dom 117000 år gamla fotavtryck (Langebaan Lagoon Footprints) som 1997 upptäcktes, alldeles norr om kapstaden, och som är dom äldsta spåren i världen efter Homo Sapiens, den moderna människorasen.

Vinmässigt så dock börjar historien 1652 med Jan van Riebeck’s landstigning (vid godahoppsudden) och upprättande av Ostindiska kompaniets provianteringsstation vid Taffelbergets fot, dvs grundandet av Kapstaden.  I uppdraget ingick att upprätta vinodlingar för produktion av druvor och vin för att bl.a. hålla skörbjuggen borta...  Skörbjugg som faktiskt var en av den tidens farligaste sjukdomar och som på 1600-1700-talen tog mer brittiska sjömäns liv en regelrätta stridshandlingar.  Kanske hade man med sig sticklingar, eller vinstockar, från början.  Det vi vet är i alla fall att det leverades sticklingar 1655 och att det allra första vinet gjordes 1659.  Riebeck skrev nämligen februari 1659 i sin dagbok "Fine warm weather...Today, praise be to God, wine was made for the first time from Cape grapes, namely from the new must, fresh from the vat. The grapes were mostly Muscadel, and other white round grapes, very fragrant and tasty.".

Simon van der Stel var provianteringsplatsens sista kommendör och blev 1679 den första guvernören för det som nu snarare blivet en koloni. 1678 grundlade han staden Stellenbosch, som är lite av Sydafrikas vinhuvudstad, och 1685 etablerade han vingården Constantia och som är Sydafrikas äldsta vindistrikt.  Simon vand der Stel pensionerades 1699 och hängav sig därefter åt sin egendom, Constantia, som delades upp i flera vingårdar efter hans död 1712.

1688-1700.  Efter att franska kungen Louis XIV 1685, i det sk. "fontainebleau påbudet", i princip förbjudet protestantismen så flydde närmare 200 000 landet.  En grupp hugenotter, franska protestanter - kalvinister, immigrerade till Sydafrika och fick av nämnda Simon van der Steel en bördig dal, idag Franschhoek ("franska hörnet"), där dom flesta också slog sig ner.  Hugenotterna hade med sig kunskap om både vinodling och vintillverkning, och deras ättlingar anses fortfarande spela en viktig roll i Sydafrikansk vinindustri.

1778 tog Hendrik Cloete (affärsman från Stellenbosch) över Groot Constantia (den större delen av den uppdelade ursprungliga vingården).  Hängiven till att faktiskt göra bra viner så omplanterades vingården samtidigt som man investerade i vinanläggningen.  Sägs till och med att han hade nära 100 slavar stationerade runt om i vingården vars enda funktion var att hålla insekter borta.  Hur som helst så lyckades man och redan i början på 1800-talet så var Constantia i en klass för sig. Självaste André Jullien (den första riktiga vinskribenten världen skådat) beskrev redan 1816 Constantia som ett av världens stora söta viner.  Självaste Napoleon sägs ha beställt Constantia under sin exil i Elba.

1806 erövrar britterna kolonin (slaget vid Blauuwberg) som därefter blir en del av det brittiska samväldet.  1814 är dock det officiella årtalet då holländarna lämnar över landet.  Sydafrika förblir en del av brittiska samväldet fram till 1961 då man blir en republik.

Under andra halvan av 1800-talet slår Europas vinfarsoter till, först mjöldagg (oidium) 1859 och sedan vinlusen 1866.  Framförallt vinlusens härjningar orsakar en förödelse som skulle ta mer än 20 år att återhämta sig från.  Många odlare lämnade helt enkelt vinodling för andra grödor, medan andra återplanterade med högavkastande (lågkvalitativa) druvsorter.  Hur som helst så ledde farsoterna så småningom till överproduktion...

Det var i efterdyningarna till farsoterna och första världskrigets låga efterfrågan på vin som kooperativet KWV bildas 1918 (just för att få bukt med överproduktionen).  Från början verkligen som ett kooperativ men ganska snart hade man diktatorisk kontroll (styrde policyer, priser, utbyten, druvsorter, planteringsrättigheter, import, export, mm).  1924 så fick man nämligen via en lag mer eller mindre monopolrättigheter och omfattade därefter närmare 95% av alla vinodlare.  Även om detta gjorde att man fick en stabilisering så ledde detta till en stagnation där förbättringar och innovation i princip upphörde.  En stagnation som fortsatte (och förstärktes) under apartheiden.  (KWV’s monopol försvann gradvis mellan 1991 till 1997 då man ombildas till företag.)

1925 så skapade (redan nämnt ovan) Professor Perold druvsorten Pinotage genom att korsa Pinot Noir och Cinsaut i ett (i hög grad) misslyckat försök att skapa ett bourgogneliknande vin med hög avkastning.  Istället så skapades en ny druvsort med en karaktär väsentligt skiljt från Pinot Noir men Sydafrika fick i alla fall en egen druvsort.  Dock så dröjde det ända till 1961 innan den första Pinotagen kom ut för försäljning, nämligen Lanzerac Pinotage 1959.

1991 avskaffas apartheiden och 1994 så hålls dom första demokratiska valen, val där ANC och Nelson Mandela kommer till makten. Bojkotten av Sydafrika upphör och det blir åter möjligt att exportera varor till Europa, däribland vin...

 

Klimat / Jordmån.

Klimatmässigt så råder här (Western Cap - Coastal Region) nästan perfekt medelhavsklimat.  Dom gynsamma förutsättningarna har man mycket två vindar att tacka för, dels bengualströmmen den kalla strömmen från antarktiskt som ger svala vindar längs västkusten, och dels fönvinden "cape doctor" som sveper in från sydöst mellan september och mars.  Fönvinden både svalkar vingårdarna och håller mjöldagg och röta borta.  Generellt gäller också att nederbörd mest är koncentrerat till vinterhalvåret samt att klimatpåverkan av växthusgaser är små till obefintliga.

Enligt Winkler skalan (heat summation method) så klassas dom flesta av sydafrikas vinregioner som tillhörande "region III" vilket motsvarar ungefär samma klimat som södra Rhône.  Måttet som innebär att man multiplicerat växtsässongmånadernas medeltemperatur, subtraherat med tio grader, med antalet dagar i månaderna, är dock väldigt trubbigt och tar inte hänsyn till exempelvis soltimmar, nederbörd och/eller luftfuktighet.

Även om klimatet anses ha större betydelse än jordmånen så "pratar" WOSA (Wine of South Africa) om tre jordmånstyper:

  • Jordmån härrörande från sandsten (Table Mountain).  Sandig jordmån med lågt näringsinnehåll och låg vattenhållande förmåga.
  • Jordmån härrörande från granit.  Röd till gul sur jord med god vattenhållande förmåga.  - måste kalkas...
  • Jordmån härrörande från skiffer.  Brun grövre jordmånstyp, bestående av delvis nedbruten bergart.  Jordmån med högt näringsinnehåll och bra vattenhållande förmåga.

 

Druvor.
Allmänt / Historia / Druvor / Vinlagstiftning / Ursprungsområden  ]

I tabellen nedan visas de viktigaste druvsorterna uppdelat i gröna respektive blå druvsorter.  Siffrorna som gäller år 2012 kommer från SAWIS - SA Wine Industry Information & Systems och gäller uppodlad areal.  Jag har räknat om arealangivelserna till procent.

Gröna druvsorter:   Blå druvsorter:  
 Chenin Blanc
 Colombar
 Sauvignon Blanc
 Chardonnay
 Muscat d’Alexandrie
 Semillion
 Viognier
 Muscat de Frontignan
 Övriga
18.2 %
11.7 %
9.5 %
7.9 %
2.0 %
1.2 %
0.9 %
0.7 %
3.1 %
   Cabernet Sauvignon
 Syrah (Shiraz)
 Pinotage
 Merlot
 Ruby Cabernet
 Cinsaut
 Pinot Noir
 Cabernet Franc
 Övriga
11.8 %
10.5 %
6.9 %
6.3 %
2.3 %
1.9 %
1.1 %
0.9 %;
3.3 %
 

Som redan nämnts så har mycket hänt de senaste 15-20 åren och går vi tillbaka till 1999 så dominerade dom gröna druvorna stort med Chenin Blanc på 26.8% följt av Colombar på 12.6%, Chardonnay 6.4% och Sauvignon Blanc på 5.7%.  När det gäller dom blå druvorna så var Cabernet Sauvignon den mest odlade med 7.5%, följt av Pinotage 6.2%, Merlot 4.1% och Shiraz 3.7%.  (gäller uppodlad areal)

 

Vinlagstiftning / Kvalitetsindelning.
Allmänt / Historia / Druvor / Vinlagstiftning / Ursprungsområden  ]

Det finns ännu inte något som kan liknas vid de vinlagar som förekommer i Europa.

"Liquor Products Act" är det moderna Sydafrikas vinlag och tillkom 1989 för att reglera försäljning och produktion av alkoholhaltiga drycker.  Samtidigt som denna tillkom infördes "Wine & Spirit Board" som myndighet och kontrollfunktion.  Själva appellationsindelningen (ursprungsmärkningen) Wine of Origin (WO) tillkom redan 1972-73 under den gamla alkohollagen, "Wine, Other Fermented Beverages and Spirits Act" från 1957.

Ursprungsmärkningen, Wine of Origin (WO), skall definiera Sydafrikas alla odlingsområden och omfattar i princip fyra nivåer;  Geographical units (motsvarar statens indelning i provinser), regioner, distrikt och wards.  Det finns 4-5 vinregioner (beroende på om man räknar med Broberg), 23 vindistrikt och 68 wards (maj 2011, WOSA).  Dom olika sk "geographical units" motsvarar fem av Sydafrikas nio provinser.  De överlägset alla mesta wards, distrikt och regioner ligger allt i Western Cap. 

Själva lagen och ursprungsmärkningen garanterar ursprunget när det gäller region, district, och/eller ward.  Om region/diskrikt/ward finns angivet så skall 100% av vinet vara från nämnda region, distrikt, och/eller ward.  Om däremot druvsort och/eller årgång finns angivet så skall 85% av vinet vara av sådant "slag".

Wine of Origin (WO):
Geograph unit Region District Ward
Western Cap Coastal Swartland Malmesbury
Riebeekberg
Darling Groenekloof
Tulbagh ---
Tygerberg Durbanville
Philadelphia
Paarl Simonsberg-Paarl
Voor Paardeberg
Wellington
Franschhoek
(fd Ward i Paarl)
---
Stellenbosch Banghoek
Bottelary
Devon Valley
Jonkershoek Valley
Papegaaiberg
Polkadraai Hills
Simonsberg-Stellenbosch
Cape Point ---
--- Constantia
--- Hout Bay (Ward)
Cape South Coast Overberg Elandskloof
Elgin
Greyton
Klein River
Theewater
Walker Bay Bot River
Hemel-en-Aarde Ridge
Hemel-en-Aarde Valley
Sunday’s Glen
Upper Hemel-en-Aarde Valley
Cape Agulhas Elim
Plettenberg Bay ---
Swellendam Buffeljags
Malgas
Stormsvlei
--- Herbertsdale
Napier
Stilbaai East
Breede River Valley Robertson Agterkliphoogte
Bonnievale
Boesmansrivier
Eilandia
Hoopsrivier
Klaasvoogds
Le Chasseur
McGregor
Vinkrivier
Worcester Aan-de-Doorns
Hex River Valley
Nuy
Scherpenheuvel
Breedekloof Goudini
Slanghoek
Klein Karoo Calitzdorp ---
Langeberg-Garcia ---
--- Montagu
Outeniqua
Tradouw
Tradouw Highlands
Upper Langkloof
Olifants River Lutzville Valley Koekenaap
Citrusdal Valley ---
Citrusdal Mountain Piekenierskloof
--- Bamboes Bay
Spruitdrift
Vredendal
--- --- Cederberg
Ceres
Lamberts Bay
Prince Albert Valley
Swartberg
Boberg (omfattar starkviner från Paarl, Franschhoek och Tulbagh)
Northern Cap --- Douglas ---
--- Sutherland-Karoo ---
--- --- Central Orange River
Hartswater
Rietrivier FS
Eastern Cap --- --- St Francis Bay
KwaZulu-Natal --- --- ---
Limpopo --- --- ---

 

Vindistrikt, ursprungsområden (WO).
Allmänt / Historia / Druvor / Vinlagstiftning / Ursprungsområden  ]

De viktigaste vindistrikten, ursprungsområdena (WO), presenteras nedan på samma sätt.  Efter WO beteckning visas hierakin, dvs tillhörighet (geographical unit/region/district), samt så listas de WO definerade ansamlingar av vingårdar, sk wards, om det finns några.

"Vinregion: Areal 2012:
Stellenbosch
Stellenbosch, Tygerberg, Constantia, Cape Point
16 526 ha 16.5 %
Paarl
Tulbagh, Paarl, Franschhoek
16 202 ha 16.2 %
Robertson 14 550 ha 14.5 %
Malmesbury
Swartland, Darling
13 730 ha 13.7 %
Breedekloof 12 766 ha 12.7 %
Olifants River 10 110 ha 10.1 %
Worcester 8 737 ha 8.7 %
Orange River 4 829 ha 4.8 %
Little Karoo 2 643 ha 2.6 %
Totalt Sydafrika: 100 093 ha
[ Källa: SAWIS – SA Wine Industry Information & Systems ]

Listan ovan är hämtad från självaste WOSA (Wines of South Africa) för att få en känsla för hur stora regionerna/distrikten är.  Tyvärr så blandas det ju villt med begreppen även hos sydafrikanska myndigheter vilket märkts inte minst på listan ovan där exempelvis Stellenbosch omfattar även Tygerberg, Constantia och Cape Point, och där Malmesbury omfattar Swartland och Darling.  Obs! att Malmesbury är en ward i Swartland...  Vad dom andra sk "vinregionerna" omfattar är oklart då man helt klart inte kan gå efter namnen.  Ingen ordning och reda alltså...

 

Swartland
[ Western Cap / Coastal / Swartland ]

Wards: Malmesbury, Riebeekberg

Distriktet Swartland, som börjar ungefär 5 mil norr om Kapstaden, är traditionellt ett spanmålsproducerande område.  Namnet ("det svarta landet") lär komma från utbredningen av sk Renosterbos(en örtig blomma) som ger landskapet en mörkare färg delar av året.  Namnet Swartland lär vara "myntat" av självaste Jan van Riebeeck.

 

Distriktet har varit känt för sina kraftfulla, robusta röda viner samt fortifierade starkviner. Men på senare tid har man kunnat se en uppåtgående trend gällande spännande och innovativa vinproducenter, och Swartland har blivit ett tillhåll för experimenterande, entusiastiska unga vinmakare. Pinotage, Shiraz och Cabernet Sauvignon blir mer och mer vanligt medan Chardonnay, Chenin Blanc och Sauvignon Blanc står för uppgången på den vita sidan.

Här finns också två kända wards: Malmesbury och Riebeekberg.

 

Darling
[ Western Cap / Coastal / Darling ]

Wards: Groenekloof

Darling har med sin egen Wine Route och flera andra turistattraktioner blivit ett av de mer välbesökta områdena under de senare åren. Det ligger belägen endast en timme från Kapstaden och inkluderar den kända warden Groenekloof. Även här finner man klimatet svalare än väntat, just på grund av närheten till Atlanten och druvan Sauvignon Blanc är vida utbredd.

 

Tulbagh
[ Western Cap / Coastal / Tulbagh ]

Wards: ---

Omgivet på tre sidor av stora bergskedjor, med namnen Groot Winterhoek, Witsenberg och Obiekwaberg mountains, ligger vingårdarna i Tulbagh skyddade som i en liten kittel. Detta ger upphov till ett fenomen av kvarliggande sval nattluft som ger en kylande effekt på klimatet, då man inte störs av några som helst ingående vindar. Detta ger området en avsevärt svalare medeltemperatur än många av sina grannliggande distrikt.

Med dagens teknologi och goda bevattningsmetoder finner man stor potential i många av de nya vineriernas samlade portföljer. För tillfället finner man här 18 olika producenter i denna gömda lilla dalgång.

 

Tygerberg
[ Western Cap / Coastal / Tygerberg ]

Wards: Durbanville, Philadelphia

 

Paarl
[ Western Cap / Coastal / Paarl ]

Wards: Simonsberg-Paarl, Voor Paardeberg, Wellington

Paarl (som betyder pärla) har fått sitt namn efter den granitbergstopp, eg. en "kam" tre toppar som i vissa förhållande lär glittra just en pärla, som nästan lutar sig över samhället.

Simonsberg, Paarlberget,

KWV håller till i Paarl.

Chenin Blanc (19%), Cabernet Sauvignon (17%), Shiraz (13%), Chardonnay (8%), Pinotage (8%), Merlot (7%), Sauvignon Blanc (6%), Cinsaut, m.fl.  (gäller uppodlad areal 2010, inkl. Tulbagh)

 

50 km från Kapstaden ligger det natursköna Paarl. Det är beläget strax nedanför en stor granitklippa formad av tre stora rundade bergstoppar som glänser i solen, därav det prominenta namnet Paarl (som betyder Pärla). Denna fantastiska lilla stad är hemvist åt flera stora producenter såsom KWV och den kända Nederburg auktionen. Sommrarna är långa och varma och man får tillräckligt med regn för att bevattning skall bli överflödigt. Ånga olika druvor odlas i Paarl, men Cabernet, Pinotage, Shiraz är kanske de mest kända.

Paarl inkluderar också warden Franschhoek, som har fått smeknamnet "the gourmet capital of the Cape" och har bevarat karaktären av de Franska Hugenottena. Området ligger sydöst om Paarl och omges av de stora bergskedjorna Groot Drakenstein Franschhoek mountains, Klein Drakenstein och Simonsberg mountains. Wellington, Simonsberg-Paarl, och Voor Paardeberg är också kända wards inom Paarl distriktet, där Wellington gjort sig känt som en av Sydafrikas viktigaste druvodlande områden (med över 30 st nurseries).

 

Franschhoek
[ Western Cap / Coastal / Franschhoek ]

Wards: --- (fd Ward i Paarl)

Franska hörnet,

Paarl inkluderar också warden Franschhoek, som har fått smeknamnet "the gourmet capital of the Cape" och har bevarat karaktären av de Franska Hugenottena. Området ligger sydöst om Paarl och omges av de stora bergskedjorna Groot Drakenstein Franschhoek mountains, Klein Drakenstein och Simonsberg mountains. Wellington, Simonsberg-Paarl, och Voor Paardeberg är också kända wards inom Paarl distriktet, där Wellington gjort sig känt som en av Sydafrikas viktigaste druvodlande områden (med över 30 st nurseries).

 

Stellenbosch
[ Western Cap / Coastal / Stellenbosch ]

Wards; Banghoek, Bottelary, Devon Valley, Jonkershoek Valley, Papegaaiberg, Polkadraai Hills, Simonsberg-Stellenbosch

Stellenbosch är Sydafrikas mest kända vindistrikt och det näst äldsta, efter Constantia.  Stellenbosh grundades (och fick namn efter Simon van der Steel) 1679 och dom första vinerna planterades här någon gång kring 1690 av Hugenottiska bosättare. 

Distriktet, som sträcker sig från False Bay i söder till Paarl i nordöst, mer eller mindre i dalen väster om Simonsberg, Stellenbosch Berg och Helderberg, är i hög grad ett varierat usprungsområde.  False Bay med sin fönvind ("cape doctor") som bidrar med svalka, ett antal åsar som tillsammans med framförallt Helderberg ger lite högre altituder (som mest 300-400 m), varierande jordmån från sandig lerjord till nedbruten granitgrus.  Jancis Robinson skriver i sitt "the oxford companion to wine" att här finns mer än 50 olika jordmånstyper.  Medelhavsklimat men förhållandevis tempererat.

Vidare är Stellenbosch något av Sydafrikas vinhuvudstad.  Här ligger Stellenbosch universitet med sin vinutbildning, forskningsinstituten OVRI (Oenological and Viticultural Research Institute) och ARC-Infruitec/Nietvoorbij (Institute for Deciduous Fruit, Vines and Wine), och inte minst Wine & spirit board, dvs den myndighet och kontrollfunktion som upprätthåller vinlagstiftningen

Cabernet Sauvignon (21%), Sauvignon Blanc (17%), Shiraz (13%), Merlot (12%), Chenin Blanc (8%), Chardonnay (7%), Pinotage (7%). (gäller uppodlad areal 2010, inkl. Tygerberg, Constantia, Cape Point)

Exempel på bra producenter är:  Beyerskloof, De Trafford, Haskell, Jordan, Kanonkop, Kleine Zalze, Le Riche, Neil Ellis, Rall, Rustenberg, Saxenburg, Tokara, Vergelegen, m.fl.

 

Constantia
[ Western Cap / Coastal / --- , 500 ha]

Wards:  Constantia är en ward som inte tillhör något distrikt.

Ward'en Constantia, som ligger direkt i anslutning till Kapstadens södra förorter, är Sydafrikas äldsta vindistrikt.  Det var nämligen här som Simon Van der Steel (kolonins första guvernör) 1685 etablerade vingården Constantia som nästan 100 år senare 1778 under Hendrik Cloete's ledning blev den tidens kanske mest eftersökta dessertvin (och det bland aristokratin i Europa).

Constantia har fått namnet efter Rijkloof van Goens ("Governor-General of the Dutch East Indies", 1678-1681) dotter som hette just Constantia.  Detta som ett tack för att Rijkloof van Goens varit behjälplig att få rättigheter till marken.

Klimatmässigt så ligger distriktet på välplacerat på självaste Godahoppsudden i direkt anslutning till Taffelbergets södra (eller snarare sydöstra) sluttningar.  Närheten till Atlanten och False Bay gör att man också kan dra nytta av en svalkande havsbris.  Hur som helst så blir det resluterande klimatet Medelhavslikt men förhållandevis tempererat och "vått" (nederbörd på runt 1000 mm/år), med milda vintrar.  Jordmånen är rik sandstensinnehållande lerjord till surare grusigare jord innehållande nedbruten granit.

Distriktet är litet och består endast av 8 vingårdar som delar på ca 500 ha (Simon van der Stel ’s ursprungliga vingård var på 750 ha).  Viktiga druvor är;  Sauvignon Blanc, Chardonnay, Cabernet Sauvignon, Muscat, och Merlot.  De 8 vingårdarna är; Groot Constantia, Klein Constantia, Steenberg, Constantia Uitsig, Buitenverwachting, High Constantia, Constantia Glen och Eagles’ Nest.

 

Overberg
[ Western Cap / Cape South Coast / Overberg ]

Wards: Elandskloof, Elgin, Greyton, Klein River, Theewater

Nya vinodlade områden har öppnat upp ett intresse för det sydliga distriktet Overberg. Här finner man bl.a den högt belägna warden Elgin som traditionellt var ett område känt för sina storartade äppelodlingar. Numera är området mest känt för sina svalklimatsviner av druvorna Sauvignon Blanc, Riesling, Pinot Noir och Syrah. En hel del världsberyktade viner kommer även från Kleinrivier nära Stanford.

 

Walker Bay
[ Western Cap / Cape South Coast / Walker Bay ]

Wards: Bot River, Hemel-en-Aarde Ridge, Hemel-en-Aarde Valley, Sunday’s Glen, Upper Hemel-en-Aarde Valley

Detta distrikt ligger placerat strax ovanför den kända valstaden Hermanus. Här odlas främst Chardonnay och Pinot Noir av svalklimatskaraktär, framför allt från den lilla dalgången Hemel-en-Aarde. Man finner också fina exempel av Sauvignon Blanc, Pinotage och Merlot bland vingårdarna som pga. närheten till havet åtnjuter Atlantens friska svalkande vindar.

 

Cape Agulhas
[ Western Cap / Cape South Coast / Cape Agulhas ]

Wards: Elim

De flesta av distriktets maritime vingårdar finner man I Warden Elim, som ligger på tippen av den Afrikanska sydspetsen, Cape Aghulas. Klimatet påverkas mycket av de sydliga, svala atlantvindarna som dagarna i ända sveper in över det karga slättlandet. Detta resulterar i ett svalt klimat och en lång växtperiod och området har visat sig vara perfekt för odling av druvan Sauvignon Blanc. Här ser man stor potential för just vita viner.


 

2013-08-25
© Lars Jonsson